tisdag 11 december 2018

Försvarsunderrättelseförmåga

Reflektion

Den 09DEC2018 vittnade chefen för den militära underrättelse- och säkerhetstjänsten (MUST), Generalmajor Gunnar Karlsson, i arbetsdomstolen rörande Transportstyrelsens hantering av hemlig information och närmare bestämt rörande kvalificerade skyddsidentiteter.1 De kvalificerade skyddsidentiteterna kan tilldelas personal inom Försvarsmakten, Polisen och Säkerhetspolisen för inhämtning gentemot olika former av verksamhet.2 Enligt Dagens Nyheter skall chefen för MUST sagt, ”Vi måste utgå från att informationen är röjd”.3 I sig ingen nyhet, utan något som redan förmedlats under hösten 2017.4 Dock är det ny information att den allvarligaste informationsförlusten är kring de kvalificerade skyddsidentiteterna. Vilket i sig är något som gått att räkna ut, men mig veterligen inget som officiellt förmedlats.

I sammanhanget är det värt att notera vilken information Försvarsmakten förmedlade under sommaren 2017, när skandalen kring Transportstyrelsen verkligen tog fart. Enligt Försvarsmakten skall det inträffade "inte märkbart påverkat försvarsunderrättelseförmågan". Därutöver framförde Försvarsmakten att det inträffade, "inte haft någon påtaglig påverkan Försvarsmaktens samlade operativa förmåga".5 Utifrån den information som förmedlades sommaren 2017, skall Försvarsmakten ej tagit någon anmärkningsvärd skada av hur Transportstyrelsen misskött hemlig information. Försvarsmakten torde vid det aktuella uttalandet, under sommaren 2017, utgått från att all information skulle anses vara röjd (vilket brukar vara praxis).

Vad kan då tagit skada och hur kan det tett sig? Inledningsvis krävs en belysning av begreppet försvarsunderrättelser. Försvarsunderrättelseverksamheten skall bedrivas som ett stöd till svensk utrikes-, säkerhets- och försvarspolitik. Regeringen fastställer inriktningen på försvarsunderrättelseverksamheten.6 Denna verksamhet får bedrivas av Försvarsmakten (FM), Försvarets radioanstalt (FRA), Försvarets materielverk (FMV) och Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).7 Inom ramen för försvarsunderrättelseverksamheten används bl.a. teknisk och personbaserad inhämtning.8

Således är det totalt fyra myndigheter som genomför försvarsunderrättelseverksamhet. Vad avser den personbaserade inhämtningen kan det främst antas vara kontoret för särskild inhämtning (KSI), sorterande under MUST, som genomför denna verksamhet.9 Vad avser den tekniska inhämtningen kan det i huvudsak antas vara FRA som genomför denna.10 Vad avser de kvalificerade skyddsidentiteterna kan det främst antas vara KSI som tilldelas dessa, inom ramen för försvarsunderrättelseverksamheten.11

Utifrån Försvarsmaktens uttalande sommaren 2017, kan det antas vara korrekt att debaclet på Transportstyrelsen som helhet inte påverkat försvarsunderrättelseförmågan märkbart. Då försvarsunderrättelseförmågan totalt omfattar fyra olika myndigheters verksamhet. Dock framträder teknisk inhämtning och personbaserad inhämtning som två viktiga ben i försvarsunderrättelseförmågan. Där det kan antas vara den tekniska inhämtningen som utgör den större delen12 och den personbaserade inhämtningen utgör den mindre delen13 av försvarsunderrättelseförmågan. Den personbaserade inhämtningen torde därmed utgjort den del som främst tagit skada av Transportstyrelsens hantering med de kvalificerade skyddsidentiteterna. Därmed påverkades ett av två ben, som särskilt omnämns i försvarsunderrättelseverksamheten.

Vad kan det då inneburit för den personbaserade inhämtningen, att informationen avseende de kvalificerade skyddsidentiteterna ansetts röjd? Det närmsta historiska exemplet i Sverige som går att uppbringa är troligtvis avslöjandet om IB 1973, av Jan Guillou och Peter Bratt i tidningen Folket i Bild/Kulturfront. Detta avslöjande kom främst drabba utrikesdelen av IB.14 Det gör att en viss beröringsyta finns med den nutida personbaserade inhämtning som genomförs av KSI.

Vad vidtog då IB för åtgärder? När väl avslöjandet av IB var ett faktum, kom alla kontakter med agenter och utländska tjänstemän tillfälligt avbrytas. IB utrikesverksamhet kom förbli stängd under ett antal veckor. En stor del av personalstyrkan bytes ut och nyrekrytering kom att genomföras. Kontakterna med befintliga agenter och värvningen av nya kom att försvåras. Därutöver kom hela inhämtningsförmågan att reduceras under en relativt lång tid. Därtill blev ett stort antal täckadresser för verksamheten tvungen att bytas ut, när dessa inte ansågs säkra.15

Utifrån detta kan ett form av "nödprotokoll" skönjas, som iståndsattes av IB vid avslöjandet. Där all verksamhet tillfälligt stängdes ned för att inte skapa ytterligare skador mot organisationen och skydda källorna/agenterna. Ett motsvarande "protokoll" för agerande kan iståndsatts av KSI när det blev ett faktum att informationen kring de kvalificerade skyddsidentiteterna fanns gripbar för främmande makt.16

Vilka åtgärder kan då vidtagits? Utifrån det som är känt kring IB agerande, kan det ses som möjligt att kontakter med befintliga agenter åtminstone tillfälligt kom att försvåras då de möjligen var tvungen att avbrytas för att skydda dem. Därutöver, sett till den publicitet som debaclet på Transportstyrelsen orsakat kan möjligen nyrekrytering av agenter försvårats, men även samarbete med vänligt sinnade nationer. Har mer omfattande åtgärder vidtagits av KSI, såsom byta ut personal, kan det ses som möjligt att den personbaserade inhämtningsförmågan, likt med IB, eventuellt reducerats under en längre tid. Avslutningsvis, i vilken omfattning KSI vidtog åtgärder kommer troligtvis aldrig bli känt, utan det är enbart något det går att föra en hypotetisk diskussion kring. Därutöver, är det heller inget som bör bli känt.

Att detta inträffat vid en tidpunkt med försämrat säkerhetsläge är mycket olyckligt. Då konsekvenserna för den personbaserade inhämtning kan vara långt större än vad som är känt och någonsin kommer bli känt. Den samlade försvarsunderrättelseförmågan utgör en av de viktigaste delarna för att kunna vidta åtgärder syftande till att bevara Sveriges oberoende. Det får ses som möjligt att detta till del kringskurits iom den dåvarande Generaldirektören vid Transportstyrelsen agerande.17 Varvid det minst sagt är beklämmande att den enda straffpåföljden, hitintills, är ett strafföreläggande gentemot den dåvarande Generaldirektören.18

Have a good one! // Jägarchefen

Källförteckning

Dagens Nyheter 1, 2 (Svenska)
Ekonomistyrningsverket 1, 2 (Svenska)
Försvarsmakten 1 (Svenska)
Nationalencyklopedin 1 (Svenska)
Riksdagen 1, 2, 3, 4 (Svenska)
Sveriges Television 1 (Svenska)
Transportstyrelsen 1 (Svenska)

Agrell, Wilhelm. Sprickor i järnridån: svensk underrättelsetjänst 1944-1992. Lund: Historiska media, 2017.

