Reflektion
Arresteringen av en pensionerad österrikisk överste den 09NOV2018, för spionage
å Rysslands vägar, har kommit att uppmärksammas långt utanför
Österrikes gränser. Översten skall enligt de av massmedia
publicerade uppgifter värvats 1992 och spionerat för Ryssland
intill 2018. Enligt Österrikes Försvarsminister, Mario
Kunasek, skall en europeisk underrättelsetjänst delgivit de
slutliga uppgifterna som möjliggjorde arresteringen. Dessa uppgifter
förefaller kommit Österrike tillhanda under oktober månad 2018.
Översten förefaller dock varit föremål för förundersökning en
längre tid, då den anklagade skall ha känt till anklagelserna
under minst två månaders tid.1
Enligt
den brittiska tidningen "The Telegraph" skall det
varit brittisk underrättelsetjänst som delgav Österrike
uppgifterna som möjliggjorde arresteringen, vilket även har
bekräftas av Österrikiska tjänstemän.2 Den
spionanklagade översten kom att släppas ur häkte fyra dagar efter
arresteringen, med motiveringen att ingen flyktrisk fanns maa. att
den anklagade haft kännedom om anklagelserna före arresteringen.3
Österrikes förbundskansler, Sebastian Kurz, delgav
även den 14NOV2018 att inga ensidiga utvisningar av ryska diplomater
skulle genomföras av Österrike, maa. spionanklagelserna gentemot
den österrikiske översten.4
Att detta uppdagas är inte anmärkningsvärt, då Österrike under det kalla kriget var och fortsatt är något av ett
"spionnäste". Under det kalla kriget var det närheten
till den s.k. "järnridån" som gjorde landet intressant.
Under senare tid är det de internationella organisationerna baserade i Österrike, som utgör intresset för underrättelsetjänsterna som är verksamma där. I sammanhanget är
det intressant att notera ett uttalande från sommaren 2018 av chefen
för den österrikiska säkerhetspolisen, där det påtalades att
Bryssel nu passerat Wien avseende antalet
underrättelseofficerare på plats, som förefaller vara flera hundra
dock under tusen.5 Vilket visar den vikt flertalet
nationer förefaller sätta på att utöva spionage på Österrikiskt
territorium.
Vad
har då detta för bäring mot vårt närområde och Sverige i
synnerhet? Militärstrategisk doktrin (MSD) från 2016 framhäver att
"det svenska och finska territoriet är del i gränsytan
mellan Ryssland och Nato", därtill beskrivs det att
"Sveriges geografiska plats i centrum av Skandinavien
har ett geostrategiskt värde för Öst och Väst, de påverkar de
strategiska marginalerna".6 I den nu pågående
"intressekonflikten" mellan västliga länder och Ryssland.
Torde de sakförhållanden som MSD beskriver, även medföra att ett
antal nationers underrättelsetjänster är aktiva på svenskt
territorium med olika inhämtningsuppgifter kopplat till de faktorer
MSD berör. Där ett syfte kan antas vara att tillförskansa sig
olika fördelar.
Enligt
den svenska säkerhetspolisen, SÄPO, bedriver mer än 15 länder
spionage på svenskt territorium, konkret innebär det att de finns
ett hundratal underrättelseofficerare på svenskt territorium.7
Av dessa 15 länder skall Ryssland vara det mest aktiva landet.8
SÄPO har även delgivit att cirka 1/3 av de ryska diplomaterna i
Sverige är underrättelseofficerare, med täckbefattning, de
förefaller främst tillhöra den ryska militära
underrättelsetjänsten, GU, eller den civila ryska utrikes
underrättelsetjänsten, SVR.9 Utgående från det svenska
utrikesdepartementets diplomatlista,10 skulle detta
innebära att det finns cirka 18 stycken ryska
underrättelseofficerare på svenskt territorium.
Därutöver
får det ses som troligt att olika nationers
underrättelsetjänster nyttjar tillfälligt inresta
underrättelseofficerare med officiell eller icke-officiell
täckbefattning för att lösa uppgifter på svenskt territorium.11
Varvid den beräknande mängden av dels, 18 stycken ryska
underrättelseofficerare, dels den totala summan av utländska
underrättelseofficerare på svenskt territorium, troligtvis,
kan vara högre vid vissa tillfällen. Därtill kan den faktiska
mängden vara än större om s.k. "illegalister",12
verkar på svenskt territorium. Något som förefaller varit fallet
för minst en utredning av SÄPO.13 Vad utfallet av
denna utredning de facto blev, förefaller fortfarande vara höjt i
dunkel.
