fredag 29 januari 2016

Grodmän, Illegalister och Stödnätverk - Del 1

Inledning

Denna inläggsserie kommer handla om de mer ljusskygga verksamheterna som förekom, under det kalla kriget, i vårt land. De har till del berörts tidigare på denna blogg, men de förtjänar vissa fördjupningar, framför allt, för att kunna utveckla resonemang, kring hur denna form av verksamhet, kan bedrivas i vår nuvarande tid. Detta inledande inlägg kommer fokusera på den rapporterade grodmansverksamheten i samband med främmande makt/makters ubåtsoperationer mot vårt land under det kalla kriget. Nationalitetsfrågan kommer ej beröras i detta inlägg, då man kan konstatera att dels länder i Östersjöregionen hade förmågan under det kalla kriget för genomförande av dessa operationer dels hade flertalet NATO länder samt Sovjetunionen förmågan, varav det ej ensidigt går att utpeka någon nation.

Sammanfattning

Främmande makt/makter har sedan mitten/slutet av 1960-talet genomfört inhämtning på svenskt territorium med hjälp av grodmän. Det övergripande målet har bedömt varit informationsinhämtning syftandes till krigsplanläggning samt krigsförberedelser mot Sverige. Den främmande makten eller makterna har varit villiga att ta väldigt höga risker för att nå sitt mål. Bedömt är denna verksamhet fortsatt en metod som en främmande makt eller makter kan tänkas utnyttja för att genomföra informationsinhämtning mot viktiga objekt i Sveriges kustnära områden.

Analys

Under hösten 2015, fattades det beslut av regeringen att, till del, avhemliga en tidigare kvalificerat hemlig handling, "Undervattensverksamhet som riktas mot vårt land, läge hösten 1987". Denna handling berör bl.a. främmande makts grodmansverksamhet. Informationen i denna handling gör att man till del kan börja värdera andra uppgifter som publicerats, främst av tidigare militär personal, rörande grodmansverksamheten.

Den första rapporterade grodmansobservationen, som kan tänkas härledas till främmande makts undervattensverksamhet, är från 1969,1 var och hur denna observation genomfördes är fortfarande sekretessbelagt, men fenomenet är således inte nytt och var inte heller nytt under 1980-talets ubåtsjakter.

Intressant att notera i sammanhanget, är en till Sverige avhoppad Sovjetisk fartygskapten under inledningen av 1970-talet, som delgav uppgifter, om hur ha, hade transporterat dykare från hamnar i Baltikum, för att släppa dessa nära den svenska kusten.2 Frånstedt, nämner även att Säkerhetspolisen innan detta, hade fått uppgifter om dykare i skärgården men inga båtar i närheten, här får det förutsättas att det ej fanns landförbindelse till dessa platser där observationerna genomfördes.

Dessa två uppgifter, torde innebära att främmande makts grodmansverksamhet, riktad mot Sverige, måste påbörjats under senare del av 1960-talet, givetvis kan det skett tidigare än så. Men, säkerhetspolisen förefaller fått rapporter om det under den tidsrymden, Försvarsmaktens första rapporterade observation är från 1969. Så före slutet av 1960-talet kan det ej rört sig om någon systematisk verksamhet, än mindre någon större omfattning, som verksamheten genomförts av främmande makt.

Totalt mellan 1969 till 1982 inrapporterades 13 händelser3 som kunde tyda på att främmande makt hade genomfört undervattensverksamhet med grodmän i svenska vatten. Någon särskild bedömning förefaller ej genomförts i den nu avhemligade rapporten för perioden 1969-82, jämfört med 1995 års ubåtskommission, där även en bedömning genomförs. Samtidigt är det fullt möjligt att en bedömning, kan finns gömd, bakom de fortsatt sekretessbelagda delarna i rapporten från 1987.

Men vad är det då för observationer som genomförts under perioden 1969-82? I den avhemligade rapporten beskrivs hur en tillsyningsman vid ett tillfälle 1975 rundar en udde, varpå han där ser en dykare lämna en kobbe, observationsavståndet är ett tiotal meter. I det aktuella området fanns ett kustartilleribatteri.4 Kommendören av 1. Graden, Nils-Ove Jansson, beskriver i sin bok, Omöjlig Ubåt, två händelser under perioden 1969-82, avseende grodmansverksamhet.

Den ena observationen är från 1973, då en yrkesofficer som sitter post i anslutning till en strandkant, helt plötsligt observerar hur en dykare stiger upp ur vattnet vid strandkanten. Precis när dykaren skulle ta av sig cyklopögat, hälsar officeren han välkommen upp ur vattnet, då han trodde det var en svensk attackdykare, dykaren vände sig då om och hoppade ned i vattnet.5

Bild 1. Observationer vid Skramsö 1973, 1975.
Den andra observationen är från 1975, under en beredskapsövning vid Musköbasen, upptäcker en dubbelpost vid ett väl maskerat postställe, hur en dykare kliver upp ur vattnet. Dykaren upptäcker inledningsvis inte dubbelposten, när han väl upptäcker dem så kastar han sig snabbt ned i vattnet och försvinner.6 Båda dessa observationer genomfördes på Stora Skramsö, observationen vid 1973 genomfördes på dess södra del och den vid 1975 på dess norra del. Stora Skramsö ligger precis vid Muskö basen.

Under den formativa perioden (1969-1982) för grodmansverksamheten, förefaller verksamheten dels varit ringa i omfattning mtp. antalet inrapporterade observationer. Dels varit inriktad mot skyddsvärda objekt såsom baser och befästningar. Givetvis kan verksamheten varit högre, men ser man till den övriga undervattensverksamheten under den aktuella tidsperioden,7 så är den även ringa i sin rapportering. Därför kan man förutsätta att det ej varit en utbredd verksamhet. Vilken metod för intransport av grodmännen som varit dominerande går ej att avgöra mest troligt är det en kombination av ubåt och fartyg. Av fartyg kan det, bedömt, dels vara fartyg med utländskt flagg dels med svenskt flagg.

Bild 2. Fördelning av observationer, 1981-94.
I ubåtskommissionens rapport från 1995, berörs grodmansverksamheten till del, varav den kanske viktigaste informationen, inte är redovisningen av olika händelser, utan en sammanställning av antalet observationer mellan 1981 till 1994. Antalet inrapporterade observationer är 239 stycken.8 Dessa har bedömts utifrån en sexgradig skala. Under 13 år, perioden 1969-82, genomförs lika många observationer av grodmän som år, kontra de 13 åren mellan 1981-94 då 239 rapporter inrapporteras. Vilket innebär en 18-faldig ökning. Dock ökar den övriga undervattensverksamheten markant också,9 varvid det är en relativt naturlig förklaring att verksamheten med grodmän även bör ha ökat under samma period.

