söndag 29 mars 2020

Den nationella säkerhetsstrategin och COVID-19

Reflektion

Den 08JAN2017 offentliggjordes den nationella säkerhetsstrategin för Sverige. I den nationella säkerhetsstrategin listas åtta stycken områden vilket kan påverka Sveriges säkerhet samt förslag på åtgärder för att möta dem, ett av dessa åtta områden utgör hälsohot.1 De övriga sju områdena i den nationella säkerhetsstrategin utgörs av militära hotinformations- och cybersäkerhet och digitala riskerterrorism och våldsbejakande extremismorganiserad brottslighethot mot energiförsörjninghot mot transporter och infrastruktur och avslutningsvis klimatförändringar och dess effekter.2 Detta inlägg kommer vilket rubriken antyder beröra det hälsohot COVID-19 utgör, men utifrån hur de övriga områdena i den nationella säkerhetsstrategin påverkas och vilka eventuella implikationer detta kan medföra. Det bör poängteras att inlägget enbart berör ett axplock av exempel inom de olika områdena, men förhoppningsvis belyser det väl hur många områden som de facto påverkas av denna pandemi.

Vad avser informations- och cybersäkerhet och digitala risker förefaller bl.a. Världshälsoorganisationen under den senaste månaden blivit utsatt för en dubblering av datoriserade intrångsförsök och vid minst ett tillfälle blivit utsatt för intrångsförsök av en mer kvalificerad grupp som skall ha genomfört datornätverksoperationer sedan 2007 i syfte att genomföra informationsinhämtning. Den 13MAR2020 skall det upptäckts att gruppen upprättat en mejl server vilket efterliknande världshälsoorganisationens interna mejl system. Syftet med detta får antas varit att försöka komma åt lösenord från anställda inom världshälsoorganisationen men även andra organisationer. Det får även anses som troligt till sannolikt att statliga aktörer kan komma utnyttja COVID-19 som ett led i att genomföra datanätverksoperationer mot, dels statliga myndigheter, dels näringslivet.3

Vad som ej berörs inom informations- och cybersäkerhet och digitala risker i den nationella säkerhetsstrategin men bör kunna härledas till det är s.k. "fejknyheter", vilket främst publiceras på internet. Enligt Sveriges Försvarsminister, Peter Hultqvist, sprids i dagsläget en stor mängd s.k. "fejknyheter" avseende Sveriges hantering av hälsohotet kopplat till COVID-19. I vad som förmedlats förefaller det vara både nationalstater men även inhemska grupperingar som bedriver destabiliserande desinformation avseende Sveriges hantering av COVID-19.4

I perspektivet terrorism och våldsbejakande extremism kan det te sig onaturligt för en del att härleda något sådant till ett hälsohot vilket COVID-19 utgör. Dock innebär ett hälsohot av pandemisk karaktär,5 att en stor mängd polisiära men även militära resurser avdelas för att lösa uppgifter kopplat till hälsohotet, eller att de militära och/eller polisiära resurserna kraftigt decimeras p.g.a. pandemin.6 Detta medger eventuellt att de irreguljära grupperingarna får en möjlighet att kunna agera och/eller konsolidera sig "in obscura" när bevakning eller åtgärder mot dem istället krävs för att möta hälsohotet.

Vad avser den organiserade brottsligheten kommer COVID-19 troligtvis påverka dess försörjningslinjer maa. att ett stort antal nationer har infört hårda inpasseringsrestriktioner till dess länder. Därtill kommer troligtvis den organiserade brottsligheten, men även enskilda kriminella, utnyttja pandemin i form av att t.ex. falska läkemedelsprodukter erbjudas till försäljning, olika former av datoriserade utpressningsprogram kan komma att spridas genom falska sidor kring COVID-19 och infektera datorer, men även andra former av bedrägerier. Den svenska polismyndigheten varnar även för att t.ex. bristen på narkotika kan skapa en ökad våldsanvändning hos kriminella grupperingar maa. svårigheterna att smuggla in narkotika i Sverige p.g.a. COVID-19.7 Sammantaget innebär det att den organiserade brottsligheten, dels kan förändra sitt mönster, dels påverka den interna säkerheten negativt under den nu pågående pandemin utifrån den påverkan hälsohotet har på dess verksamhet.

Vad avser hot mot transporter och infrastruktur förefaller COVID-19 även kunna skapa problem. Detta med anledning av att ett flertal nationer har infört hårda restriktioner för transporter in eller genom dess territorium via, sjö, luft och land. Det tydligaste problemområdet för transporter förefaller just nu vara de via flyg, dock har även landtransporterna mellan europeiska länder börjat ta längre tid. Vad avser sjötransporter har även en brist på containrar uppstått efter COVID-19 utbrottet i Kina, men fartyg har även nekats tillträden till hamnar samt besättningar har nekats att gå i land, därtill kan en besättningsbrist även uppstå beroende på pandemins utveckling.8 I och med att lagerhållningen inom vissa produktionsområden men även livsmedelshandel är väldigt låg,9 kan dessa logistikstörningar orsaka följdverkningar inom ett flertal områden vilket i förlängningen kan rendera i samhällsproblem.

