fredag 13 november 2020

Något om Regeringskansliet

Reflektion

Den 12NOV2020 publicerade Dagens Nyheter en tidningsartikel kring omfattande stölder vid det svenska Regeringskansliet av hundratals tjänstedatorer och tusentals andra IT produkter. Dessa stölder skulle pågått mellan februari 2017 intill november 2019. Det som förefaller stulits har varit kasserad utrustning och utrustning som blivit avskrivna när de passerat sin avskrivningstid vilket för datorutrustning har varit tre (3) år vid regeringskansliet. Enligt åklagaren i det aktuella fallet skall de ej kunnat finna att någon skyddsvärd information hamnat i orätta händer,1 vilket vi verkligen får hoppas som ni kommer märka längre fram i inlägget.

Sedan tidigare har det uppdagats att 7 stycken pistoler samt 210 st patroner till dessa, även skall ha försvunnit från Regeringskansliet. Vapnen och ammunitionen förvarades i Regeringskansliet utav och Securitas i och med att det är bolaget som ansvarade för den fysiska bevakningen med skyddsvakter av Regeringskansliet.2 Denna ammunitions- och vapenstöld är fortsatt ej uppklarad.3 Trots denna fadäs av Securitas, fick de i februari 2020 förnyat förtroende att ansvara för bevakningen av regeringskansliet.4 Med tanke på bloggens inriktning kan det ju te sig mycket märkligt att ett inlägg skrivs om stölder vid Regeringskansliet. Men det finns faktiskt en synnerligen intressant dimension i det hela som är värd att skriva om. Men först måste vi gå tillbaka till 2017.

Den 20MAR2017 meddelade Riksdagens dåvarande talman, Urban Ahlin, att riksdagens krigsdelegation hade genomfört en övning. Detta var även första gången sedan 1997 krigsdelegationen hade övats.5 Övningen skall ha genomförts utanför Stockholm vilket även hade givit en mer realistisk inramning för övningen, övningen skall även varit större än den som genomfördes 1997.6 Utöver det skall även tjänstemän tillhörande krigsdelegationen övats,7 vilket innebar att totalt 100 personer ur riksdagen var övade.8 Det vill säga de ordinarie 50 ledamöterna samt talmannen i krigsdelegationen9 och utöver det andra tjänstemän, 49 stycken. Den totala mängden deltagare i övningen torde dock varit större mtp. övningsledning, andra myndigheters rådgivare såsom ur Försvarsmakten m.m.

I Förordning med instruktion för Regeringskansliet paragraf 11f framkommer information som i sammanhanget blir synnerligen intressant. Nämligen, "Förvaltningschefen ansvarar för de förberedelser som behövs i Regeringskansliet för att riksdagen, statschefen och regeringen ska kunna fullgöra sina uppgifter när de yttre omständigheterna gör det omöjligt eller olämpligt att använda ordinarie verksamhetsformer. Förvaltningschefen ska i denna fråga samverka med Riksdagsförvaltningen och Kungl. Hovstaterna".10 För den oinvigde kan den byråkratiska svenskan, te sig väldigt intetsägande.

Vad innebär då denna text, varför är den intressant och vad har de tidigare styckena i inlägget att göra med det? För det första åsyftar texten det som, åtminstone tidigare under det kalla kriget, inom totalförsvaret benämndes den högsta ledningen (HL).11 För det andra, ordet förberedelser i den beskrivna paragrafen utgör vad som tidigare benämndes den särskilda planeringen. Det vill säga regeringens krigsplanläggning med uppehållsplatser, förflyttning mellan dessa, dess krigsorganisation m.m.12 Den särskilda planeringen omfattade givetvis även hur den högsta ledningen skulle förflyttas ut ur Stockholm och hur den skulle skyddas.13 För det tredje, den särskilda planeringen under det kalla kriget handlade om hur Sverige skulle kunna säkra den ekonomiska, militära och politiska ledningen i händelse av en allvarligare säkerhetspolitisk kris eller väpnat angrepp d.v.s. krig. Det innefattade även ledningsplatser utomlands för den högsta ledningen.14 Således var den särskilda planeringen sannolikt något av det absolut hemligaste Sverige förberedde under det kalla kriget.15 Varvid det sannolikt även var något en motståndare fokuserade underrättelseresurser emot, då det rörde sig om den svenska strategiska nivån och dess beslutsfattare.