Försvarsmakten rapporter 1983 till regeringen att det troligtvis ingår grodmansverksamhet inom ramen för den genomförda systematiska undervattensverksamheten av främmande makt,10 som man börjar få en bild av. Detta bör ses som den officiella tidpunkten, när man förstår, att främmande makt systematisk även utnyttjar grodmän för sin verksamhet på svenskt vatten. Därtill, rapporterar man även att den genomförda, grodmansverksamheten av främmande makt, förefaller vara riktad mot skyddsvärda föremål.

Fortfarande är fenomenet med grodmansverksamhet inom ramen för främmande makts undervattensverksamhet i huvudsak okänd utanför Försvarsmakten, troligtvis även inom Försvarsmakten. Detta kommer ändras radikalt, vid den medialt väldigt uppmärksammade ubåtsjaktoperationen som genomförs i Karlskrona skärgård, under februari och mars månad 1984.11 Vid denna ubåtsjaktoperation kommer dykare för första gången rapporteras av media.12 Detta kommer föranleda en ökning i rapporteringen, av grodmansverksamhet, de kommande åren.13

Men vilka observationer genomförda man innan ubåtsjaktoperationen 1984 i Karlskrona skärgård? Den 27SEP1983 observerar en tillsyningsman tre (3) grodmän vid minspärrtroppen på Lerskär. En (1) grodman befann sig vid strandkanten och två (2) i vattnet. Grodmännen förefaller genomfört någon form av mätning, då en mätlina utnyttjades. Tillsyningsmannen kunde observera dykarna, under cirka tio (10) minuter,14 innan grodmännen upptäckte han och dessa dök.15 Detta var förövrigt samma tillsyningsman som genomförde en observation 1975, som nämnts tidigare, samt en observationen 1969, bedömt den första. Observationen kom att föranleda en särskild utredning som genomfördes av dåvarande chefen för statens haverikommission, Göran Steen, enligt utredningen så rörde det sig mest troligt om att främmande makt var verksam vid minspärrtroppen.16

Vid ubåtsjakten i Sundsvall, under april-maj månad 1983,17 nämner Bo Theutenberg i sina memoarer att rykten går om att grodmän syns i land, varpå han skriver ett PM kring det folkrättsliga agerandet i händelse av att dessa skulle infångas.18 Troligtvis har grodmän varit verksamma på Alnö, då UD folkrättsligt ansvarige väljer att skriva ett PM om det, dock nämns Alnö ej i ÖB avhemligade rapport.

Bild 3. Geografiskt område för observation vid Almö.
Därefter inträffar Almö. Den 29FEB1984 observerar en postering i bildförstärkare hur en grodman kliver upp ur vattnet och påbörjar framryckning på land. Detta föranleder att polisen larmas och en hundförare med hund sätts in för att spåra grodmannen. Hundpatrullen får upp ett spår från stranden, som går vidare till ett torn på Almö, därefter går spåret spikrakt, västerut, över ön, till stranden på öns västra sida, där det slutar.19 Den 03MAR1984, observeras ånyo en grodman vid Almö, denna gång på isen, en yrkesofficer tillsammans med sina soldater, observerar dykaren genom bildförstärkare och observerar dykutrustning på honom. Observationen föranleder att man öppnar verkanseld mot grodmanen.20 Ett flertal andra incidenter och observationer inträffar även på Almö. I ÖB avhemligade rapport, tillsätter man hög tillförlitlighet, till observationerna på Almö.21

Utöver observationer säkrades även ett antal bevis på Almö. Bland annat upptäckts en långvågsantenn, samt nedgrävd nödproviant.22 Därutöver säkras även fotavtryck från en trolig dykarsko, samt en filmrulle som gömts i tornet på ön.23 Hundars förmåga prövades även efter ubåtsjakten, för att verifiera om de verkligen kunde spåra en dykare, som förflyttat sig över land, detta löste de utan problem.24

Vid en övningen i Stockholms skärgård, 1985, observerar en postering vid ett större förrådd för sjöminor, vad som förefaller vara en ytsimmande grodman. Observationen genomförs under 15 minuter av grodmannen, vid posteringen finns dokumentationsutrustning tillhanda. Fotografier tas, varvid bilderna senare visar en grodman som troligtvis förflyttade sig på ett undervattenstransportmedel.25

Bild 4. Geografiskt område för observation vid Gålö.
I Stockholms skärgård, maj 1986, närmare bestämt vid Gålö, observerar en fågelskådare tidigt på morgonen, hur två (2) grodmän kommer upp ur vattnet, cirka 150 meter från hans position. Fågelskådaren har både dubbelkikare samt observationskikare till handa, han noterar hur de båda grodmännen försvinner in i skogen, förloppet tog cirka en (1) minut. Kort därefter kommer grodmännen tillbaka och försvinner med sin dykutrustning ned i vattnet. Fågelskådaren går till sin parkerade bil, då dyker en annan bil upp vid parkeringen och en man försvinner in i skogen, kort därefter kommer mannen tillbaka med ett mindre bylte, bredvid platsen där grodmännen gick upp samt där mannen vid parkeringen försvann in i skogen, går en kraftledningsgata.26

Ovanstående exempel från 1970-talet och framåt är några av de exempel, som finns omskrivna kring den grodmannsverksamhet, som främmande makt förefaller bedrivit i svenska vatten. Grodmannsverksamheten förefaller under 1980-talet främst skett i samband med annan undervattensverksamhet,27 i exemplet från 1985 där ett fotografi togs, fanns dock en civil fritidsbåt i anslutning till platsen, som kan tänkas varit involverad i verksamheten.28 Verksamheten förefaller främst bedrivits mot viktiga försvarsinstallationer såsom kustartilleribatterier, minstationer o.dyl.29

Vad syftade då allt detta till? Bedömt handlade det främst om att genomföra informationsinhämtning, för krigsplanläggning och krigsförberedelser av främmande makt. Då huvuddelen av de rapporterade observationerna är vid eller i anslutning till viktiga militära installationer, blir det, den logiska slutsatsen. Men varför inte utnyttja civila? Bedömt låg många av installationerna till så att det skulle vara svårt, därtill fanns under det kalla kriget militära skyddsområden, där patrullering trots allt genomfördes, varav man var tvungen att kunna förklara sin närvaro som svensk medborgare och som utländsk ägde man ej tillträde. Detta ger i hand, att grodmän blir en metod att ta till.