Slutnoter

1 Dagens Nyheter. Holmström, Mikael. Must-chefen: It-skandalen medförde ökad risk för Sveriges hemliga agenter. 2018. https://www.dn.se/nyheter/must-chefen-it-skandalen-medforde-okad-risk-for-sveriges-hemliga-agenter/ (Hämtad 2018-12-11)
2 Lag 2006:939. Om kvalificerade skyddsidentiteter.
3 Dagens Nyheter. Holmström, Mikael. Must-chefen: It-skandalen medförde ökad risk för Sveriges hemliga agenter. 2018. https://www.dn.se/nyheter/must-chefen-it-skandalen-medforde-okad-risk-for-sveriges-hemliga-agenter/ (Hämtad 2018-12-11)
4 Sveriges Television. Crona, Malin. Transportstyrelsen bekräftar att känsliga uppgifter har röjts. 2017. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/transportstyrelsen-bekraftar-att-kansliga-uppgifter-kan-ha-rojts (Hämtad 2018-12-11)
5 Försvarsmakten. ÖB: ”Ingen påtaglig påverkan på vår samlade operativa förmåga”. 2017. https://www.forsvarsmakten.se/sv/aktuellt/2017/07/ob-ingen-pataglig-paverkan-pa-var-samlade-operativa-formaga/ (Hämtad 2018-12-11)
6 SFS 2000:130. Lag (2000:130) om försvarsunderrättelseverksamhet.
7 SFS 2000:131. Förordning (2000:131) om försvarsunderrättelseverksamhet.
8 SFS 2000:130. Lag (2000:130) om försvarsunderrättelseverksamhet.
9 Prop. 2006/07:63. En anpassad försvarsunderrättelseverksamhet. s. 20.
10 Ibid. s. 21.
11 Dagens Nyheter. Holmström, Mikael. Örstadius, Kristoffer. It-utlokaliseringen drevs igenom trots varning om livsfara för hemliga agenter. 2018. https://www.dn.se/nyheter/sverige/it-skandal-drevs-igenom-trots-varning-om-livsfara-for-hemliga-agenter/ (Hämtad 2018-12-11)
12 Ekonomistyrningsverket. Regleringsbrev för budgetåret 2018 avseende Försvarets radioanstalt. 2017. https://www.esv.se/statsliggaren/regleringsbrev/?RBID=18679 (Hämtad 2018-12-11)
13 Ekonomistyrningsverket. Regleringsbrev för budgetåret 2018 avseende Försvarsmakten. 2017. https://www.esv.se/statsliggaren/regleringsbrev/?RBID=18518 (Hämtad 2018-12-11)
14 Nationalencyklopedin. IB-affären. 2018. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/ib-affären (Hämtad 2018-12-11)
15 Agrell, Wilhelm. Sprickor i järnridån: svensk underrättelsetjänst 1944-1992. Lund: Historiska media, 2017, s. 200-201.
16 Dagens Nyheter. Holmström, Mikael. Must-chefen: It-skandalen medförde ökad risk för Sveriges hemliga agenter. 2018. https://www.dn.se/nyheter/must-chefen-it-skandalen-medforde-okad-risk-for-sveriges-hemliga-agenter/ (Hämtad 2018-12-11)
17 Dagens Nyheter. Holmström, Mikael. Örstadius, Kristoffer. It-utlokaliseringen drevs igenom trots varning om livsfara för hemliga agenter. 2018. https://www.dn.se/nyheter/sverige/it-skandal-drevs-igenom-trots-varning-om-livsfara-for-hemliga-agenter/ (Hämtad 2018-12-11)
18 Transportstyrelsen. Åklagarmyndighetens beslut om strafföreläggande mot vår före detta generaldirektör Maria Ågren. 2017. https://www.transportstyrelsen.se/sv/Nyhetsarkiv/aklagarmyndighetens-beslut-om-strafforelaggande-mot-var-fore-detta-generaldirektor-maria-agren/ (Hämtad 2018-12-11)

söndag 2 december 2018

Myntets olika sidor

Reflektion

En av de stora händelserna, med all rätt, på den säkerhetspolitiska arenan under 2018 utgjordes av attentatet mot den till Storbritannien utväxlade ryska G(R)U översten, Sergej Skripal.1 En del av den allmänna medierapporteringen har varit inriktad på att GU agerat klumpigt och att de avslöjats med sina förehavanden.2 Detta inlägg kommer belysa vissa av dessa aspekter, men ur det motsatta perspektivet. Utifrån nu publicerad information kommer det i inlägget förutsättas att den ryska militära underrättelsetjänsten, GU, var involverad i operationen/företaget mot Sergej Skripal.

Inleder vi med att Ryssland utpekandes som skyldig,3 torde detta varit givit från början med valet av metod för attentatet mot Sergej Skripal. Nyttjandet av ett sällsynt nervgift såsom Novitjok4 torde redan vid den första riskanalysen, vid planeringsarbetet för attentatet, givet i hand att den den nation som kommer misstänkas var Ryssland. Trots detta valde den planeringsansvarige för genomförandet att fullfölja. Vad avser riskanalys utgör det en grundläggande del i planeringsarbeten för dylika operationer/företag. Den organisation eller förband som är ansvarig för genomförandet, försöker som minst maximera möjligheterna för den involverande personalen att undkomma det de genomfört.

Således måste det funnits väldigt tunga skäl för att beordra en, trolig, likvidering av en till Storbritannien för nästan tio år sedan utväxlad agent. Här kan två troliga skäl finnas, det ena är att Skripal fortsatt förefaller värvet inom underrättelsetjänstens värld, då med en trolig inriktning mot kontraspionage.5 Varvid hans verksamhet kan ha uppfattas som störande gentemot de ryska underrättelsetjänsterna. En annan möjlighet är att han och hans dotter kan ha nyttjades som en del i ett riktat budskap gentemot andra avhoppade eller västligt samarbetande ryska och f.d. ryska medborgare.6 Givetvis kan det även varit en kombination av de båda, som ledde fram till beslutet om en trolig likvidering.

Vad som är synnerligen intressant är att GU lyckades lokalisera och verifiera var Sergej Skripal bodde. Kutym förefaller åtminstone tidigare varit att omhänderta och skydda avhoppade agenter,7 huruvida fallet varit desamma med utväxlade får anses vara oklart. Dock torde inte lokaliseringen och verifiering varit särskilt svår att genomföra, då Skripal förefaller kunnat röra sig som föreläsare men även som rådgivare till underrättelse- och säkerhetstjänster i en rad länder. Därtill förefaller hans dotter kunnat röra sig mellan Ryssland och Storbritannien utan hinder.8 Brittisk underrättelse- och säkerhetstjänst torde vidtagit några skyddsåtgärder som nu i efterhand får anses varit för undermåliga, vilket gjorde Skripal gripbar. Däremot lyckades GU exploatera detta och genomföra ett likvideringsförsök.