Regeringskansliet var dock inte ansvarig under det kalla kriget för den särskilda planeringen. Utan inledningsvis var det Försvarsdepartementet och från 1962 dess samordningsavdelning (FöSam). Därefter från 1983 den särskilda planeringsavdelningen (SP-avdelningen) som existerade intill 1999. Därefter tog regeringskansliet över.16 Försvarsstaben, nuvarande Högkvarteret, förefaller även haft en avdelning/sektion för denna planering.17 Vad som dock är intressant i detta, är vad som är offentligt känt avseende förhållandena kring den särskilda planeringen under 1990-talet. Enligt det, skulle den högsta ledningen in i det längsta befinna sig i Stockholm gick ej detta, skulle de omgruppera till platser nära Stockholm. En organisation hade skapats för att kunna använda egentligen vilken plats som helst d.v.s. det behövde ej vara ett fortifikatoriskt utrymme, läs bergrum, den högsta ledningen skulle använda för att fortsätta styret av Sverige. Vad som även bör beaktas är att den s.k. centrala ledningen (CL) d.v.s. främst Försvarsmakten men även andra totalförsvarsmyndigheter skulle gruppera nära den högsta ledningen för att kunna genomföra samverkan.18 Det vill säga, visste en motståndare var en del fanns, kunde den som minst anta vart de övriga delarna befann sig. Varvid kunskap om denna planering för en motståndare var strategiskt viktig för att snabbt kunna nå ett avgörande i händelse av en väpnad konflikt.

Därmed spolar vi fram bandet till 2017. Den svenska krigsdelegationen genomför en övning, den första på 20 år.19 Enligt instruktionen till Regeringskansliet är det de som ansvarar för den högsta ledningen och hur Sverige skall kunna fortsätta styras i händelse av t.ex. en allvarlig säkerhetspolitisk kris eller ett väpnat angrepp,20 d.v.s. det är deras planering som prövas. Övningen genomförs utanför Stockholm, likt planeringen var för den högsta ledningen under slutet av 1990-talet.21 Historiens vindslag känns onekligen igen. Nu torde inte krigsdelegationens övning genomförts vid en s.k. "skarp" grupperingsplats då det i huvudsak undvikits, bortsett från en kortare period under 1980-talet när krigsrisken ansågs överhängande. Varvid personalen ansågs vara i behov av att stifta bekantskap med utformningen av den plats de skulle utöva ledning vid, i händelse av ett väpnat angrepp.22

Dags att spola fram bandet till 2020. Enligt den nu lagda försvarspolitiska propositionens, från den 15OKT2020, kan Sverige hamna i en väpnad konflikt d.v.s. krig.23 Varvid Regeringskansliets uppgift för planering av den högsta ledningens verksamhet i händelse av en väpnad konflikt får anses vara högst aktuell,24 än mer aktuell än vid tidpunkten för den övning som genomfördes 2017.25 Ur detta perspektiv blir det synnerligen intressant att dator, telefoner och annan IT-materiel kan stjälas från Regeringskansliet men även att handeldvapen samt ammunition för det företag som skall skydda den högsta ledningen initialt i händelse av ett kuppartat angrepp kan stjälas.26 Till detta bör det även beaktas att individer har kunnat erhålla säkerhetsskyddsklassade arbeten under falsk förevändning,27 men även arbeten vid skyddsobjekt där individer haft tvivelaktiga förehavanden dock ej vid regeringskansliet.28 Där en närmare kontroll vid samkörning med olika statliga register torde visat på att individerna for med osanning eller ej borde fått de arbeten de erhållit. Utgår man således bara från ett axplock av det som är allmänt känt kring olika fadäser i Sverige sedan 2018, torde det som minst vara möjligt, notera konfidensgrad, att som främmande makt erhålla information kring vad som tidigare benämndes den särskilda planeringen från Regeringskansliet.