Dessutom ville man bedömt bekräfta installationerna och få noggranna mätvärden, trots en möjlig tillgång till satellitspaning. Maskering och skenmål visade sig, t.ex. under flygkriget på Balkan, vid 1990-talets andra hälft, kunna lura även de mest avancerade system i den västerländska arsenalen, något som fortfarande gäller. En mindre del av verksamheten kan omfattat intransport av materiel för dels stödnätverk dels underrättelseoperatörer i Sverige, där andra metoder bedömdes som osäkra. Transportmetoder för att få grodmännen till det geografiska området, för att lösa sin uppgift, förefaller varit dels ubåt dels fraktfartyg möjligtvis även civila fartyg.

Är då utnyttjandet av grodmän något som fortfarande skulle fungera i dagsläget? Onekligen skulle det göra det, verksamheten torde till och med numera förenklats, markant, för en främmande makt, de militära skyddsområdena är borta. Skyddspatrulleringen vid känsliga objekt har troligtvis nedgått i samma takt som Försvarsmaktens storlek krympt, på tillgänglig personal, vilket även underlättar.

Slutsatser

Tre generella slutsatser:
  1. Verksamheten förefaller genomförts från mitten/slutet av 1960-talet och fortsatt intill det kalla krigets slut. Det är således en verksamhet med långsiktig planering som måste haft ett specifikt syfte över tiden i dess genomförande. Givetvis kan verksamheten stundtals skiftat karaktär, men det övergripande syftet bakom den torde varit informationsinhämtning i syfte till krigsplanläggning samt krigsförberedelser.
  2. Man kan definitivt säga att främmande makt genomfört militära operationer på svensk mark, vilket de facto grodmansverksamheten blir, under det kalla kriget. Ett dolt krig, kan man således säga, genomfördes på svensk mark, under den sista delen av det kalla kriget. Där motståndaren förefaller varit benägen att ta väldigt höga risker för att lösa sin uppgift, då verksamheten bevisligen fortsatte trots verkanseld, av marktrupp, mot grodmän.
  3. Bedömt är utnyttjande av grodmän fortfarande något en främmande makt som kränker svenskt territorium kan utnyttja som inhämtningsmetod. Då maskering och skenåtgärder fortsatt med mycket enkla medel kan lura väldigt avancerade sensorer som genomför inhämtning. Därav kommer inhämtning med mänskliga sensorer kommer vara en viktig del för en främmande makt som genomför krigsplanläggning och krigsförberedelser mot vårt land.

Have a good one! // Jägarchefen

Källförteckning

Braun, Joakim von. Gyllenhaal, Lars. Ryska Elitförband. Stockholm: Fischer & Co, 2013.
Frånstedt, Olof. Spionjägaren Del 1, Bland agenter, terrorister och affärer. Falun: ICA bokförlag, 2013.
Försvarsdepartementet. Undervattensverksamheten som riktas mot vårt land, läge hösten 1987. Stockholm: Överbefälhavaren, 1987.
Jansson, Nils-Ove. Omöjlig Ubåt. Göteborg: Nils-Ove Jansson Förlag, 2014.
Lindholm, Mikael. Ubåtar och grodmän – 6 dygn på Almö 1984. Halmstad: Bulls Graphics, 2015.
SOU 1983:13. Att möte Ubåtshotet: Ubåtskränkningarna och svensk säkerhetspolitik.
SOU 1995:135. Ubåtsfrågan 1981-1994.
SOU 2001:85. Perspektiv på ubåtsfrågan.
Theutenberg, Bo. Dagbok från UD Volym 1. Skara: Solveigs Tryckeri, 2012.

Slutnoter

1 Försvarsdepartementet. Undervattensverksamheten som riktas mot vårt land, läge hösten 1987. Stockholm: Överbefälhavaren, 1987, 61.
2 Frånstedt, Olof. Spionjägaren Del 1, Bland agenter, terrorister och affärer. Falun: ICA bokförlag, 2013, 77.
3 Försvarsdepartementet. Undervattensverksamheten som riktas mot vårt land, läge hösten 1987. Stockholm: Överbefälhavaren, 1987, 61.
4 Ibid.
5 Jansson, Nils-Ove. Omöjlig Ubåt. Göteborg:Nils-Ove Jansson Förlag, 2014, 56-57.
6 Ibid, 58-59.
7 Försvarsdepartementet. SOU 1983:13 Att möte Ubåtshotet: Ubåtskräniningarna och svensk säkerhetspolitik. Stockholm: Jernström Offsettryck AB, 1983, 87.
8 Försvarsdepartementet. SOU 1995:135 Ubåtsfrågan 1981-94. Stockholm: Norstedts Tryckeri AB, 1996, 197.
9 Försvarsdepartementet. SOU 2001:85 Perspektiv på ubåtsfrågan. Stockholm: Fritzes, 2001, 219.
10 Försvarsdepartementet. Undervattensverksamheten som riktas mot vårt land, läge hösten 1987. Stockholm: Överbefälhavaren, 1987, 61.
11 Försvarsdepartementet. SOU 2001:85 Perspektiv på ubåtsfrågan. Stockholm: Fritzes, 2001, 169, 172.
12 Försvarsdepartementet. Undervattensverksamheten som riktas mot vårt land, läge hösten 1987. Stockholm: Överbefälhavaren, 1987, 62.
13 Ibid, 64.
14 Försvarsdepartementet. Undervattensverksamheten som riktas mot vårt land, läge hösten 1987. Stockholm: Överbefälhavaren, 1987, 61.
15 Jansson, Nils-Ove. Omöjlig Ubåt. Göteborg:Nils-Ove Jansson Förlag, 2014, 60.
16 Försvarsdepartementet. Undervattensverksamheten som riktas mot vårt land, läge hösten 1987. Stockholm: Överbefälhavaren, 1987, 61.
Försvarsdepartementet. SOU 1995:135 Ubåtsfrågan 1981-94. Stockholm: Norstedts Tryckeri AB, 1996, 197.
17 Försvarsdepartementet. SOU 2001:85 Perspektiv på ubåtsfrågan. Stockholm: Fritzes, 2001, 161.
18 Theutenberg, Bo. Dagbok från UD Volym 1. Skara:Solveigs Tryckeri, 2012, 218.
19 Lindholm, Mikael. Ubåtar och grodmän – 6 dygn på Almö 1984. Halmstad: Bulls Graphics, 2015, 23-27.
20 Ibid, 60-62.
21 Försvarsdepartementet. Undervattensverksamheten som riktas mot vårt land, läge hösten 1987. Stockholm: Överbefälhavaren, 1987, 62.
22 Braun, Joakim von. Gyllenhaal, Lars. Ryska Elitförband. Stockholm: Fischer & Co, 2013, 120.
Lindholm, Mikael. Ubåtar och grodmän – 6 dygn på Almö 1984. Halmstad: Bulls Graphics, 2015, 105.
23 Lindholm, Mikael. Ubåtar och grodmän – 6 dygn på Almö 1984. Halmstad: Bulls Graphics, 2015, 75, 80.
24 Ibid, 105.
25 Försvarsdepartementet. Undervattensverksamheten som riktas mot vårt land, läge hösten 1987. Stockholm: Överbefälhavaren, 1987, 63.
26 Jansson, Nils-Ove. Omöjlig Ubåt. Göteborg:Nils-Ove Jansson Förlag, 2014, 64-66.
27 Försvarsdepartementet. Undervattensverksamheten som riktas mot vårt land, läge hösten 1987. Stockholm: Överbefälhavaren, 1987, 64.
28 Ibid, 63.