Vad avser den initiala identifieringen av de misstänkta underrättelseofficerarna avdelade för att genomföra uppgiften i Storbritannien, utgör det heller inget revolutionerande. Storbritannien är ett av de länder med flest övervakningskameror i världen, varvid det får ansetts enbart varit en tidsfråga innan någon eller några misstänkta skulle identifieras och på sikt kunna knytas till dådet.9 Den efterföljande personidentifieringen får dock anses vara lite mer beklämmande för GU, ffa. då det förefaller rört sig om utnyttjande av läckt information från ryska myndigheter, som finns att tillgå på internet.10

Till det sistnämnda kan vissa paralleller dras till hur eventuellt svenska statligt anställda med kvalificerade skyddsidentiteter hade kunnat röjts (dock förefaller det ej vara fallet), med anledning av hanteringen av dessa uppgifter vid Transportstyrelsen.11 Dataintrånget hos den amerikanska myndigheten Office of Personal Management, där information om ca 22 miljoner individer röjdes, utgör en möjlig komprometterande källa i framtiden.12 Varvid amerikanska underrättelseofficerare på sikt kan komma att identifieras, på motsvarande sätt som de ryska GU officerarna om den informationen skulle läcka ut. Men även ur perspektivet att det förefaller finnas ett möjligt underrättelsesamarbete mellan Iran, Kina och Ryssland, som gör att informationen kan nyttjas.13

Vad säger då allt detta? Storbritanniens underrättelse- och säkerhetstjänst samt dess signalunderrättelsetjänst anses vara världsledande inom sina olika discipliner. Vilket gör fallet med Sergej Skripal särskilt intressant. Förutsatt att det var den ryska militära underrättelsetjänsten som genomförde ett troligt likvideringsförsök mot Sergej Skripal. Lyckades de helt utan notis förbereda operationen/företaget, infiltrera in i Storbritannien, genomföra operationen/företaget och slutligen exfiltrera Storbritannien utan att upptäckas under tiden.

Berörs operationens/företagets skeden stegvis, torde någon form av rekognosering genomförts på brittisk mark innan för att säkerställa vart Sergej Skripal exakt bodde, syftandes till att skapa planeringsunderlag inför en möjlig operation. Denna rekognosering torde skett utan att de brittiska säkerhetsmyndigheterna noterade det, hade det uppmärksammats borde Skripal flyttats. När väl tillräckligt med underlag fanns för planering förefaller operationssekretessen kunnat bibehållits under planeringsskedet och troligtvis ett förövningsskede på rysk mark, utan att någon västerländsk underrättelsetjänst tog notis om det.

Vad avser själva planeringsarbete, torde alla de tidigare beskrivna faktorerna, bortsett från läckta passuppgifter, fordonsregister m.m. i Ryssland, identifierats som troliga riskfaktorer för genomförandet. Varvid det får ses som högst troligt att en slutsats hade blivit att det skulle råda en stor risk att operationen/företaget åtminstone i efterhand skulle avslöjas. Därmed torde även en konsekvensanalys genomförts av vad det skulle innebära på kort och lång sikt. Där en trolig slutsats blivit att oaktat om likvideringen lyckas eller ej, kommer konsekvenserna mer eller mindre bli desamma.

Vad avser infiltrationen, kan inte identiteterna på de underrättelseofficerare som flögs in till Storbritannien varit känd. Då de annars torde blivit uppmärksammade av brittisk säkerhetstjänst som i sådant fall borde påbörjat en kontraspionageoperation. Därutöver kan det inte varit känt hur nummerserien i de utfärdade passen för ryska underrättelseofficerare var uppbyggd, vilket numera är känt. Då den brittiska säkerhetstjänsten även i sådant fall borde påbörjats en kontraspionageoperation när de ryska underrättelseofficerarna landade in i Storbritannien.

Själva genomförandet finns relativt väl dokumenterat av massmedia. Detta torde bestått av tre faser. Den första fasen torde varit ytterligare en rekognosering för att kontrollera in- och uttransportvägar till Skripals bostad samt rekognosera själva bostaden. Den andra fasen torde varit att underrättelseofficerarna fick ett slutligt klartecken att genomföra operationen/företaget. Den tredje fasen blir själva genomförandet. Hade någon form av bevakning funnits mot de influgna underrättelseofficerarna eller Skripal, som kunde detekteras, hade operationen/företaget troligtvis inte genomförts. Därutöver om något slutligt klartecken givits torde det antingen skett över något sambandsmedium eller "ansikte mot ansikte" med någon högre rysk underrättelseofficer i Storbritannien, ingendera av dessa två faktorer förefaller heller uppmärksammats av brittisk säkerhets- och/eller underrättelsetjänst. Avslutningsvis kan heller ingen misstanke funnits mot de influgna underrättelseofficerarna när de väl exfiltrerar ur Storbritannien efter den genomförande operationen/företaget.

Avslutningsvis, de ryska underrättelseofficerarna lösa sin uppgift utan upptäckt. Det är inte förrän efteråt alla brister uppdagats, brister som troligtvis inte kommer upprepas. Dock påverkade inte dessa brister uppgiftens lösande under tiden den pågick. Härvid bör inte förhastade slutsatser dras kring den ryska militära underrättelsetjänstens förmåga, utan den ryska militära underrättelsetjänsten är en mycket kvalificerad organisation. Vilket troligtvis utifrån de brister som nu uppdagats i kölvattnet av fallet med Sergej Skripal blivit än mer kvalificerad.

Vad som dock är intressant är att den samlade kompetens hos västlig underrättelsetjänst ej upptäckt de brister som nu framkommit, utan till stor del är det civila "hobby" analytiker som uppdagade t.ex. hur passnummerserien sammanföll, olika register för att kunna avslöja ryska underrättelseofficerare m.m. Detta i sig får ses som ett riktigt stort misslyckande för västliga underrättelse- och säkerhetstjänster. För det får ses som troligt att de ej kände till det, annars borde de flyttat Sergej Skripal i skydd när de ryska underrättelseofficerarna kom till Storbritannien samt började röra sig på brittiskt territorium, i anslutning till dennes vistelseort. Givetvis finns möjligheten att Skripal skulle kunna "offras" av den brittiska underrättelsetjänsten för att skydda information om att de hade denna kunskap, dock får det ses som mindre troligt då det i förlängningen skulle sprida sig och därmed kraftigt försvåra ytterligare rekrytering av källor (agenter).