Varför är då detta intressant och viktigt? Enligt Försvarsmaktens Doktrin för Gemensamma operationer som beskriver hur ett ev. väpnat angrepp kan te sig, d.v.s. ett officiellt ställningstagande, kan nyckelpersoner komma att likvideras i ett inledningsskede av en väpnad konflikt.29 Detta framför även den parlamentariska Försvarsberedningens utredning Värnkraft från 2019.30 Vad är då nyckelpersoner? Främst kan det antas att dessa utgörs av individer ur den högsta ledningen men även den centrala ledningen. Varvid ett antal vapenstölder men även IT-materiels stölder blir intressanta. Kan detta genomföras, vad kan då mer genomföras? Frågan blir här, på vilka premisser anställs individer och hur följs dessa upp som arbetar inom den högsta och centrala ledningen? De individer som avslöjats i olika förehavanden torde inte haft något ont mot staten Sverige.

Avslutningsvis, att de som avslöjats i olika förehavande nära den högsta eller centrala ledningen inte haft något ont mot nationen Sverige får ses som irrelevant. Vad det däremot indikerar är att det är lätt att nå höga positioner eller kunna agera med onda avsikter nära den högsta och centrala ledningen i Sverige eller vid viktiga skyddsobjekt som enskild individ. Den stora frågan blir snarare, vad kan då en statlig aktör med omfattande medel åstadkomma för att kunna infiltrera och få kunskap om synnerligen strategiskt känslig information för nationen Sverige? Förhoppningsvis har vi, d.v.s. nationen Sverige, redan agerat mot dessa. Men om vi knappt kan identifiera de som enskilt far med osanning, kan vi då identifiera de som har en nationalstat bakom sig? Det är dags att ta säkerhetstjänsten på allvar!

Have a good one! // Jägarchefen

Källförteckning

Dagens Nyheter 12345678 (Svenska)

Försvarsmakten 1 (Svenska)

Regeringskansliet 12 (Svenska)

Riksdagen 123 (Svenska)

Svenska Dagbladet 1 (Svenska)

Frånstedt, Olof. Spionjägaren Del 2: Säpo, IB och Palme. Västerås: Ica, 2014.

Holmström, Mikael. Den dolda alliansen: Sveriges hemliga NATO-förbindelser. Stockholm: Atlantis, 2011.

Hugemark, Bo (red). Möta, hejda, slå: så skulle Sverige försvaras. Stockholm: Medströms Bokförlag, 2019.

Munck af Rosenschöld, Sten. Totalförsvarets ledning under kalla kriget. Stockholm: Stockholms universitet, 2014.


Slutnoter

1 Dagens Nyheter. Wierup, Lasse. Hundratals datorer stals från Regeringskansliet – anställd åtalas. 2020. https://www.dn.se/sverige/hundratals-datorer-stals-fran-regeringskansliet-anstalld-atalas/ (Hämtad 2020-11-13)

2 Dagens Nyheter. Jakobson, Hanna. Svensson, Adam. Sju pistoler och 210 patroner nu borta från Regeringskansliet. 2019. https://www.dn.se/nyheter/sverige/sju-pistoler-och-210-patroner-nu-borta-fran-regeringskansliet/ (Hämtad 2020-11-13)

3 Dagens Nyheter. Wierup, Lasse. Hundratals datorer stals från Regeringskansliet – anställd åtalas. 2020. https://www.dn.se/sverige/hundratals-datorer-stals-fran-regeringskansliet-anstalld-atalas/ (Hämtad 2020-11-13)

4 Svenska Dagbladet. Swahnberg, Olof. Securitas får förnyat förtroende. 2020. https://www.svd.se/regeringskansliet-ger-securitas-fornyat-fortroende (Hämtad 2020-11-13)

5 Riksdagen. Krigsdelegationen har genomfört en övning. 2017. https://www.riksdagen.se/sv/press/pressmeddelanden/2017/mar/20/krigsdelegationen-har-genomfort-en-ovning1/ (Hämtad 2020-11-13)