29 Ibid, 64.

söndag 24 januari 2016

En dag i januari

Reflektion

Den 13JAN2016, meddelade det ryska Försvarsministeriet att luftlandsättningstrupperna, VDV, avsåg genomföra en större luftlandsättningsövning den 20JAN2016. Övningen skulle omfatta över 2,000 luftlandsättningssoldater och cirka 20 stycken IL-76 transportflygplan. Luftlandsättningsövningen skulle genomföras i fyra (4) regioner, Pskov, Uljanovsk, Rjazan och Kostroma, med samtidig luftlandsättning i tid.

Bild 1. Luftlandsättningsövning 20JAN2016.
Vid tidpunkten för genomförandet av övningen, 20JAN2016, förefaller enbart luftlandsättning genomförts i regionerna Uljanovsk, Rjazan och Kostroma. Övat förband förefaller varit 76. Luftlandsättningsdivisionen, lokaliserat i Pskov. Övningen förefaller syftat till att ta strategiskt viktiga mål, under genomförandet understöddes förbanden dels av luftvärn dels av artilleri. Enligt de publicerade uppgifterna så skall förbanden löst tilldelade uppgifter.

Dagen efter, 21JAN2016, genomförandet av övningen meddelade befälhavaren för de ryska luftlandsättningstrupperna, Vladimir Sjamanov, vid en pressträff två (2) mycket intressanta nyheter. Dels så skall luftlandsättningstrupperna prioritera luftlandsättning som genomförs med långa transportavstånd. Dels så bedömer man att 2020 har Ryssland tillräckligt med transportkapacitet för att kunna genomföra luftlandsättning med en hel luftlandsättningsdivision samtidigt, vilket man även har avsikten att öva under det året.

Vad avser prioriteringen kring förflyttning med långa transportavstånd, är det en given order som förefaller gälla för samtliga delar av de ryska väpnande styrkorna. Den ordern går bl.a. igen i prioriteringen för de större beredskapskontrollerna som skall genomföras under 2016. Där ligger således luftlandsättningstrupperna helt i fas. Ryssland förefaller redan idag förfoga över en relativt omfattande transportkapacitet, då man bedöms kunna förflytta dryga 60,000 man under 72 timmar, med transportflygplan. Denna kapacitet förefaller således öka, markant, under den närmsta 3-4 års perioden. Huruvida man kommer kunna genomföra det i praktiken återstår att se m.h.t. den nuvarande ekonomiska utvecklingen i Ryssland. Dock var Rysslands Premiärminister, Dmitrij Medvedev, mycket tydlig vid ett uttalande, 09DEC2015, att försvarsreformen skall fullföljas oaktat ekonomiskt läge.

Ser man till den genomförda övningen så är det tre olika avstånd, förutsatt att samtliga luftlandsättningsföretag startade i Pskov. Varav det längsta avståndet är till Uljanovsk med dryga 1,200 km, därefter Rjazan med dryga 800 km och Kostroma med dryga 700 km. Vad som är intressant med övningen är koordineringen som krävs för att möjliggöra samtidig luftlandsättning i tid mht de olika avstånden samt med stor mängd trupp vid de tre (3) geografiskt skilda platserna.

Vad som är det faktiska avståndet/innebörden, i långa transportavstånd, är i dagsläget oklart. Historiskt så skulle de Sovjetiska luftlandsättningstrupperna, som de ryska är arvtagare till, kunna genomföra operationer på ett avstånd upptill 1,000 km bakom en stridslinje och/eller från sin stationeringsort. Ser man till uppgifterna så har de ej förändrats markant sedan Sovjetunionens upplösning, varvid det fortsatt skulle kunna vara ett gällande minsta avstånd, för att definiera långa transportavstånd.

Övningen förefaller varit riktad mot en reguljär motståndare, då luftvärnsförmåga utnyttjades för att skydda det övade genomförandet. Bedömt har övningen syftat till att antingen förstöra högvärdiga mål eller ta infallsportar för efterföljande förband. Värt att notera är att man numera förefaller ha förmågan att transportera samt luftlandsätta bataljonsstorlek synkroniserat i tid mot skilda geografiska platser, vad som i skrift kan te sig som en relativt enkel sak, men som i praktiken är betydligt mer komplicerat. Luftlandsättningstrupperna har således kommit en mycket lång väg, jämfört med hur förmågan såg ut i inledningen av 2000-talet men även i slutet av 00-talet.

Have a good one! //Jägarchefen

onsdag 20 januari 2016

Krigsrädsla?

Reflektion

Opinionsundersökningar och statistik kan vara intressant att studera, men det kan även ge en felaktig bild av saker och ting, utifrån hur man dels väljer att ställa frågor, vart frågorna ställs osv. Dels hur man väljer att förmedla informationen. Men oftast förmedlar det en form av riktning, kring hur det är ställt, med saker och ting. I Ryssland likt de flesta andra länderna genomförs det frekvent opinionsundersökningar i diverse olika ämnesområden, såsom säkerhetspolitiska områden, vilket jag ett flertal gånger, använt i inlägg på denna blogg.