Vad avser hot mot energiförsörjning torde störningarna i logistikkedjan för petroleum produkter kunna utgöra ett hot på längre sikt. Därutöver torde insjuknande av viss nyckelpersonal inom t.ex. elsektorn säkerligen kunna innebära att störningar kan uppstå om en stor mängd blir sjukskrivna samtidigt. Därtill får det ses som troligt att energibehovet kommer öka den närmsta tiden främst vad avser hushållsel maa. olika former av isolering som enskilda vidtar men även arbete från sitt hushåll, samtidigt som företagen fortsatt har viss elförbrukning och till del fortsatt kan vara igång med delar av sin verksamhet.10 Dock har viss industriverksamhet i Sverige avbrutits maa. COVID-19, varvid ett överskott torde finnas varvid det får ses som mindre sannolikt att någon form av elbrist skulle uppstå.11

Vad avser klimatförändringar och dess effekter förefaller den nuvarande pandemin reducerat vissa skadliga utsläppsnivåer. Det senaste tillfället utsläppsnivåerna var så låga som nu var under finanskrisen 2008 som orsakade produktionsminskningar inom olika industrisektorer men även nedläggningar av produktion varvid utsläppsnivåerna nedgick. Dock får det ses som troligt att utsläppsnivåerna kommer öka efterhand under 2020, hur stor ökningen blir är direkt avhängt påverkan pandemin har på den globala ekonomin och därmed efterfrågan på olika former av varor som produceras men även tjänster såsom resor m.m.12

Troligtvis kommer COVID-19 påverka många nationers militära styrkor, vilket både på kort och lång sikt kan ge upphov till olika former av militära hot. Inledningsvis kan grundberedskapen, d.v.s. den lägsta nivå en nations militära styrkor upprätthåller för att skapa en tröskeleffekt påverkas menligt, i händelse av att en stor mängd individer insjuknar samtidigt eller ett utdraget förlopp hos t.ex. kritiska förmågor. De flesta nationer torde även utnyttja delar av sina militära styrkor för att bekämpa det hälsohot COVID-19 utgör, vilket eventuellt skulle kunna påverka beredskap m.m. menligt.13

Ekonomiskt får det även ses som möjligt att ett flertal nationers försvarsbudgetar kan påverkas, när ekonomiska medel möjligen måste överföras till andra områden för att inte skapa en än större social kris än vad pandemin redan utgör. Övningsverksamhet kan även komma att påverkas menligt i det korta perspektivet, vilket kan komma att påverka den långsiktiga operativa effekten. Samövningar mellan nationer under 2020 torde begränsas för att kunna minska den regionala och globala smittspridningen, vilket möjligen kan minska interoperabiliteten mellan länders militära styrkor.14

Vad som dock ej förefaller reducerats är olika staters s.k. gråzonsagerande, utan snarare utnyttjas pandemin t.ex. som en hävstång för fortsätta arbete med vad som skulle kunna benämnas destabiliserande desinformation.15 Därutöver förefaller det finnas en tydlig risk att s.k. strategiska uppköp kommer genomföras maa. de ekonomiska påverkningar pandemin redan orsakat och troligtvis kommer orsaka i närtid.16 Vilket möjligen skulle kunna innebära att känslig militär teknologi eller teknologi med dubbla användningsområden kan hamna i orätta händer och därmed ge en reducerad försvarsförmåga i det längre perspektivet. Säkerhetsläget i vårt närområde är även fortsatt försämrat,17 vilket trots en pandemi troligtvis inte kommer förbättras maa. de tydliga meningsskiljaktigheterna som råder mellan Ryssland och de västliga länderna. Relationerna mellan Kina och USA förefaller heller ej förbättras maa. den nu rådande pandemin,18 varvid säkerhetsläget globalt som minst bör vara detsamma när pandemin börjar avta.

Vad som kan vara svårt att placera in i något specifikt av de åtta områden den nationella säkerhetsstrategin berör, utan snarare påverkar det samtliga, är de ekonomiska konsekvenserna vilket troligtvis kommer uppstå maa. pandemin på kort och lång sikt. Hur pass omfattande dessa kommer bli förefaller vara svårbedömt i dagsläget,19 dock bör det tas i beaktande att i händelse av att de ekonomiska konsekvenserna blir omfattande kan det medföra en negativ säkerhetsutveckling men även ökad socioekonomisk påverkan vilket kan utgöra en destabiliserande grund för antagonistiska stater att utnyttja inom nationer, i s.k. gråzonsagerande.