6 Dagens Nyheter. Lindholm, Amanda. Riksdagen övade krig. 2017. https://www.dn.se/nyheter/sverige/riksdagen-ovade-krig/ (Hämtad 2020-11-13)

7 Riksdagen. Krigsdelegationen har genomfört en övning. 2017. https://www.riksdagen.se/sv/press/pressmeddelanden/2017/mar/20/krigsdelegationen-har-genomfort-en-ovning1/ (Hämtad 2020-11-13)

8 Dagens Nyheter. Holmström, Mikael. Mikael Holmström: Gråzonen mellan fred och krig är besvärlig. 2017. https://www.dn.se/nyheter/sverige/mikael-holmstrom-grazonen-mellan-fred-och-krig-ar-besvarlig/ (Hämtad 2020-11-13)

9 Riksdagen. Krigsdelegationen. 2020. https://www.riksdagen.se/sv/sa-funkar-riksdagen/riksdagens-myndigheter-och-namnder/krigsdelegationen/ (Hämtad 2020-11-13)

10 Riksdagen. Förordning (1996:1515) med instruktion för Regeringskansliet. 2020. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/forordning-19961515-med-instruktion-for_sfs-1996-1515 (Hämtad 2020-11-13)

11 Munck af Rosenschöld, Sten. Totalförsvarets ledning under kalla kriget. Stockholm: Stockholms universitet, 2014, s. 198.

12 Ibid. s. 202.

13 Hugemark, Bo (red). Möta, hejda, slå: så skulle Sverige försvaras. Stockholm: Medströms Bokförlag, 2019, s. 194.

14 Frånstedt, Olof. Spionjägaren Del 2: Säpo, IB och Palme. Västerås: Ica, 2014, s. 266.

15 Hugemark, Bo (red). Möta, hejda, slå: så skulle Sverige försvaras. Stockholm: Medströms Bokförlag, 2019, s. 194.

16 Munck af Rosenschöld, Sten. Totalförsvarets ledning under kalla kriget. Stockholm: Stockholms universitet, 2014, s. 202.

17 Frånstedt, Olof. Spionjägaren Del 2: Säpo, IB och Palme. Västerås: Ica, 2014, s. 266.

Hugemark, Bo (red). Möta, hejda, slå: så skulle Sverige försvaras. Stockholm: Medströms Bokförlag, 2019, s. 194.

18 Munck af Rosenschöld, Sten. Totalförsvarets ledning under kalla kriget. Stockholm: Stockholms universitet, 2014, s. 198, 200, 202.

Holmström, Mikael. Den dolda alliansen: Sveriges hemliga NATO-förbindelser. Stockholm: Atlantis, 2011, s. 367.

19 Riksdagen. Krigsdelegationen har genomfört en övning. 2017. https://www.riksdagen.se/sv/press/pressmeddelanden/2017/mar/20/krigsdelegationen-har-genomfort-en-ovning1/ (Hämtad 2020-11-13)

20 Riksdagen. Förordning (1996:1515) med instruktion för Regeringskansliet. 2020. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/forordning-19961515-med-instruktion-for_sfs-1996-1515 (Hämtad 2020-11-13)

21 Dagens Nyheter. Lindholm, Amanda. Riksdagen övade krig. 2017. https://www.dn.se/nyheter/sverige/riksdagen-ovade-krig/ (Hämtad 2020-11-13)

Munck af Rosenschöld, Sten. Totalförsvarets ledning under kalla kriget. Stockholm: Stockholms universitet, 2014, s. 202.