Det statliga ryska opinionsundersökningsinstitutet, VTsIOM, delgav den 15JAN2016, en undersökning kring vad de ryska medborgarna känner oro inför. Undersökningen bestod av nio (9) påståenden med sju (7) olika svarsalternativ. Antalet tillfrågade var 1,600, i 46 regioner, under perioden 26-27DEC2015, felmarginalen anges till 3,4%. Vad som sticker ut i den undersökningen är rädslan kring väpnad konflikt, hela 70% av respondenterna var oroad över det. Vid en liknande undersökning genomförd 14-15FEB2015, ansåg 68% av de tillfrågade, att det fanns ett militärt hot mot Ryssland, antalet tillfrågade var då 1,600, i 46 regioner och felmarginalen angavs till 3,5%.

Det oberoende opinionsinstitutet Levada Center, genomförde mellan den 20-23NOV2015 en undersökning där förhållandet till de västliga länderna undersöktes. 1,600 individer svarade på frågor i 46 olika regioner, felmarginalen anges till 3,4% i undersökningen. Där anger 70% att de har en negativ inställning till USA, 60% att de har en negativ inställning till den Europeiska Unionen. På frågan om det finns någon grund för Ryssland att vara rädd för de NATO anslutna länderna, ansåg 54% att det mest troligt fanns grund för det. På frågan om det kunde finnas någon grund för att NATO länderna skulle vara rädd för Ryssland, ansåg 39% att det kunde finnas en grund för det.

Att den ryska befolkningen förefaller uppvisa en krigsrädsla, får nog ses som troligt, huruvida de i ledande befattning har samma rädsla, får vara oskrivet. Men ser man till hur dels den nya nationella säkerhetsstrategin beskriver omvärldsläget dels hur den militära doktrinen likaså beskriver det, så är det nog troligt att de i ledande position, även har en form av krigsrädsla. Vilket till del kan tänkas accentueras i de relativt omfattande förberedelserna och övningarna, av det ryska civilförsvaret, som genomförts och påbörjats under 2014-15. Något som även beskrivs som ett viktigt område inom den nationella säkerhetsstrategin. Därtill tillkommer även mobiliseringsförberedelser dels praktisk dels av samhället som helhet, som även kan ses accentuera en krigsrädsla, hos de styrande i Ryssland.

Det senaste tillfället både makthavare och befolkning kan tänkas uppvisa en sådan tydlig krigsrädsla, i Ryssland, torde varit under den första hälften av 1980-talet då det kalla kriget var i ett av sina farligaste tillstånd. Sen hur mycket man skall läsa in i de senaste två (2) årens försämrade relationer och misstro samt rädsla som uppstått, är svårt att avgöra, men den politiska inriktningen samt opinionsundersökningarna, gör att man bör ta den rapporterade krigsrädslan på allvar. I Ryssland förefaller man i dagsläget, helt klart tro, att en väpnad konflikt mellan Ryssland och Väst, är en fullt möjlig händelseutveckling.

Dock förefaller rädslan, likt under det tidiga 1980-talet, ej noteras fullt ut i de västliga länderna, vilket dels är något anmärkningsvärt dels är något oroande. Risken är att man missförstår det ryska agerandet, trots ett mer öppet informationsflöde än under det kalla kriget, om man ej tar i beaktande, vad som förefaller vara en genuin krigsrädsla. För krigsrädslan i sig kan leda fram till eskaleringen i snabba skeden, där antingen en incident uppstått eller information tolkas felaktigt, som kanske i ett annat, mentalt, tillstånd ej skulle skapat en eskalering.

Intressant i sammanhanget är även att notera skillnaderna, mellan Sverige och Ryssland, i rädslan för en väpnad konflikt. MSB redovisade undersökning, visar nästan ett helt omvänt procentförhållande, mellan den ryska och svenska befolkningens rädsla, för att en militär konflikt kan ske. Avståndet rent fysiskt mellan Sverige och Ryssland är inte många mil, men det mentala tillståndet förefaller vara som skillnaden mellan ”natt och dag” i synen på en möjlig omvärldsutveckling.

Hur skall man då förhålla sig till detta? Först och främst vill jag återknyta till första stycket, opinionsundersökningar och statistik kan vara ett trubbigt instrument att skåda säkerhetspolitik i, men det ger helt klart en indikation på hur "vindarna blåser". Det ger i sin tur, att man bör ta den rapporterade ryska rädslan i beaktande, för den indikerar helt klart något. Den bör inte förringas på något sätt, men man bör heller inte paralyseras av den.

Have a good one! // Jägarchefen

fredag 8 januari 2016

Trender och utvecklingar 2016

Sammanfattning

Det kommande säkerhetspolitiska året i Europa, 2016, förefaller kunna bli ett mycket turbulent år, där dels en sprickbildning inom Europa kan ske, både inom EU men även inom NATO. Dels kommer ett antal säkerhetspolitiska frågor avgöras som kan få konsekvenser som främst kommer märkas under 2017. Den militära verksamheten bedöms öka inom Östersjöregionen under 2016, från att varit på en lägre nivå under 2015, motsvarande tempo i övningsverksamhet som under 2014 kan uppstå. Sverige bedöms få en än mer strategisk viktig roll utifrån sin geografiska position under 2016 än tidigare, kopplat till säkerhetspolitiska förhållanden främst i Östersjöregionen.

Analys

Inledning. Likt 2015 så inleder jag året 2016 med en bedömning kring vad vi har att vänta under detta år. Denna bedömning är inte att se som fulländad och heltäckande, utan jag belyser ett antal faktorer som kan påverka den säkerhetspolitiska utvecklingen för Sverige under detta år. Därtill så berör jag inte heller alla geografiska områden som kan tänkas påverka Sverige, utan fokus ligger på Europa och Ryssland, vilket trots allt är de två områden som geografiskt ligger närmast Sverige, därmed även ger störst säkerhetspolitisk påverkan. Detta är även en bedömning, så jag vill betona att inget säger att det kommer bli som jag skriver, delar kan inträffa, allt kan inträffa eller så inträffar inget.

Allmänt. Det säkerhetspolitiska året 2015, avslutades med en, i skrivande stund, relativt ouppmärksammad övning i Rysslands västra militärdistrikt (MD V). Övningen exemplifierar på ett bra sätt, vilka spänningar som uppstått sedan tidigare. Övningen, förefaller varit uppdelad och ej samordnad, omfattande minst två (2) metoder, flyg-1 och markförband,2 för hur de Ryska väpnade styrkorna skall angripa en motståndares missilförsvar. I Europa finns missilförsvar geografiskt placerat på en plats, Rumänien, och planerat på ytterligare en plats, Polen.3 Ryssland har givetvis rätten att på sitt territorium öva vad de bedömer nödvändigt, men den säkerhetspolitiska signalen, blir väldigt tydlig med vissa övningar oaktat vilken nation som genomför dem.