Vad innebär då allt detta ur ett säkerhetsperspektiv? För det första påvisar den nuvarande pandemin behovet och vikten av det vidgade säkerhetsbegreppet, vilket den nationella säkerhetsstrategin är utarbetad efter. Framförallt när det tydlighet har visats och sannolikt kommer visas under de kommande veckorna hur omfattande påverkan detta hälsohot har på många områden inom en nation och därmed ytterst dess säkerhet. För det andra är det synnerligen intressant att notera hur s.k. destabliserande desinformation trots en pandemi fortgår, men även nyttjar pandemin som en hävstång, varvid målbilden med desinformation måste vara högt prioriterad av de stater som genomför det. För det tredje bör riskerna beaktas med att irreguljära grupperingar eller nationer upplever att de har en möjlighet att agera med olika medel och metoder under och/eller i efterspelet till pandemin, varvid ett försämrat säkerhetsläge kan uppstå.

Keep Calm and Carry On! // Jägarchefen

Källförteckning

Associated Press 12 (Engelska)
British Broadcasting Corporation 12 (Engelska)
European Union Agency for Law Enforcement Cooperation 1 (Engelska)
Försvarsdepartementet 1 (Svenska)
Jane's Defence Weekly 1 (Svenska)
National Crime Agency 1 (Engelska)
Ny Teknik 1 (Svenska)
Polismyndigheten 12 (Svenska)
Regeringskansliet 1 (Svenska)
Reuters 123 (Engelska)
Svenska Dagbladet 12 (Svenska)
Sveriges Television 12 (Svenska)
The Hill 1 (Engelska)
The Royal United Services Institute 1 (Engelska)
The Telegraph 1 (Engelska)
Världshälsoorganisationen 12 (Engelska)