22 Holmström, Mikael. Den dolda alliansen: Sveriges hemliga NATO-förbindelser. Stockholm: Atlantis, 2011, s. 368.

23 Prop. 2020/21:30. Totalförsvaret 2021–2025. s. 26.

24 Riksdagen. Förordning (1996:1515) med instruktion för Regeringskansliet. 2020. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/forordning-19961515-med-instruktion-for_sfs-1996-1515 (Hämtad 2020-11-13)

25 Riksdagen. Krigsdelegationen har genomfört en övning. 2017. https://www.riksdagen.se/sv/press/pressmeddelanden/2017/mar/20/krigsdelegationen-har-genomfort-en-ovning1/ (Hämtad 2020-11-13)

26 Dagens Nyheter. Jakobson, Hanna. Svensson, Adam. Sju pistoler och 210 patroner nu borta från Regeringskansliet. 2019. https://www.dn.se/nyheter/sverige/sju-pistoler-och-210-patroner-nu-borta-fran-regeringskansliet/ (Hämtad 2020-11-13)

Dagens Nyheter. Wierup, Lasse. Hundratals datorer stals från Regeringskansliet – anställd åtalas. 2020. https://www.dn.se/sverige/hundratals-datorer-stals-fran-regeringskansliet-anstalld-atalas/ (Hämtad 2020-11-13)

27 Dagens Nyheter. Delin, Mikael. Från icke-fråga till säkerhetsskandal – historien om den falske officeren. 2020. https://www.dn.se/nyheter/sverige/fran-icke-fraga-till-sakerhetsskandal-historien-om-den-falske-officeren/ (Hämtad 2020-11-13)

Dagens Nyheter. Delin, Mikael. Chef på Försvarsmaktens högkvarter hade påhittad bakgrund. 2020. https://www.dn.se/sverige/chef-pa-forsvarsmaktens-hogkvarter-hade-pahittad-bakgrund/ (Hämtad 2020-11-13)

28 Dagens Nyheter. Carlsson, Mattias. Unga lockas till rörelse med kopplingar till rysk underrättelsetjänst. 2018. https://www.dn.se/nyheter/unga-lockas-till-rorelse-med-kopplingar-till-rysk-underrattelsetjanst/ (Hämtad 2020-11-13)

Dagens Nyheter. By, Ulrika. Två personer utan uppehålls- och arbetstillstånd arbetade på Arlanda. 2019. https://www.dn.se/sthlm/tva-personer-utan-uppehalls-och-arbetstillstand-arbetade-pa-arlanda/ (Hämtad 2020-11-13)

29 Försvarsmakten. Doktrin för Gemensamma operationer. Stockholm: Försvarsmakten, 2020, s. 18.

30 Ds 2019:8. VärnkraftInriktningen av säkerhetspolitiken och utformningen av det militära försvaret 2021–2025. s. 114.

söndag 8 november 2020

Något om krigsrisk

Reflektion

Den 08NOV2020 publicerades en intervju som även sändes med Storbritanniens Försvarsstabschef, General Sir Nick Carter,1 i samband med den brittiska hågkomst söndagen för militär och civil personal som deltagit i de båda världskrigen men även i senare konflikter.2 I denna intervju framkommer en synnerligen intressant uppgift avseende Storbritanniens Försvarsstabschefs syn på det nu rådande säkerhetsläget i omvärlden. Enligt honom finns det en faktisk risk att nu pågående lokala konflikter kan eskalera. Varvid en större väpnad konflikt, som sprider sig, kan inträffa. Han framförde även att omvärlden idag är mycket osäker och orolig, där bl.a. konsekvenserna av den nu pågående pandemin kan agera som en katalysator för att skapa än mer instabilitet.3 Vilket om omständigheterna är olyckliga och olika faktorer bidrar till ett eskalerande händelseförlopp har tolkats som att ett nytt världskrig kan inträffa.4 Detta får anses vara ett väldigt tydligt offentligt ställningstagande av en Försvarsstabschef, utav en av tre kärnvapenmakter i Europa.5 Finns det då någon substans i detta?