Dessa signaler kan sammanfatta de spänningar, som byggts upp under 2015, en stor mängd övningar hos de västliga nationerna och Ryssland, antingen med namnlösa motståndare, eller fiktiva nationer som motståndare inom ramen för genomförda övningar, som när man skrapar på ytan visar sig vara något annat och har en mer verklighetsnära anknytning. Således det låsta förkrigsläget som förutspåddes infalla under 2015 i Östersjöregionen, är nu intaget, båda antagonisterna övar, förbereder och planerar hur krig skall föras mot varandra, samt incidenter sker, med möjligheten till en farlig eskalering.

Därmed inleds året, 2016, med fortsatta spänningar, mellan, på ena sidan de Västliga länderna och på andra sidan Ryssland. Främst accentueras detta just nu, i de flertalet incidenterna4 mellan NATO landet Turkiet och Ryssland, med dess pågående militära operation i Syrien under kvartal (KV) III-IV av 2015. Varav den allvarligaste incidenten, hitintills, är den Turkiska nedskjutningen av det Ryska attackflygplanet av typen SU-24 den 24NOV2015.5 Säkerhetspolitiskt så balanserar de två antagonisterna, således, på en allt smalare lina.

Bild 1. Utmaningar för Europa under 2016.
Europa förefaller stå inför fyra6 stora utmaningar under 2016, någon inbördes gradering av dessa kommer ej genomföras. Den första utmaningen är den stora flyktingvåg som svept in över Europa och bedömt fortsätter under 2016. Den andra är det irreguljära hotet från IS, den tredje är den intressekonflikt som råder mot Ryssland och avslutningsvis den fjärde är den ökade polariseringen inom Europa. Därtill genomförs det två stycken val (USA, Ryssland) och en folkomröstning (Storbritannien) som på olika sätt kan påverka den säkerhetspolitiska situationen i Europa under 2016.

Enligt Förenta Nationerna (FN), kom över en (1) miljon flyktingar till Europa under 2015, varav cirka en halv miljon kom från konflikten i Syrien.7 Flyktingvågen, förefaller skapat en tydlig spricka inom den Europeiska Unionens (EU) medlemsländer,8 därtill förefaller Schengenavtalet d.v.s. den fria rörligheten inom EU gränser bli föremål för allt mer ifrågasättande dels utifrån den stora mängden flyktingar som anlänt dels utifrån terrordådet i Paris.9 Detta tillsammans med andra faktorer, förefaller givit upphov till en ökad polarisering under 2015 inom hela EU.10 Huruvida det är en kort- eller långvarig polarisering återstår att se. Därutöver så genomförs troligtvis under 2016 en folkomröstning i Storbritannien rörande dess medlemskap inom EU. Vilket oaktat utgång av folkomröstning, troligtvis kommer försvaga EU, då man troligtvis kommer ge eftergifter till Storbritannien för att bibehålla dem inom unionen, vilket troligtvis kommer skapa friktioner.

Rysslands militära operation dels på Krimhalvön11 dels i Östra Ukraina,12 har föranlett det radikalt försämrade säkerhetspolitiska läget mellan EU och Ryssland, vilket främst accentueras i de sanktioner som EU genomför mot Ryssland. Dessa sanktioner förlängdes återigen den 21DEC2015, huruvida EU kommer kunna bibehålla sanktionerna i dess nuvarande form, förefaller det råda delade meningar kring, då det likt flyktingfrågan, förefaller finnas delade meningar kring sanktionerna mot Ryssland inom unionen.13 Terrordåden i Paris 13NOV2015, med dess efterdyningar kommer troligtvis under 2016, visa på om EU är att se som en trovärdig säkerhetspolitisk spelare eller ej, utifrån det franska åkallandet av Lissabonfördragets artikel 42.7.14 Lyckas man ej med detta på ett trovärdigt sätt, så har troligtvis EU trovärdighet som säkerhetspolitisk aktör överspelats, därmed försvagas även svensk säkerhetspolitik, då EU setts som en huvudaktör för den.

Sannolikheten får ses som relativ hög att det Europa som vi sett fram till och med nu från mitten av 1990-talet, inte kommer vara detsamma vid utgången av 2016. Utan de ovanstående faktorerna kommer troligtvis orsakat ett mer restriktivt Europa. Där ett ökat fokus hos de enskilda staternas egen vilja samt fokusering på egna problem kommer ökat. Kontra det försök till konsensus politik som tidigare varit tongivande inom Europa och EU medlemsländer. Genom gemensamt försöka omhänderta problemområden. Detta kommer således i praktiken innebära, att vi i slutet av 2016, kommer se ett försvagat Europa. Detta ger i förlängningen att EU står inför sitt mest utmanande år genom hela unionens historia, därtill kan vi troligtvis även påräkna att EU än tydligare blir uppdelad i östliga och västliga medlemsstaters intresseområden.

Bild 2. Utmaningar för Ryssland under 2016.
Rysslands ekonomiska utveckling förefaller för 2016, gå in i en fortsatt osäkerhetsperiod likt under 2015,15 med ett fortsatt sjunkande råoljepris, som under sista månaden av 2015, gjorde en ny låg notering, på 36 dollar fatet.16 Någon märkbar uppgång av oljepriset kan knappat påräknas, under 2016.17 Dock förefaller ledande ryska ekonomer vara beredd på ett råoljepris under 2016 ned mot 30 dollar fatet.18 Detta låga råoljepris tillsammans med de ekonomiska sanktioner som Ryssland utsätts för kommer givetvis i vis mån påverka den inrikespolitiska situationen i Ryssland, ffa. då Rysslands nuvarande budget är räknad för ett råoljepris på 50 dollar fatet under 2016.

Vad avser det Ryska valet till Duman, så förefaller det utifrån nuvarande popularitets siffror för dels Putin dels Medvedev, svårt att se något annat utfall än att dess parti Enade Ryssland, återigen kommer ta en majoritet av Dumans platser.19 Vad som dock kan uppstå är olika former av missnöjesyttringar från oppositionen, antingen före valet, efter valet eller både ock, som kan påverka stabiliteten i Ryssland, där den nuvarande ekonomiska utvecklingen kan agera som en katalysator.20 Dock är det svårt att se någon form av samordnad missnöjesyttring, då oppositionen förefaller sakna någon som kan samla dem och inta en ledande roll.