Have a good one! // Jägarchefen

Källförteckning

British Broadcasting Corporation 1, 2 (Engelska)
Cable News Network 1 (Engelska)
Dagens Nyheter 1, 2 (Svenska)
Foreign Policy 1 (Engelska)
Försvarsmakten 1 (Svenska)
The Daily Beast 1 (Engelska)
The New York Times 1, 2, 3, 4 (Engelska)
The Washington Post 1 (Engelska)
Reuters 1, 2, 3, 4 (Engelska)
Svenska Dagbladet 1 (Svenska)
Yahoo News 1 (Engelska)

Slutnoter

1 The New York Times. Baker, Peter. Savage, Charlie. Weiser, Benjamin. Swap Idea Emerged Early in Case of Russia Agents. 2010. https://www.nytimes.com/2010/07/10/world/europe/10russia.html (Hämtad 2018-12-02)
2 Foreign Policy. Galeotti, Mark. Russia’s Military Intelligence Agency Isn’t Stupid. 2018. https://foreignpolicy.com/2018/09/06/russias-military-intelligence-gru-isnt-stupid/ (Hämtad 2018-12-02)
The Daily Beast. Zenz, Kimberly. Nemtsova, Anna. Russia’s Military Spies Are a Laughing Stock, But They’re Dangerous as Hell. 2018. https://www.thedailybeast.com/russias-military-spies-are-a-laughing-stock-but-theyre-dangerous-as-hell (Hämtad 2018-12-02)
3 British Broadcasting Corporation. Russian spy: What happened to Sergei and Yulia Skripal?. 2018. https://www.bbc.co.uk/news/uk-43643025 (Hämtad 2018-12-02)
4 Dagens Nyheter. Laurén, Anna-Lena. Kemisten som skapade nervgiftet: ”Vår statsledning har en historia av att ljuga”. 2018. https://www.dn.se/nyheter/varlden/kemisten-som-skapade-nervgiftet-var-statsledning-har-en-historia-av-att-ljuga/ (Hämtad 2018-12-02)
British Broadcasting Corporation. Amesbury poisoning: Experts confirm substance was Novichok. 2018. https://www.bbc.co.uk/news/uk-45411557 (Hämtad 2018-12-02)
5 The New York Times. Barry, Ellen. Schwirtz, Michael. Sergei Skripal Was Retired, but Still in the Spy Game. Is That Why He Was Poisoned?. 2018. https://www.nytimes.com/2018/05/14/world/europe/sergei-skripal-spying-russia-poisoning.html (Hämtad 2018-12-02)
6 Reuters. UK PM May: We think nerve agent attack was a message to other Russians. 2018. https://www.reuters.com/article/us-britain-russia-may-motive/uk-pm-may-we-think-nerve-agent-attack-was-a-message-to-other-russians-idUSKCN1LL1NJ (Hämtad 2018-12-02)
7 Cable News Network. Cohen, Zachary. McLaughlin, Jenna. Spies in the suburbs: Inside the CIA's secret defector unit. 2018. https://edition.cnn.com/2018/08/03/politics/cia-spies-secret-defector-program/index.html (Hämtad 2018-12-02)
The New York Times. Goldman, Adam. Barnes, Julian E. Schmidt, Michael S. Apuzzo, Matt. U.S. Spies Rush to Protect Defectors After Skripal Poisoning. 2018. https://www.nytimes.com/2018/09/13/us/politics/russian-informants-cia-protection.html (Hämtad 2018-12-02)
8 British Broadcasting Corporation. Russian spy: What happened to Sergei and Yulia Skripal?. 2018. https://www.bbc.co.uk/news/uk-43643025 (Hämtad 2018-12-02)
9 The New York Times. Barry, Ellen. From Mountain of CCTV Footage, Pay Dirt: 2 Russians Are Named in Spy Poisoning. 2018. https://www.nytimes.com/2018/09/05/world/europe/salisbury-novichok-poisoning.html (Hämtad 2018-12-02)
10 Reuters. Kolomychenko, Maria. Russia, stung by intelligence leaks, plans to tighten data protection. 2018. https://www.reuters.com/article/us-russia-dataprotection-leaks/russia-stung-by-intelligence-leaks-plans-to-tighten-data-protection-idUSKCN1NS0LU (Hämtad 2018-12-02)
11 Försvarsmakten. ÖB: ”Ingen påtaglig påverkan på vår samlade operativa förmåga”. 2017. https://www.forsvarsmakten.se/sv/aktuellt/2017/07/ob-ingen-pataglig-paverkan-pa-var-samlade-operativa-formaga/ (Hämtad 2018-12-02)
Dagens Nyheter. Kullving, Carl-Johan. Svensson, Adam. Holmström, Mikael. Svenska hemliga agenters identiteter kan ha röjts. 2018. https://www.dn.se/nyheter/sverige/svenska-hemliga-agenters-identiteter-kan-ha-rojts/ (Hämtad 2018-12-02)
Svenska Dagbladet. Gummesson, Jonas. 30 hemliga svenska agenter röjda i skandalen. 2018. https://www.svd.se/30-hemliga-agenter-fick-klartecken-av-regeringen (Hämtad 2018-12-02)
12 The Washington Post. Nakashima, Ellen. Hacks of OPM databases compromised 22.1 million people, federal authorities say. 2015. https://www.washingtonpost.com/news/federal-eye/wp/2015/07/09/hack-of-security-clearance-system-affected-21-5-million-people-federal-authorities-say/ (Hämtad 2018-12-02)
Reuters. Volz, Dustin. U.S. personnel management hack preventable, congressional probe finds. 2016. https://www.reuters.com/article/us-usa-cyber-opm/u-s-personnel-management-hack-preventable-congressional-probe-finds-idUSKCN11D0AM (Hämtad 2018-12-02)
Reuters. Menn, Joseph. Chinese national arrested in Los Angeles on U.S. hacking charge. 2017. https://www.reuters.com/article/us-usa-cyber-opm/chinese-national-arrested-in-los-angeles-on-u-s-hacking-charge-idUSKCN1B42RM (Hämtad 2018-12-02)
13 Yahoo News. Dorfman, Zach. McLaughlin, Jenna. The CIA's communications suffered a catastrophic compromise. It started in Iran. 2018. https://www.yahoo.com/news/cias-communications-suffered-catastrophic-compromise-started-iran-090018710.html (Hämtad 2018-12-02)

lördag 24 november 2018

En underrättelseofficer, flera agenter

Reflektion

Arresteringen av en pensionerad österrikisk överste den 09NOV2018, för spionage å Rysslands vägar, har kommit att uppmärksammas långt utanför Österrikes gränser. Översten skall enligt de av massmedia publicerade uppgifter värvats 1992 och spionerat för Ryssland intill 2018. Enligt Österrikes Försvarsminister, Mario Kunasek, skall en europeisk underrättelsetjänst delgivit de slutliga uppgifterna som möjliggjorde arresteringen. Dessa uppgifter förefaller kommit Österrike tillhanda under oktober månad 2018. Översten förefaller dock varit föremål för förundersökning en längre tid, då den anklagade skall ha känt till anklagelserna under minst två månaders tid.1

Enligt den brittiska tidningen "The Telegraph" skall det varit brittisk underrättelsetjänst som delgav Österrike uppgifterna som möjliggjorde arresteringen, vilket även har bekräftas av Österrikiska tjänstemän.2 Den spionanklagade översten kom att släppas ur häkte fyra dagar efter arresteringen, med motiveringen att ingen flyktrisk fanns maa. att den anklagade haft kännedom om anklagelserna före arresteringen.3 Österrikes förbundskansler, Sebastian Kurz, delgav även den 14NOV2018 att inga ensidiga utvisningar av ryska diplomater skulle genomföras av Österrike, maa. spionanklagelserna gentemot den österrikiske översten.4

Att detta uppdagas är inte anmärkningsvärt, då Österrike under det kalla kriget var och fortsatt är något av ett "spionnäste". Under det kalla kriget var det närheten till den s.k. "järnridån" som gjorde landet intressant. Under senare tid är det de internationella organisationerna baserade i Österrike, som utgör intresset för underrättelsetjänsterna som är verksamma där. I sammanhanget är det intressant att notera ett uttalande från sommaren 2018 av chefen för den österrikiska säkerhetspolisen, där det påtalades att Bryssel nu passerat Wien avseende antalet underrättelseofficerare på plats, som förefaller vara flera hundra dock under tusen.5 Vilket visar den vikt flertalet nationer förefaller sätta på att utöva spionage på Österrikiskt territorium.