Inledningsvis bör den säkerhetspolitiska synen i den nu lagda försvarspropositionen, publicerad 15OKT2020, belysas. Detta med syfte att notera hur Sverige ser på den nuvarande säkerhetspolitiska utvecklingen och vilket säkerhetsläge som råder. Enligt försvarspropositionen är den europeiska säkerhetsordningen utmanad, bl.a. genom Rysslands agerande i Georgien och Ukraina.6 Därtill skall Rysslands agerande även försämrat säkerhetsläget i Sveriges direkta närområde, genom olika former av agerande med militära maktmedel.7 Detta agerande har bemötts av EU och NATO länderna. Vilket inneburit en ökad militär aktivitet i vårt direkta närområde för att möta Ryssland,8 således ses Ryssland som det militära hotet mot Sverige.9 Varvid det får ses som sannolikt att det är Ryssland som åsyftas som den angripande parten mot Sverige, trots att det ej skrivs ut direkt, när det skrivs i försvarspropositionen att "ett väpnat angrepp mot Sverige kan inte uteslutas",10 d.v.s. krig mot Sverige. Enligt den svenska militära underrättelse- och säkerhetstjänsten (MUST), råder det även en ökad risk för militär konfrontation i vårt närområde, där incidenter kan eskalera.11

Den offentligt tydligaste kraftmätningen, som det skrivs mest om, kan utgöra den mellan Ryssland och de s.k. "västliga länderna".12 Har då Ryssland förmågan att starta ett världskrig eller en s.k. global konflikt? Nej, Ryssland har i dagsläget enbart förmågan att genomföra en regionalkonflikt.13 Det vill säga, t.ex. förmågan att utkämpa en konflikt över hela Nord- och Västeuropas yta. Dock har de har inte förmågan att agera i något annat regionalt område parallellt. Denna förmåga får heller inte ses som trolig att uppnå inom ett tioårsperspektiv utifrån nuvarande ekonomisk utveckling i Ryssland. Dock kommer den nuvarande förmågan att konsolideras,14 och troligtvis utvecklas. Vad skulle då kunna utveckla en global konflikt?

I dagsläget finns det ett flertal geografiska områden där det pågår en tydlig intressekonflikt. Den ena är Östersjöregionen, den andra är Svarta havet region,15 den tredje är Medelhavet,16 den fjärde är Libyen,17 den femte är Mellanöstern,18 den sjätte är Taiwan,19 den sjunde är Sydkinesiska sjön,20 och den åttonde är Koreahalvön.21 Dessa är de områden som media vanligtvis skriver om, utöver dessa finns det ett ytterligare antal i t.ex. Sydamerika och Afrika. I dessa områden sker kraftmätningar mellan ett antal större nationella aktörer. Dessa nationella aktörer är främst, Frankrike, Kina, Ryssland, Storbritannien och USA. Således en incident i ett område kan spilla över till ett annat, likt "Skotten i Sarajevo" gjorde.22 Vad som dock skall kommas ihåg är att ur ett svenskt perspektiv utgör våra säkerhetsproblem främst av Östersjöregionen och Nordkalotten.23 De spänningar som finns där har inte minskat sedan t.ex. Zapad-2017, utan snarare har de ökat. Varvid Zapad-2021 under nästa år kan bli en än mer intressant övning,24 än hur Defender-2020 förmedlades ur ett ryskt perspektiv. Där liknelsen gjordes med Able Archer-1983, när Europa var synnerligen nära en kärnvapenkonflikt.25 Defender-2020 hade dock kunnat inneburit en kraftmätning, om den hade genomförts. Dock skalades den ned kraftigt maa. den pågående pandemin.

Avslutningsvis, det brittiske Försvarsstabschefens uttalande skall troligtvis ses ur perspektivet att en konflikt kan starta i en del av världen. Därefter sprider den sig till andra delar, varvid den ej längre är regional utan global eller semi global utifrån hur många parter som blir involverad i den. Vad som dock bör beaktas vilket även den brittiske Försvarsstabschefen berör, är att det finns väldigt mycket spänningar och har funnits under de senaste åren. Varvid en konflikt mycket lätt kan uppstå, framförallt genom s.k. oavsiktlig eskalering.