Vad
gör då underrättelseofficeren? Dessa har bl.a. som uppgift att på
en annan nations territorium tillförskansa sig information. Denna
information erhålls genom källor, agenter, som rekryteras och
förser underrättelseofficeren med informationen.
Underrättelseofficeren styr, handleder, agenten kring vilken
information denne skall inhämta (brukar även benämnas som
källhantering och källdrivning).14 Enligt den statliga
utredningen, "Spioneri och annan olovlig
underrättelseverksamhet", bedöms en underrättelseofficer
som mest kunna handleda tio stycken agenter. Normalfallet förefaller dock vara att en underrättelseofficer handleder en till fyra agenter.15
Således
agerar underrättelseofficeren och agenten i symbios. I Sverige
fokuseras dock ofta diskussionen och mediarapporteringen, i
huvudsak, kring hur många underrättelseofficerare som finns på
svenskt territorium. I det österrikiska fallet har fokus i mediarapporteringen varit på den anklagade översten som agerat agent.
Dock sammanförs sällan de två faktorerna, underrättelseofficer
och agent, till en sammanhållen bild i mediarapporteringen. Då det
de facto utgör ett "system" för
informationsinhämtning åt en nations underrättelsetjänst.
Hur
kan då denna verksamhet störas? SÄPO agerar främst genom att genomföra
"varnade" samtal med individer som riskerar att bli agent till
en underrättelseofficer. Enligt uppgifter från 2012, genomförs
hundratalet sådana "varnande" samtal varje år. I vissa
fall blir den individ som riskerar att bli agent s.k. dubbelagent,
därmed kan SÄPO styra vilken information underrättelseofficeren
får. Därutöver kan SÄPO även via dubbelagenten föra in falsk information, för
att förleda underrättelseofficeren och dess underrättelsetjänst.
I sammanhanget är det intressant att notera att det enbart grips
cirka en individ som agent per år och utvisas cirka en
underrättelseofficer per år, från Sverige.16
I
händelse av att en underrättelseofficer utvisas (här avses de med
diplomatisk täckbefattning då de förklaras persona non grata), får
det ses som troligt att dess agenter fortsätter agera. Då
underrättelseofficerens egna organisation känner till identiteten
på dess agent och sannolikt, har i förväg bestämda metoder för
att kunna bibehålla kontakten med agenten i händelse av en
utvisning. Därutöver får det ses som troligt att det finns
metoder att bibehålla kontakten med samtliga agenter, i händelse av
att samtliga underrättelseofficerare skulle utvisas av någon
anledning. Därmed får det ses som troligt att
informationsöverföringen ej avbryts bara för att en
underrättelseofficer utvisas. Utan både underrättelseofficeren och
dess agent/-er måste påverkas för att uppnå en fullgod effekt.
Att
mängden källor/agenter på svenskt territorium kan vara många,
avslöjas indirekt maa. av de hundratalet varningssamtal som SÄPO
förefaller genomföra varje år.17 Utgår man
från den mängd underrättelseofficerare Ryssland har på svenskt
territorium (då det enbart är där en approximerad siffra går att
ta fram), skulle det innebära att Ryssland som minst har 18 stycken
svenska medborgare som agenter och ett högsta antal
(baserat på fyra källor per underrättelseofficer) skulle vara 72
stycken svenska medborgare som agenter. Troligtvis ligger siffran
någonstans där emellan, då SÄPO bedömer att det totala antalet
svenska medborgare som kan misstänkas utöva brott eller planera att
utöva brott mot rikets säkerhet är flera hundra.18
Ovanstående
siffror gör att det får anses vara väldigt anmärkningsvärt
att denna problematik inte berörs i någon större omfattning, i den
svenska säkerhetsdebatten. Framförallt då skadan dessa agenter kan
orsaka nationen Sverige kan vara omfattande, baserat på t.ex. de
skador Stig Wennerström och Stig Bergling orsakade.19
Således bör den samlade problematiken med utländska
underrättelseofficerare på svenskt territorium och svenska
medborgare som agenter diskuteras och inte ensidigt endera av dem.
Framförallt för att höja medvetande graden kring hotbilden som
råder kring det, för den får anses vara högst verklig och
spionaget skadar nationen Sverige dagligen.
Have a good one! //
Jägarchefen
Källförteckning
British Broadcasting
Corporation 1
(Engelska)
Dagens Nyheter 1
(Svenska)
Svenska Dagbladet 1
(Svenska)
The New York Times 1
(Engelska)
The Telegraph 1
(Engelska)
Utrikesdepartementet
1
(Engelska)
Slutnoter
1
Reuters. Murphy, Francois. Austrian
colonel spied for Russia for decades, Vienna says.