Vad har då detta för bäring mot vårt närområde och Sverige i synnerhet? Militärstrategisk doktrin (MSD) från 2016 framhäver att "det svenska och finska territoriet är del i gränsytan mellan Ryssland och Nato", därtill beskrivs det att "Sveriges geografiska plats i centrum av Skandinavien har ett geostrategiskt värde för Öst och Väst, de påverkar de strategiska marginalerna".6 I den nu pågående "intressekonflikten" mellan västliga länder och Ryssland. Torde de sakförhållanden som MSD beskriver, även medföra att ett antal nationers underrättelsetjänster är aktiva på svenskt territorium med olika inhämtningsuppgifter kopplat till de faktorer MSD berör. Där ett syfte kan antas vara att tillförskansa sig olika fördelar.

Enligt den svenska säkerhetspolisen, SÄPO, bedriver mer än 15 länder spionage på svenskt territorium, konkret innebär det att de finns ett hundratal underrättelseofficerare på svenskt territorium.7 Av dessa 15 länder skall Ryssland vara det mest aktiva landet.8 SÄPO har även delgivit att cirka 1/3 av de ryska diplomaterna i Sverige är underrättelseofficerare, med täckbefattning, de förefaller främst tillhöra den ryska militära underrättelsetjänsten, GU, eller den civila ryska utrikes underrättelsetjänsten, SVR.9 Utgående från det svenska utrikesdepartementets diplomatlista,10 skulle detta innebära att det finns cirka 18 stycken ryska underrättelseofficerare på svenskt territorium.

Därutöver får det ses som troligt att olika nationers underrättelsetjänster nyttjar tillfälligt inresta underrättelseofficerare med officiell eller icke-officiell täckbefattning för att lösa uppgifter på svenskt territorium.11 Varvid den beräknande mängden av dels, 18 stycken ryska underrättelseofficerare, dels den totala summan av utländska underrättelseofficerare på svenskt territorium, troligtvis, kan vara högre vid vissa tillfällen. Därtill kan den faktiska mängden vara än större om s.k. "illegalister",12 verkar på svenskt territorium. Något som förefaller varit fallet för minst en utredning av SÄPO.13 Vad utfallet av denna utredning de facto blev, förefaller fortfarande vara höjt i dunkel.

Vad gör då underrättelseofficeren? Dessa har bl.a. som uppgift att på en annan nations territorium tillförskansa sig information. Denna information erhålls genom källor, agenter, som rekryteras och förser underrättelseofficeren med informationen. Underrättelseofficeren styr, handleder, agenten kring vilken information denne skall inhämta (brukar även benämnas som källhantering och källdrivning).14 Enligt den statliga utredningen, "Spioneri och annan olovlig underrättelseverksamhet", bedöms en underrättelseofficer som mest kunna handleda tio stycken agenter. Normalfallet förefaller dock vara att en underrättelseofficer handleder en till fyra agenter.15 

Således agerar underrättelseofficeren och agenten i symbios. I Sverige fokuseras dock ofta diskussionen och mediarapporteringen, i huvudsak, kring hur många underrättelseofficerare som finns på svenskt territorium. I det österrikiska fallet har fokus i mediarapporteringen varit på den anklagade översten som agerat agent. Dock sammanförs sällan de två faktorerna, underrättelseofficer och agent, till en sammanhållen bild i mediarapporteringen. Då det de facto utgör ett "system" för informationsinhämtning åt en nations underrättelsetjänst.

Hur kan då denna verksamhet störas? SÄPO agerar främst genom att genomföra "varnade" samtal med individer som riskerar att bli agent till en underrättelseofficer. Enligt uppgifter från 2012, genomförs hundratalet sådana "varnande" samtal varje år. I vissa fall blir den individ som riskerar att bli agent s.k. dubbelagent, därmed kan SÄPO styra vilken information underrättelseofficeren får. Därutöver kan SÄPO även via dubbelagenten föra in falsk information, för att förleda underrättelseofficeren och dess underrättelsetjänst. I sammanhanget är det intressant att notera att det enbart grips cirka en individ som agent per år och utvisas cirka en underrättelseofficer per år, från Sverige.16

I händelse av att en underrättelseofficer utvisas (här avses de med diplomatisk täckbefattning då de förklaras persona non grata), får det ses som troligt att dess agenter fortsätter agera. Då underrättelseofficerens egna organisation känner till identiteten på dess agent och sannolikt, har i förväg bestämda metoder för att kunna bibehålla kontakten med agenten i händelse av en utvisning. Därutöver får det ses som troligt att det finns metoder att bibehålla kontakten med samtliga agenter, i händelse av att samtliga underrättelseofficerare skulle utvisas av någon anledning. Därmed får det ses som troligt att informationsöverföringen ej avbryts bara för att en underrättelseofficer utvisas. Utan både underrättelseofficeren och dess agent/-er måste påverkas för att uppnå en fullgod effekt.

Att mängden källor/agenter på svenskt territorium kan vara många, avslöjas indirekt maa. av de hundratalet varningssamtal som SÄPO förefaller genomföra varje år.17 Utgår man från den mängd underrättelseofficerare Ryssland har på svenskt territorium (då det enbart är där en approximerad siffra går att ta fram), skulle det innebära att Ryssland som minst har 18 stycken svenska medborgare som agenter och ett högsta antal (baserat på fyra källor per underrättelseofficer) skulle vara 72 stycken svenska medborgare som agenter. Troligtvis ligger siffran någonstans där emellan, då SÄPO bedömer att det totala antalet svenska medborgare som kan misstänkas utöva brott eller planera att utöva brott mot rikets säkerhet är flera hundra.18

Ovanstående siffror gör att det får anses vara väldigt anmärkningsvärt att denna problematik inte berörs i någon större omfattning, i den svenska säkerhetsdebatten. Framförallt då skadan dessa agenter kan orsaka nationen Sverige kan vara omfattande, baserat på t.ex. de skador Stig Wennerström och Stig Bergling orsakade.19 Således bör den samlade problematiken med utländska underrättelseofficerare på svenskt territorium och svenska medborgare som agenter diskuteras och inte ensidigt endera av dem. Framförallt för att höja medvetande graden kring hotbilden som råder kring det, för den får anses vara högst verklig och spionaget skadar nationen Sverige dagligen.