Have a good one! // Jägarchefen

Källförteckning

Aftonbladet 1 (Svenska)

British Broadcasting Corporation 1 (Engelska)

Dagens Industri 1 (Svenska)

Encyclopædia Britannica 1 (Engelska)

Izvestija 12 (Ryska)

Library of Congress 1 (Engelska)

Regeringskansliet 1 (Svenska)

Reuters 12345678910 (Engelska)

Sky News 1 (Engelska)

Stratfor 1 (Engelska)

Sveriges Television 1 (Svenska)

TASS 1 (Engelska)

The Financial Times 1 (Engelska)

The Japan Times 1 (Engelska)

The New York Times 1 (Engelska)

Totalförsvarets forskningsinstitut 1 (Svenska)

Slutnoter

1 Sky News. Haynes, Deborah. Risk of new world war is real, head of UK armed forces warns. 2020. https://news.sky.com/story/risk-of-new-world-war-is-real-head-of-uk-armed-forces-warns-12126389 (Hämtad 2020-11-08)

2 Encyclopædia Britannica. Cunningham, John M. Remembrance Sunday. 2020. https://www.britannica.com/topic/Remembrance-Sunday (Hämtad 2020-11-08)

3 Sky News. Haynes, Deborah. Risk of new world war is real, head of UK armed forces warns. 2020. https://news.sky.com/story/risk-of-new-world-war-is-real-head-of-uk-armed-forces-warns-12126389 (Hämtad 2020-11-08)

4 Ibid.

Reuters. Global uncertainty could risk World War Three - UK military chief. 2020. https://www.reuters.com/article/us-britain-remembrance-war-idUSKBN27O066 (Hämtad 2020-11-08)

5 Dagens Industri. Här är världens kärnvapen. 2018. https://www.di.se/nyheter/har-ar-varldens-karnvapen/ (Hämtad 2020-11-08)

6 Prop. 2020/21:30. Totalförsvaret 2021–2025s. 32-33.

7 Ibid. s. 33.

8 Ibid. s. 32-33.

9 Aftonbladet. Granlund, John. Hultqvist om ryska anklagelserna: Det är Ryssland som är hotet. 2020. https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/bnnn9v/hultqvist-om-ryska-anklagelserna-det-ar-ryssland-som-ar-hotet (Hämtad 2020-11-08)

10 Prop. 2020/21:30. Totalförsvaret 2021–2025s. 26.

11 Sveriges Television. Must: Ökad risk för militär konfrontation. 2020. https://www.svt.se/nyheter/snabbkollen/must-okad-risk-for-militar-konfrontation (Hämtad 2020-11-08)

12 Prop. 2020/21:30. Totalförsvaret 2021–2025s. 33.

13 Oxenstierna, Susanne (red). Westerlund, Fredrik (red). Rysk militär förmåga i ett tioårsperspektiv. Stockholm: Totalförsvarets forskningsinstitut, 2019. s. 3, 17, 63, 69-70.

14 Ibid. s. 134-136.

Stratfor. Tack, Sim. Facing Budget Cuts, Russia Will Seek to Protect Its Military Readiness. 2020. https://worldview.stratfor.com/article/facing-budget-cuts-russia-will-seek-protect-its-military-readiness (Hämtad 2020-11-08)

15 Prop. 2020/21:30. Totalförsvaret 2021–2025s. 33.

16 Reuters. Turkey's Erdogan says French leader has 'lost his way' in second broadside. 2020. https://www.reuters.com/article/uk-turkey-france-macron/turkeys-erdogan-says-french-leader-has-lost-his-way-in-second-broadside-idUKKBN27A0KY (Hämtad 2020-11-08)

Reuters. Turkey extends exploration in disputed Mediterranean waters to October 27. 2020. https://www.reuters.com/article/uk-turkey-greece-ship/turkey-extends-exploration-in-disputed-mediterranean-waters-to-october-27-idUKKBN27702D (Hämtad 2020-11-08)

Reuters. Analysis: Bad blood - why France-Turkey cartoon row could leave lasting impact. 2020. https://www.reuters.com/article/uk-france-security-turkey-leaders-analys/analysis-bad-blood-why-france-turkey-cartoon-row-could-leave-lasting-impact-idUKKBN27J2JF (Hämtad 2020-11-08)

17 Reuters. Warring Libya rivals sign truce but tough political talks ahead. 2020. https://www.reuters.com/article/uk-libya-security-ceasefire/warring-libya-rivals-sign-truce-but-tough-political-talks-ahead-idUKKBN278195 (Hämtad 2020-11-08)