2018.
https://www.reuters.com/article/us-austria-russia-spy/austrian-colonel-spied-for-russia-for-decades-vienna-says-idUSKCN1NE0SH
(Hämtad 2018-11-24)
Dagens
Nyheter. Solander, Ivan. Överste
i Österrike tros ha spionerat för Ryssland.
2018.
https://www.dn.se/nyheter/varlden/overste-i-osterrike-tros-ha-spionerat-for-ryssland/
(Hämtad 2018-11-24)
Reuters.
Murphy, Francois. Austrian
court orders release of suspected Russian spy pending trial.
https://www.reuters.com/article/us-austria-russia-spy/austrian-court-orders-release-of-suspected-russian-spy-pending-trial-idUSKCN1NI1HB
(Hämtad 2018-11-24)
2
The Telegraph. Huggler, Justin. Nicholls, Dominic. 'British
tip-off' led to arrest of retired Austrian colonel suspected of
spying for Russia.
2018.
https://www.telegraph.co.uk/news/2018/11/12/british-tip-off-led-arrest-retired-austrian-colonel-charges/
(Hämtad 2018-11-24)
Murphy,
Francois. Austrian
court orders release of suspected Russian spy pending trial.
https://www.reuters.com/article/us-austria-russia-spy/austrian-court-orders-release-of-suspected-russian-spy-pending-trial-idUSKCN1NI1HB
(Hämtad 2018-11-24)
3
Reuters. Murphy, Francois. Austrian
court orders release of suspected Russian spy pending trial.
https://www.reuters.com/article/us-austria-russia-spy/austrian-court-orders-release-of-suspected-russian-spy-pending-trial-idUSKCN1NI1HB
(Hämtad 2018-11-24)
4
Reuters. Murphy, Francois. Austria
says it will not expel any Russians over spy case.
2018.
https://www.reuters.com/article/us-austria-russia-spy/austria-says-it-will-not-expel-any-russians-over-spy-case-idUSKCN1NJ23G
(Hämtad 2018-11-24)
5
Reuters. Murphy, Francois. Brussels
now bigger den of spies than Vienna: Austrian official.
2018.
https://www.reuters.com/article/us-austria-spies/brussels-now-bigger-den-of-spies-than-vienna-austrian-official-idUSKBN1JO20E
(Hämtad 2018-11-24)
British
Broadcasting Corporation. Bell, Bethany. Vienna,
nest of spies: Why Austria is still centre for espionage.
2018. https://www.bbc.co.uk/news/uk-46228163
(Hämtad 2018-11-24)
6
Försvarsmakten. Militärstrategisk
doktrin. Stockholm:
Försvarsmakten, 2016, s. 31-32.
7
Säkerhetspolisen. Säkerhetspolisen
2011. Stockholm:
Säkerhetspolisen, 2012, s. 21.
SOU
2012:95. Spioneri
och annan olovlig underrättelseverksamhet.
s. 73.
8
Säkerhetspolisen. Säkerhetspolisen
2014. Stockholm:
Säkerhetspolisen, 2015, s. 60.
9
Säkerhetspolisen. Säkerhetspolisen
2015. Stockholm:
Säkerhetspolisen, 2016, s. 62.
10
Ministry for Foreign Affairs. Stockholm
Diplomatic List.
2018.
https://www.government.se/government-of-sweden/ministry-for-foreign-affairs/diplomatic-portal/the-stockholm-diplomatic-list/
(Hämtad 2018-11-24)
11
Försvarsmakten. Årsöversikt
2017: Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten.
Stockholm: Försvarsmakten, 2018, s. 24.
12
The New York Times. Barry, Ellen. ‘Illegals’
Spy Ring Famed in Lore of Russian Spying.
2010. https://www.nytimes.com/2010/06/30/world/europe/30sleepers.html
(Hämtad 2018-11-24)
13
SOU 2002:93. Övervakningen
av "SKP-komplexet".
s. 174.
14
SOU 2012:95. Spioneri
och annan olovlig underrättelseverksamhet.
s. 65-66.
15
Ibid. s. 73.
16
Svenska Dagbladet. Holmström, Mikael. Så
jagar Säpo spioner i Sverige.
2012. https://www.svd.se/sa-jagar-sapo-spioner-i-sverige
(Hämtad 2018-11-24)
17
Ibid.
18
SOU 2012:95. Spioneri
och annan olovlig underrättelseverksamhet.
s. 73.
19
Försvarsmakten. Olsén, Christer. Blågula
spioner: Sju svenska landsförrädare under efterkrigstiden.
2017.
https://www.forsvarsmakten.se/sv/information-och-fakta/var-historia/artiklar/blagula-spioner/
(Hämtad 2018-11-24)