Have a good one! // Jägarchefen

Källförteckning

British Broadcasting Corporation 1 (Engelska)
Dagens Nyheter 1 (Svenska)
Försvarsmakten 1, 2, 3 (Svenska)
Regeringskansliet 1, 2 (Svenska)
Reuters 1, 2, 3, 4 (Engelska)
Säkerhetspolisen 1, 2, 3 (Svenska)
Svenska Dagbladet 1 (Svenska)
The New York Times 1 (Engelska)
The Telegraph 1 (Engelska)
Utrikesdepartementet 1 (Engelska)

Slutnoter

1 Reuters. Murphy, Francois. Austrian colonel spied for Russia for decades, Vienna says. 2018. https://www.reuters.com/article/us-austria-russia-spy/austrian-colonel-spied-for-russia-for-decades-vienna-says-idUSKCN1NE0SH (Hämtad 2018-11-24)
Dagens Nyheter. Solander, Ivan. Överste i Österrike tros ha spionerat för Ryssland. 2018. https://www.dn.se/nyheter/varlden/overste-i-osterrike-tros-ha-spionerat-for-ryssland/ (Hämtad 2018-11-24)
Reuters. Murphy, Francois. Austrian court orders release of suspected Russian spy pending trial. https://www.reuters.com/article/us-austria-russia-spy/austrian-court-orders-release-of-suspected-russian-spy-pending-trial-idUSKCN1NI1HB (Hämtad 2018-11-24)
2 The Telegraph. Huggler, Justin. Nicholls, Dominic. 'British tip-off' led to arrest of retired Austrian colonel suspected of spying for Russia. 2018. https://www.telegraph.co.uk/news/2018/11/12/british-tip-off-led-arrest-retired-austrian-colonel-charges/ (Hämtad 2018-11-24)
Murphy, Francois. Austrian court orders release of suspected Russian spy pending trial. https://www.reuters.com/article/us-austria-russia-spy/austrian-court-orders-release-of-suspected-russian-spy-pending-trial-idUSKCN1NI1HB (Hämtad 2018-11-24)
3 Reuters. Murphy, Francois. Austrian court orders release of suspected Russian spy pending trial. https://www.reuters.com/article/us-austria-russia-spy/austrian-court-orders-release-of-suspected-russian-spy-pending-trial-idUSKCN1NI1HB (Hämtad 2018-11-24)
4 Reuters. Murphy, Francois. Austria says it will not expel any Russians over spy case. 2018. https://www.reuters.com/article/us-austria-russia-spy/austria-says-it-will-not-expel-any-russians-over-spy-case-idUSKCN1NJ23G (Hämtad 2018-11-24)
5 Reuters. Murphy, Francois. Brussels now bigger den of spies than Vienna: Austrian official. 2018. https://www.reuters.com/article/us-austria-spies/brussels-now-bigger-den-of-spies-than-vienna-austrian-official-idUSKBN1JO20E (Hämtad 2018-11-24)
British Broadcasting Corporation. Bell, Bethany. Vienna, nest of spies: Why Austria is still centre for espionage. 2018. https://www.bbc.co.uk/news/uk-46228163 (Hämtad 2018-11-24)
6 Försvarsmakten. Militärstrategisk doktrin. Stockholm: Försvarsmakten, 2016, s. 31-32.
7 Säkerhetspolisen. Säkerhetspolisen 2011. Stockholm: Säkerhetspolisen, 2012, s. 21.
SOU 2012:95. Spioneri och annan olovlig underrättelseverksamhet. s. 73.
8 Säkerhetspolisen. Säkerhetspolisen 2014. Stockholm: Säkerhetspolisen, 2015, s. 60.
9 Säkerhetspolisen. Säkerhetspolisen 2015. Stockholm: Säkerhetspolisen, 2016, s. 62.
10 Ministry for Foreign Affairs. Stockholm Diplomatic List. 2018. https://www.government.se/government-of-sweden/ministry-for-foreign-affairs/diplomatic-portal/the-stockholm-diplomatic-list/ (Hämtad 2018-11-24)
11 Försvarsmakten. Årsöversikt 2017: Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten. Stockholm: Försvarsmakten, 2018, s. 24.
12 The New York Times. Barry, Ellen. ‘Illegals’ Spy Ring Famed in Lore of Russian Spying. 2010. https://www.nytimes.com/2010/06/30/world/europe/30sleepers.html (Hämtad 2018-11-24)
13 SOU 2002:93. Övervakningen av "SKP-komplexet". s. 174.
14 SOU 2012:95. Spioneri och annan olovlig underrättelseverksamhet. s. 65-66.
15 Ibid. s. 73.
16 Svenska Dagbladet. Holmström, Mikael. Så jagar Säpo spioner i Sverige. 2012. https://www.svd.se/sa-jagar-sapo-spioner-i-sverige (Hämtad 2018-11-24)
17 Ibid.
18 SOU 2012:95. Spioneri och annan olovlig underrättelseverksamhet. s. 73.
19 Försvarsmakten. Olsén, Christer. Blågula spioner: Sju svenska landsförrädare under efterkrigstiden. 2017. https://www.forsvarsmakten.se/sv/information-och-fakta/var-historia/artiklar/blagula-spioner/ (Hämtad 2018-11-24)

söndag 11 november 2018

Den kontinuerliga vågen

Reflektion

Gråzonsproblematik är något som ofta berörs i den svenska säkerhetsdebatten. Någon egentlig definition på begreppet "gråzon" förefaller inte finnas i dagsläget. Begreppet har stundtals "buntats" ihop med hybridhot, hybridkrigföring och s.k. icke-linjär krigföring. Enligt totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) kan gråzonen, "ses som ett tillstånd eller ett skede som syftar till att vinna något utan eskalering och/eller att skapa fördelar inför en eventuellt eskalerad situation, dvs. krigsförberedelser". FOI skriver även att "hybridkrigföring är därmed något som kan förknippas med såväl gråzonen som kriget".1

I den slutliga redovisningen av perspektivstudie 2016-18 från Försvarsmakten, skrivs bl.a. följande om gråzonsproblematiken. "En motståndare väntas under lång tid och med stort tålamod använda ett brett spektrum av påverkansmedel med element av icke-linjär krigföring. Syftet är att försämra svensk situationsförståelse och möjligheter till strategisk kommunikation, att utmatta och kraftsplittra resurser samt att minska allmänhetens förtroende för myndigheter och medier, liksom tilliten medborgarna emellan".2

Utifrån dessa förklaringar kan en slutsats vara att ett agerande i den s.k. "gråzonen" inte kommer vara ett hastigt agerande, mellan fred och krig, utan snarare ett utdraget sådant. Där ett av syftena kan vara att sänka motståndskraften och därmed göra den utsatte gripbar. Det skulle kunna liknas med ett virus som gradvis försvagar immunförsvaret hos en människa, när immunförsvaret väl sänkts till en tillräcklig grad blir människan gripbar för ett annat virus, som ej behöver vara särskilt kraftfullt men ändå inkapaciterar människan.