18 Reuters. Russia, China, Iran start joint naval drills in Indian Ocean. 2019. https://www.reuters.com/article/us-iran-military-russia-china-idUSKBN1YV0IB (Hämtad 2020-11-08)

Reuters. U.S. intelligence agencies say Iran, Russia have tried to meddle in 2020 election. 2020. https://www.reuters.com/article/us-usa-election-security-2020-idUSKBN2771PI (Hämtad 2020-11-08)

Reuters. Iran foreign minister, in ally Venezuela, says US no longer "controls world". 2020. https://www.reuters.com/article/us-venezuela-iran-idUSKBN27L2JL (Hämtad 2020-11-08)

Reuters. U.S. blacklists Chinese entities, individuals for dealing with Iran. 2020. https://www.reuters.com/article/iran-usa-china-int-idUSKBN2742SB (Hämtad 2020-11-08)

Reuters. Iran announces locally made ballistic and cruise missiles amid U.S. tensions. 2020. https://www.reuters.com/article/us-iran-military-missiles-idUSKBN25G0NK (Hämtad 2020-11-08)

19 Reuters. U.S. warns China against Taiwan attack, stresses U.S. 'ambiguity'. 2020. https://www.reuters.com/article/us-usa-china-taiwan-idUSKBN26T01W (Hämtad 2020-11-08)

Reuters. China threatens retaliation over new U.S. arms sales to Taiwan. 2020. https://www.reuters.com/article/us-usa-taiwan-arms-idUSKBN2770C6 (Hämtad 2020-11-08)

20 The Financial Times. The risk of China-US military conflict is worryingly high. 2020. https://www.ft.com/content/0f423616-d9f2-4ca6-8d3b-a04d467ed6f8 (Hämtad 2020-11-08)

21 The Japan Times. U.S. and North Korea came much closer to war than previously thought, book claims. 2020. https://www.japantimes.co.jp/news/2020/09/21/asia-pacific/us-north-korea-war-bob-woodward-book/ (Hämtad 2020-11-08)

22 Library of Congress. Assassination of Archduke Franz Ferdinand: Topics in Chronicling America. 2020. https://guides.loc.gov/chronicling-america-assassination-franz-ferdinand (Hämtad 2020-11-08)

23 Aftonbladet. Granlund, John. Hultqvist om ryska anklagelserna: Det är Ryssland som är hotet. 2020. https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/bnnn9v/hultqvist-om-ryska-anklagelserna-det-ar-ryssland-som-ar-hotet (Hämtad 2020-11-08)

Prop. 2020/21:30. Totalförsvaret 2021–2025. s. 33.

24 The New York Times. Russia’s Military Drills Near NATO Border Raise Fears of Aggression. 2017. https://www.nytimes.com/2017/07/31/world/europe/russia-military-exercise-zapad-west.html (Hämtad 2020-11-08)

Известия. Минобороны Белоруссии анонсировало совместные с РФ учения «Запад-2021». 2020. https://iz.ru/1080266/2020-10-29/minoborony-belorussii-anonsirovalo-sovmestnye-s-rf-ucheniia-zapad-2021 (Hämtad 2020-11-08)

Sveriges Television. Must: Ökad risk för militär konfrontation. 2020. https://www.svt.se/nyheter/snabbkollen/must-okad-risk-for-militar-konfrontation (Hämtad 2020-11-08)

25 British Broadcasting Corporation. The war game that could have ended the world. 2018. https://www.bbc.com/future/article/20181108-the-wargame-that-could-have-ended-the-world (Hämtad 2020-11-08)

Известия. Полузащитники Европы: у границ России разыграют «войну 2028 года». 2020. https://iz.ru/968230/anton-lavrov/poluzashchitniki-evropy-u-granitc-rossii-razygraiut-voinu-2028-goda (Hämtad 2020-11-08)

TASS. Russia to react to US-NATO exercise Defender 2020 in Europe — Lavrov. 2020. https://tass.com/politics/1116409 (Hämtad 2020-11-08)