Slutnoter

1 Statsrådsberedningen. Nationell säkerhetsstrategi. Stockholm: Regeringskansliet, 2017, s. 2.
2 Ibid.
3 Reuters. Bing, Christopher. Satter, Raphael. Stubbs, Jack. Exclusive: Elite hackers target WHO as coronavirus cyberattacks spike. 2020. https://www.reuters.com/article/us-health-coronavirus-who-hack-exclusive/exclusive-elite-hackers-target-who-as-coronavirus-cyberattacks-spike-idUSKBN21A3BN (Hämtad 2020-03-29)
Svenska Dagbladet. Säpo varnar för sårbarhet i coronakrisen. 2020. https://www.svd.se/sapo-okat-hogerextremt-hot (Hämtad 2020-03-29)
World Health Organization. Beware of criminals pretending to be WHO. 2020. https://www.who.int/about/communications/cyber-security (Hämtad 2020-03-29)
4 Sveriges Television. Rognerud, Knut Kainz. Regeringen varnar för coronadesinformation. 2020. https://www.svt.se/nyheter/regeringen-varnar-for-coronadesinformation (Hämtad 2020-03-29)
Försvarsdepartementet. Håll huvudet kallt i desinformationspandemien. 2020. https://www.regeringen.se/debattartiklar/2020/03/hall-huvudet-kallt-i-deinformationspandemien/ (Hämtad 2020-03-29)
5 World Health Organization. WHO Director-General's opening remarks at the media briefing on COVID-19 - 11 March 2020. 2020. https://www.who.int/dg/speeches/detail/who-director-general-s-opening-remarks-at-the-media-briefing-on-covid-19---11-march-2020 (Hämtad 2020-03-29)
6 The Royal United Services Institute. Ditcham, Keith. How Covid-19 is Changing the Organised Crime Threat. 2020. https://rusi.org/commentary/how-covid-19-changing-organised-crime-threat (Hämtad 2020-03-29)
Associated Press. Baldor, Lolita C. Burns, Robert. Virus takes toll on US military as it tries to aid civilians. 2020. https://apnews.com/e69aeabcbcc970c905837f3ae373981a (Hämtad 2020-03-29)
Svenska Dagbladet. Säpo varnar för sårbarhet i coronakrisen. 2020. https://www.svd.se/sapo-okat-hogerextremt-hot (Hämtad 2020-03-29)
7 European Union Agency for Law Enforcement Cooperation. How criminals profit from the COVID-19 pandemic. 2020. https://www.europol.europa.eu/newsroom/news/how-criminals-profit-covid-19-pandemic (Hämtad 2020-03-29)
National Crime Agency. National Crime Agency warn that organised crime groups may try to exploit the coronavirus outbreak to target the UK. 2020. https://www.nationalcrimeagency.gov.uk/news/national-crime-agency-warn-that-organised-crime-groups-may-try-to-exploit-the-coronavirus-outbreak-to-target-the-uk (Hämtad 2020-03-29)
Polismyndigheten. Bedragare utnyttjar corona för att lura äldre. 2020. https://polisen.se/aktuellt/nyheter/2020/mars/bedragare-utnyttjar-corona-for-att-lura-aldre/ (Hämtad 2020-03-29)
Polismyndigheten. Förändrade brottsmönster till följd av coronaviruset. 2020. https://polisen.se/aktuellt/nyheter/2020/mars/forandrade-brottsmonster-till-foljd-av-coronaviruset/ (Hämtad 2020-03-29)
The Royal United Services Institute. Ditcham, Keith. How Covid-19 is Changing the Organised Crime Threat. 2020. https://rusi.org/commentary/how-covid-19-changing-organised-crime-threat (Hämtad 2020-03-29)
8 Reuters. Baertlein, Lisa. Dowsett, Sonya. Saul, Jonathan. Western supply chains buckle as coronavirus lockdowns spread. 2020. https://www.reuters.com/article/us-health-coronavirus-freight/western-supply-chains-buckle-as-coronavirus-lockdowns-spread-idUSKBN21A2PB (Hämtad 2020-03-29)
9 Ds 2017:66. Motståndskraft. Inriktningen av totalförsvaret och utformningen av det civila försvaret 2021–2025. s. 137.
10 The Telegraph. Clowes, Ed. The energy industry is on war footing as it prepares to fuel the coronavirus battle. 2020. https://www.telegraph.co.uk/business/2020/03/16/energy-industry-war-footing-prepares-fuel-coronavirus-battle/ (Hämtad 2020-03-29)
11 Ny Teknik. Kristensson, Johan. Nohrstedt, Linda. Ottsjö, Peter. Wiklund, Kalle. Så slår coronakrisen mot svensk industri. 2020. https://www.nyteknik.se/special/sa-slar-coronakrisen-mot-svensk-industri-6991373 (Hämtad 2020-03-29)
Sveriges Television. Nylander, Jan. Elbrist och elöverskott samtidigt. 2019. https://www.svt.se/nyheter/elbrist-och-eloverskott-samtidigt (Hämtad 2020-03-29)
12 British Broadcasting Corporation. McGrath, Matt. Coronavirus: Air pollution and CO2 fall rapidly as virus spreads. 2020. https://www.bbc.co.uk/news/science-environment-51944780 (Hämtad 2020-03-29)
British Broadcasting Corporation. Brown, David. Jones, Lora. Palumbo, Daniele. Coronavirus: A visual guide to the economic impact. 2020. https://www.bbc.co.uk/news/business-51706225 (Hämtad 2020-03-29)
13 Associated Press. Baldor, Lolita C. Burns, Robert. Virus takes toll on US military as it tries to aid civilians. 2020. https://apnews.com/e69aeabcbcc970c905837f3ae373981a (Hämtad 2020-03-29)
Associated Press. Baldor, Lolita C. Burns, Robert. ‘Choppy waters’ await Navy as virus strikes aircraft carrier. 2020. https://apnews.com/b2ca82bd3cb121ba8c013f98d00cbcb3 (Hämtad 2020-03-29)
14 Ibid.
Jane's Defence Weekly. Stratilik, Ondrej. Covid-19: Czech IFV contract threatened by budget cuts. 2020. https://www.janes.com/article/95123/covid-19-czech-ifv-contract-threatened-by-budget-cuts (Hämtad 2020-03-29)
15 Sveriges Television. Rognerud, Knut Kainz. Regeringen varnar för coronadesinformation. 2020. https://www.svt.se/nyheter/regeringen-varnar-for-coronadesinformation (Hämtad 2020-03-29)
Försvarsdepartementet. Håll huvudet kallt i desinformationspandemien. 2020. https://www.regeringen.se/debattartiklar/2020/03/hall-huvudet-kallt-i-deinformationspandemien/ (Hämtad 2020-03-29)
16 Reuters. Baczynska, Gabriela. Guarascio, Francesco. EU leaders to shield strategic firms from hostile interest amid crisis. 2020. https://www.reuters.com/article/us-health-coronavirus-eu-companies/eu-leaders-to-shield-strategic-firms-from-hostile-interest-amid-crisis-idUSKBN21D1FW (Hämtad 2020-03-29)
17 Svenska Dagbladet. Must: Risken för militär konfrontation ökar. 2020. https://www.svd.se/must-risken-for-militar-konfrontation-okar (Hämtad 2020-03-29)
18 The Hill. Beavers, Olivia. US-China relationship worsens over coronavirus. 2020. https://thehill.com/policy/national-security/488311-us-china-relationship-worsens-over-coronavirus (Hämtad 2020-03-29)
19 British Broadcasting Corporation. Brown, David. Jones, Lora. Palumbo, Daniele. Coronavirus: A visual guide to the economic impact. 2020. https://www.bbc.co.uk/news/business-51706225 (Hämtad 2020-03-29)