En annan liknelse skulle även kunna genomföras med den sovjetiske militärteoretikern G.S. Issersons tankar kring djupstrid. Där han bl.a. menar att djupstriden kan liknas med en kontinuerlig våg som slår emot en kustlinje och vidare inåt land.3 I fallet med gråzonsproblematik skulle det kunna ses som att vågorna kontinuerligt slår mot barriärer, de viktiga delarna av ett samhälle, över hela ytan som gradvis urholkas och slutligen kan barriärerna rämnas. Detta skulle således kunna ske vid en vald tidpunkt, då väl barriärerna urholkats, utifrån Försvarsmaktens och FOI beskrivning av den s.k. "gråzonen".

I detta sammanhang är det intressant att notera en artikel, avseende underrättelsetjänstens roll att förhindra överraskning, i den ryska dagstidningen Nezavisimaja gazeta.4 Artikeln publicerades samma dag, 02NOV2018, som uppmärksammandet av den moderna ryska militära underrättelsetjänstens 100 års jubileum.5 Vad som gör denna artikel intressant är att den i de inledande styckena berör hur s.k. "hybrid krigföring" kan uppnå6 vad som i svensk militär nomenklatur skulle benämnas som en s.k. "operativ chock". Det vill säga att i ett enda slag nå ett avgörande,7 eller minst ett tillfälligt övertag.

En viktig faktor att ha i beaktande i detta sammanhang är att, i den ryska militärteoretiska diskussionen finns inte begreppet "hybrid krigföring", på ryska "gibridnoj vojnje", definierat. Utan detta begrepp anses härröra till den västerländska krigföringen.8 Varvid själva artikeln i Nezavisimaja gazeta, får anses vara inriktad på hur Ryssland skall kunna försvara sig mot denna form av krigföring. Vad som dock inte framgår i artikeln är hur detta skulle gestalta sig, dock framkommer det att ett antal områden i en nation skulle kunna utgöra fokusområden för den s.k. "hybrid krigföringen". Dessa områden är bl.a. politiska, ekonomiska och kulturella.9

Utifrån de exemplifierade områdena får det anses vara svårt att skapa ett omedelbart övertag utan en gradvis förberedelse genomförts innan, oaktat vilken nation det än må vara som blir utsatt. Varvid den tidigare exemplifieringen avseende "gråzonen" med en våg som kontinuerligt slår mot barriärer, blir intressant. Det får även ses som troligt att en nation som skall tillämpa "gråzonen" som förberedelser inför en väpnad konflikt kan vara tvungen att avsätta stora resurser för det. Samhällsutvecklingen har dock gjort många nationer mer sårbara för påverkan, även med relativt enkla medel, varvid resursåtgången nödvändigtvis inte behöver vara stor.

Sammanfattningsvis, kan nyttjande av den s.k. "gråzonen" utgöra en del i för att uppnå s.k. "operativ chock". Där en motståndare aktivt över hela ytan och över tiden påverkar en nationens skyddsstrukturer samt fundament, med syftet att försvaga dessa. Denna urholkning syftar till att göra den utsatta nationen omedelbart påverkansbar om behovet skulle uppstå. Dessa åtgärder innebära inte att en väpnad konflikt uppstår, utan det kan ses som en förberedelse inför ett möjligt behov. Det får även ses som troligt att genomförandet av detta kräver en lång tidsrymd med särskilt avdelade resurser.

Have a good one! // Jägarchefen

Källförteckning

Försvarsmakten 1 (Svenska)
Military Review 1 (Engelska)
Nezavisimaja gazeta 1 (Ryska)
Rysslands President 1 (Engelska)
Totalförsvarets forskningsinstitut 1 (Svenska)

Försvarsmakten. Militärstrategisk doktrin. Stockholm: Försvarsmakten, 2002.
Galeotti, Mark. Hybrid war or Gibridnaya Voina? : getting Russia's non-linear military challenge right. Prague: Mayak intelligence, 2016.
Isserson, Georgii Samoilovich. The evolution of operational art. Fort Leavenworth: Combat Studies Institute Press, 2013.

Slutnoter

1 Jonsson, Daniel K. Typfall 5: Utdragen och eskalerande gråzonsproblematik. Stockholm: Totalförsvarets forskningsinstitut, 2018. s. 2-3.
2 Försvarsmakten. Slutlig redovisning av perspektivstudien 2016-2018. Stockholm: Försvarsmakten, 2018. s. 31.
3 Isserson, Georgii Samoilovich. The evolution of operational art. Fort Leavenworth: Combat Studies Institute Press, 2013, s. xx-xxi, 57.
4 Независимая газета. Бартош, Александр. Роль разведки в предотвращении внезапности. 2018. http://nvo.ng.ru/realty/2018-11-02/9_1020_role.html (Hämtad 2018-11-11)
5 President of Russia. Ceremonial event to mark centenary of GRU. 2018. http://en.special.kremlin.ru/events/president/transcripts/59032 (Hämtad 2018-11-11)
6 Независимая газета. Бартош, Александр. Роль разведки в предотвращении внезапности. 2018. http://nvo.ng.ru/realty/2018-11-02/9_1020_role.html (Hämtad 2018-11-11)
7 Försvarsmakten. Militärstrategisk doktrin. Stockholm: Försvarsmakten, 2002, s. 81.
8 Galeotti, Mark. Hybrid war or Gibridnaya Voina? : getting Russia's non-linear military challenge right. Prague: Mayak intelligence, 2016, s. 39.
Military Review. Thomas, Timothy. The Evolving Nature of Russia's Way of War. 2017. https://www.armyupress.army.mil/Journals/Military-Review/English-Edition-Archives/July-August-2017/Thomas-Russias-Way-of-War/ (Hämtad 2018-11-11)
9 Независимая газета. Бартош, Александр. Роль разведки в предотвращении внезапности. 2018. http://nvo.ng.ru/realty/2018-11-02/9_1020_role.html (Hämtad 2018-11-11)

söndag 4 november 2018

En unik konflikt

Reflektion

Den sovjetiske militärteoretikern och Generalen Alexander Svetjin skriver i sin bok "Strategi" bl.a. "För varje konflikt krävs en särskild strategi; varje konflikt är unik, som kräver sin egen logik och ej tillämpning av någon mall, oaktat hur förträfflig den än må vara" (fritt översatt).1 Vad innebär då texten? Först och främst vet nog enbart författaren i detalj vad som åsyftas. Att analysera enskilda stycken ur militärteoretiska verk, kan oftast innebära att fler svar än ett framkommer och vad som är rätt och fel blir svårt att avgöra. Dock är det ett ofta citerat stycke, vilket vi kommer återkomma till längre fram i inlägget.

Ett möjligt förhållningssätt till texten kan vara, att varje konflikt har sina egna unika förutsättningar (utgående från flertalet ämnesområden såsom geografi, demografi, infrastruktur m.m.), varvid konflikten kommer gestalta sig utifrån detta. De krigförande parterna måste ta detta i beaktande samt planera och agera utifrån detta och ej nyttja reglementerade lösningar. Detta skulle ev. kunna styrkas av ett annat stycke kort efter det tidigare citerade ur Svetjins bok, där han skriver att, "Enbart manövrar är enkelsidiga, en konflikt är dubbelsidig. Vi måste därför förstå konflikten utifrån motståndarens perspektiv och klargöra dess målsättningar" (fritt översatt).2

Enligt Svetjin utgör den militära strategin en förlängning av den politiska.3 Vilket skulle kunna liknas med Clausewitz tankar avseende kriget som en fortsättning av politiken men med andra medel.4 Varvid det innebär att politiska nivån ger målsättningarna som skall uppnås med den militära verksamheten. Därefter utformas, strategin och i förlängningen operationsplanen utifrån de förutsättningar som råder, för att uppnå målsättningen som är ställd av den politiska nivån. Utifrån Svetjins synsätt skulle det innebära att ingen strategi och plan är den andra lik utan allt anpassas utifrån de rådande förutsättningarna.