Därtill, så kan det vara väldigt enkelt ur ett västligt perspektiv, förutsätta att försämrade ekonomiska förutsättningar, för t.ex. medelklassen i Ryssland, kommer förorsaka stora massdemonstrationer som kommer leda till stora förändringar (något jag själv trodde under 2014). Varken vid den ekonomiska krisen 1998 eller 2008, omkullkastades stabiliteten på sådant sätt att kaos blev härskande,21 därtill förefaller den stora ryska medelklassen ej, lämnat tankesättet som fanns vid de tidpunkterna, det vill säga, man har inte gått in i ett ökat konsumtionssamhälle där man kräver en viss materiel status.22 Dock så förefaller man förbereda sig på att möta missnöjesyttringar i Ryssland under 2016,23 däremot så kommer dessa, troligtvis, ej omkullkasta Ryssland på något sätt.

Förhållandet mellan Ryssland och de Västliga staterna d.v.s. utrikespolitisk utveckling, kommer troligtvis inneha samma mönster under 2016, som fanns under 2015. Det vill säga att i vissa sakfrågor kommer man kunna samarbeta24 och i andra kommer man ha ett mer låst förhållningssätt,25 framförallt avseende frågor som kan tänkas falla inom Rysslands geografiska intressesfär d.v.s. det s.k. "nära utlandet". Ryssland kommer troligtvis fortsatt under 2016, försöka stärka sina bilaterala band, både i Mellanöstern och i Östeuropa.

Vad avser säkerhetsutveckling vill jag peka på tre (3) saker utöver de som beskrivs i avsnittet kring den militära utvecklingen. Den första är att Rysslands engagemang i Syrien, troligtvis ökat riskerna för terrordåd inom Ryssland, med de möjliga följdverkningar detta kan ta sig ffa. i Kaukasus. De två andra faktorerna avser konfliktdämpande åtgärder, Open Skies avtalet och INF-avtalet, båda dessa avtal, förefaller mer och mer urholkas. USA å ena sidan menar på att Ryssland bryter mot INF-avtalet,26 samt dels tillämpar otillåtna begränsningar inom Open Skies avtalet27 dels felaktigt förefaller utnyttja Open Skies avtalets anda.28 Ryssland å andra sidan menar även på att USA bryter mot INF-avtalet,29 samt menar på att Open Skies ej fyller sitt syfte.30 En möjlighet finns att något av dessa två avtal, tappar sitt värde under 2016, varpå en ytterligare försämrad säkerhetspolitisk situation uppstår.

Totalt sett, är det således en mångfacetterad utveckling Ryssland kan gå tillmötes under 2016. Den säkerhetspolitiska interaktion mellan Ryssland och de Västliga länderna, kommer troligtvis under 2016 försämras i vissa sakfrågor, då främst de som rör militära förhållanden mellan Ryssland och Väst, något som kommer beröras längre fram i inlägget. Beroende på hur Ryssland väljer att hantera olika former av missnöjesyttringar, finns möjligheten att dessa även kan bidra till ett försämrat läge mellan Ryssland och de västliga länderna. Totalt sett, finns således risken att det säkerhetspolitiska läget mellan å ena sidan de västliga länderna och å andra sidan Ryssland försämras under 2016.

Bild 3. NATO Strategiska riktningar.
NATO militära utveckling. Vad avser NATO utveckling så ställs organisationen just nu inför två strategiska riktningar, med två helt olika dimensioner (hot) av krigföring, beroende på geografisk placering så har dess medlemsstater, även olika krav på organisationen. De två (2) strategiska riktningarna kan benämnas som en (1) östlig och en (1) sydlig/sydöstlig.31 Dimensionerna av krigföring är dels högintensiv reguljärkrigföring mot en högteknologisk reguljär motståndare dels lågintensiv krigföring mot en irreguljär motståndare. Mer preciserat så utgör den östliga strategiska riktningen Ryssland och den sydliga/sydöstliga bl.a. hotet från IS.32

Bild 4. Utmaningar för NATO under 2016.
Två sådana fundamentalt skilda inriktningar kommer ställa stora krav på NATO, det ena hotet har organisationen mer eller mindre anpassat sig mot sedan det kalla krigets avslut d.v.s. lågintensiv krigföring mot en irreguljär motståndare, mot det hotet är således organisationen väl rustad. Det andra hotet en reguljär motståndare, är NATO fortfarande inte anpassad att möta, på ett effektivt sätt.33 Förberedelser och initiala åtgärder har vidtagits, men man har fortfarande en lång väg kvar, för att realisera det som beslutades om vid mötet i Wales 2014.34

En av de större utmaningarna för NATO, under 2016, kommer troligtvis bli hur man skall värdera de två olika hoten i dess två olika strategiska riktningar. Sett till det irreguljära hotet, så är det mer greppbart och påtagligt för både politiker och medborgarna i medlemsländerna, då ett terrordåd, av förståeliga skäl, omedelbart ställer krav på agerande. Den andra ytterligheten ett reguljärt hot, är ej lika greppbart för, bedömt, huvuddelen av medborgarna i NATO länderna.

De två styrande faktorerna kommer, och har alltid varit, medel d.v.s. pengar och resurser d.v.s. mängden personal och materiel till förfogande. Häri ligger bedömt den stora utmaningen utifrån ovanstående resonemang. Sett till medel och resurser är det tveksamt att NATO som organisation klarar av att möta de bägge hoten samtidigt, vilket dock är en uttalad målbild, vilket även, bedömt, ligger till grund för uppmaningen att öka försvarsutgifterna inom NATO medlemsländer till 2% av BNP. Uppnås inte de ökade utgifterna, kommer, bedömt, den politiska inriktningen bli styrande, som ytterst vilar på vad medborgarna kräver.

Vad avser medel, så förefaller inga större budgetökningar genomförts hos medlemsländerna under 2015, utifrån den av NATO utgivna statistiken.35 Den Amerikanska fokusförskjutningen till Asien,36 förefaller fortsatt genomföras, vilket i praktiken kan innebära att både den östliga och sydliga/sydöstliga strategiska riktningen blir ett Europeiskt problem, inom NATO, att omhänderta. Sammantaget kan det på sikt kan innebära att NATO ställs inför ett vägval, välja en av de två strategiska riktningarna eller genomföra en kraftsplittring som omhändertar de båda riktningarna, men i praktiken blir en ambitionssänkning, om inte de ekonomiska medlen ökar.