För de som studerat taktik, operationskonst och strategi är detta inget nytt som beskrivs. Det får anses vara en grundregel. Dock har handböcker och reglementen ofta en negativ inverkan, som gör att ett stereotypiskt beteende infaller. Studier av nutida konflikter kan även skapa en bild av att det är på följande sätt en konflikt kommer gestalta sig, därefter tas det som intäkt och anpassningar sker för att möta det. Vilket gör Svetjins tankar värda att ha i bakhuvudet, ett annat tänkvärt citat ur hans skrift är: "Regler är olämpliga i strategi. Det är sant att det kinesiska ordspråket sade att visdom skapades för visa män och lagar skapades för dårar".5 En mer burdus svensk version finns kring detta, "Reglementet är ett stöd för den svage och begränsning för dåren". Andemeningen med detta är att ett kreativt tänkande bör finnas inom vissa givna ramar.

Varför då detta inlägg kring ett antal valda citat ur en sovjetisk militärteoretikers verk för över 90 år sedan, kring strategi? Den ryske generalstabschefen, General Valerij Gerasimov, valde vid sitt numera ytterst omtalade framförande inför den ryska krigsvetenskapsakademin 2013, att citera Svetjin samt omtala en annan rysk militärteoretiker nämligen G.S. Isserson.6 Varvid dessa två militärteoretiker fortsatt förefaller inneha en framträdande roll i den ryska militärteorin, men även dess framtida tänkande. Därmed blir de av intresse att studera, för den eller de som har ett militärteoretiskt intresse. Det kan även finnas ett ytterligare värde i den samtida debatten.

Det den ryske generalstabschefen valde att citera ur Svetjin var, "Varje konflikt är unik, som kräver sin egen logik ej tillämpning av någon mall, oaktat hur förträfflig den än må vara" (fritt översatt).7 Detta blir intressant mtp. mängden av, dels akademiska artiklar, dels utländska militära handböcker som tar sin utgångspunkt i annekteringen av Krimhalvön 2014 och den pågående väpnade konflikten i östra Ukraina. Många av dessa artiklar och handböcker förefaller även ta som intäkt att en eventuell väpnad konflikt mellan Ryssland och någon annan nation skulle kunna gestalta sig på det sättet. Där en tyngdpunkt förefaller ligga på den ryska militära operationens genomförande på  Krimhalvön.

Vad som dock förefaller bortses är konflikten mellan Georgien och Ryssland 2008, den sedan 2015 pågående ryska militära operationen i Syrien samt hur det inhemska ryska övningsmönstret gestaltat sig. Vilket i mångt är helt annorlunda än det mönster som utspelade sig på Krimhalvön 2014 och den efterföljande, samt pågående konflikten i östra Ukraina. Appliceras därefter Svetjins tankar, som den ryske generalstabschefen förefaller tagit fasta på, att varje konflikten kräver sin egen strategi. Får det anses vara väldigt vanskligt att se, dels den militära operationen på Krimhalvön, dels den fortgående konflikten i östra Ukraina som något normativt. Utan det bör snarast ses som allt annat än normativt.

Därmed uppstår frågeställningen hur skall rysk taktik, operationskonst och strategi närmas om det ej går att nyttja t.ex. handböcker, mallar? Enligt den svenska Säkerhetspolisen är del av den ryska underrättelseverksamheten som genomförs i Sverige krigsförberedande.8 Vilket innebär att Ryssland ser det som möjligt att de kan bli involverad i en konflikt med Sverige i något hänseende. Därmed skulle detta kunna vara ett sätt att närma sig rysk taktik och operationskonst. Den underrättelseverksamhet som genomförs på svenskt territorium kan ge en indikation på hur Ryssland skulle agera i händelse av en väpnad konflikt. Därmed kan en form av "omvänd ingenjörskonst" genomföras d.v.s. den underrättelseverksamheten som genomförs, kan ge svaret hur en väpnad konflikt skulle kunna gestalta sig, i Sverige. Dock ger det ej ett svar på hur en konflikt skulle kunna gestalta sig i t.ex. Baltikum eller Finland.

Fortsätter vi utifrån svenska förhållanden, kan givetvis en egen genomförd sårbarhetsanalys ge svar på områden som kan exploateras i händelse av en väpnad konflikt. En sådan sårbarhetsanalys bör genomföras utifrån en stor mängd områden såsom geografi, infrastruktur, demografi, etnografi m.m. Syftande till att skapa en förståelse hur dessa områden skulle kunna nyttjas mot oss. Därutöver bör det vid alla dessa analyser finnas en ställd målsättning med vad en möjlig motståndare kan tänkas vilja uppnå vid en väpnad konflikt, detta kommer i sin tur kunna ge svar på hur olika faktorer kan utnyttjas vid en väpnad konflikt.

Avslutningsvis, om Svetjins tankar till del är styrande, vilket kan förmodas, bör inte en överdriven fokusering ske kring tidigare konflikter. Utan snarare bör det som beskrivs i inlägget, tas ett helhetsgrepp kring hur en konflikt kan gestalta sig inom ett specifikt geografiskt område med de förutsättningarna som där råder. Däremot kan tekniska och taktiska lösningar d.v.s. metoder från andra konflikter komma att nyttjas i en ny. Dock kan det förutsättas att en ny konflikt även kommer innehålla många nya moment och metoder, samt en unik operationsplan utifrån de rådande förutsättningarna.

Have a good one! // Jägarchefen

Källförteckning

Sveriges Radio 1 (Svenska)
Vojenno-Promysjlennyj Kurjer 1 (Ryska)

Clausewitz, Carl von. Om kriget. Stockholm: Bonnier fakta, 1991.
Svechin, Aleksandr A. Strategy. Minneapolis: East View Information Services, 2004, E-bok.

Slutnoter

1 Svechin, Aleksandr A. Strategy. Minneapolis: East View Information Services, 2004, E-bok, Loc 1602.
2 Ibid.
3 Ibid. Loc 1762.
4 Clausewitz, Carl von. Om kriget. Stockholm: Bonnier fakta, 1991, s. 42.
5 Svechin, Aleksandr A. Strategy. Minneapolis: East View Information Services, 2004, E-bok, Loc 1640.
6 Военно-промышленный курьер. Герасимов, Валерий. Ценность науки в предвидении. 2013. https://vpk-news.ru/articles/14632 (Hämtad 2018-11-04)
7 Ibid.
8 Sveriges Radio. Wettre, Karin. Säpo: Rysk aktivitet i Sverige krigsförberedande. 2014. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5830857 (Hämtad 2018-11-04)