Vad avser NATO förmågeförstärkningar till Östeuropa sedan krisen i Ukraina startade, så aktiverades sex (6) stycken mindre stabsplatser, för att kunna ombesörja styrkeförstärkningar i händelse av en kris eller konflikt, i Bulgarien, Estland, Lettland, Litauen, Polen och Rumänien, den 01SEP2015.37 Dessa skall vara fullt operationella innan NATO toppmöte i Warszawa den 08-09JUL2016. De Baltiska stabsplatserna fick även under NATO övningen, Arrcade Fusion 15, praktiskt pröva sin förmåga att omhänderta inkommande personal och materiel.38

I sammanhanget är det intressant att notera, att NATO, halverat dess incidentberedskap, Baltic Air Policing, för de baltiska staterna sedan 01SEP2015. Från det tidigare antalet 16 flygplan till åtta (8) flygplan. Ursprungligen bestod den av fyra (4) flygplan, innan den Ukrainsk-Ryska konflikten startade.39 Fortsatt strävar de baltiska staterna efter ökad styrketillförsel, i dagsläget finns det förband om kompanistorlek från USA i de tre baltiska staterna.40 Strävan de baltiska staterna förefaller driva är minst en (1) bataljon till respektive baltisk stat, eller en (1) brigad som helhet till de baltiska staterna.41 Dock fortskrider USA planer på förhandslagring av materiel i de baltiska staterna, vilket bör kunna ses som en resursförstärkning på sikt.42

Fortfarande förefaller det dock finnas en schism mellan de östliga och västliga NATO länderna. Polens Utrikesminister, Witold Waszczykowski, sa i en intervju till Reuters, 30JAN2015, att man fortfarande kände sig som en andra klassens medlemsstat.43 Därtill så ifrågasätts även nyttan med att basera personal och utrustning i de östra medlemsländerna, av vissa NATO medlemsstater. Dock förefaller det kunna fattas ett beslut om ökade förstärkningar till de östra medlemsstaterna,44 under NATO toppmöte i Warszawa den 08-09JUL2016.

Vad som även kommer bli en stor fråga under 2016, är den inbjudan som Montenegro erhållit om att bli medlem i NATO.45 Något som vissa inom NATO säger är ett sätt att skicka ett budskap till Ryssland, att de ej kan diktera vilka som vill och blir medlemmar i NATO.46 Ryssland ser ej positivt på den inbjudan som Montenegro erhållit, likväl har man talat om möjliga motåtgärder. Därtill så uttalade sig Ryska utrikesministeriet kring inbjudan, där man ansåg att Montenegro skulle hålla en folkomröstning i frågan.47 I dagsläget är befolkningen i Montenegro kluven, cirka hälften för och hälften emot, kring ett medlemskap.

Ser man till helheten så kommer 2016 troligtvis bli det år där det avgörs vilket hot som NATO anser är av störst vikt att möta. Därtill om en sprickbildning kommer uppstå inom alliansen, likt inom EU, där de Östeuropeiska medlemsstaterna anser att hotet mot Ryssland är det mer prioriterade, medan de central-, väst- och sydeuropeiska fokuserar på hotet från IS. Om så blir fallet är för tidigt att avgöra, men tydligt är att den möjligheten kan uppstå. Oaktat så kommer det bli friktioner, som till del kan försvaga NATO som allians, med hänsyn till de ovanstående faktorerna.

På samma sätt blir det ett väldigt konstigt budskap som skickas ut av NATO, då vi längre fram i analysen kommer se att Ryssland har förmågan att avregla Östersjön, redan i dagsläget. Men man förefaller inte göra någon egentlig ansats i dagsläget, till att förbättra säkerhetssituationen och i förlängningen möjliggöra en undsättning, för dess medlemsstater i händelse av ett Ryskt angrepp mot t.ex. de Baltiska staterna. Därtill har man även valt att minska dess incidentberedskap i de baltiska staterna, om än att det är en incidentberedskap så är det ett säkerhetspolitiskt instrument, vilket gör att signaleffekten, kopplat till övriga faktorer blir väldigt underlig.

Rysk militärutveckling. Den ryska militära förmågan utvecklas, just nu, i snabbt takt. Något som man i Ryssland väljer att framhäva,48 men även något som bekräftas av västliga bedömare.49 Vikten av att den militära reformen fortsätter, framhävs även av de ledande beslutsfattarna i Ryssland. Vad som även är viktigt att ta i beaktande, är även hur det civila samhället omfattas i detta reform arbete, i något som kan liknas med dels totalförsvarsplanering dels totalförsvarsförberedelser i Ryssland.

Under 2016 skall, enligt order, den militära förmågan stärkas i västra (MD V), södra (MD S) och det norra militärdistriktet (MD N).50 Förmågeförstärkningen inom MD V, är sedan tidigare känd, då upprättandet av 1. Stridsvagnsarmén, i praktiken innebar att den dåvarande 20. Armékåren övergick till att bli 1. Stridsvagnsarmén51, med det uttalade målet, 20. Armékåren består men erhåller nya förband, ur andra militärdistrikt.52

Bild 5. Geografiskt område för ny arktisk brigad.
Enligt plan, så skall även en andra arktisk brigad upprättas under 2016 i Jamalo-Nentsien regionen.53 Vad avser grupperingsort för denna samt hur upprättandet skall gå till, om befintligt förband erhåller uppgiften eller om det rör sig om nyuppsättande, är fortfarande oklart. Ser man till 2015 så upprättades totalt åtta (8) stycken nya brigader inom den ryska armén.54 Inom MD V upprättades ca 30 olika enheter, av olika storlekar.55

Under 2015, fortsatte beredskapskontroller att genomföras av de ryska väpnade styrkorna. Sedan 2013, har man per år genomfört cirka fem (5) större beredskapskontroller av de ryska väpnade styrkorna,56 därtill, tillkommer mindre beredskapskontroller av enskilda förband och förmågor. Rysslands president, gav även tydliga riktlinjer för hur de fortsatta beredskapskontrollerna skall genomföras, vid ett tal den 11DEC2015. Bland annat. skall transporter över långa avstånd prioriteras och lösande av uppgifter i tillfälliga stridsgrupper. Dessa kontroller framhävdes även som ett av de främsta sätten att öka den operativa förmågan/effekten för de ryska väpnade styrkorna.57

Årets stora strategiska övning, Kavkaz-2016, kommer genomföras i det södra militärdistriktet (MD S), där särskilt fokus skall läggas på förmågan till bergskrigföring.58 Övningsverksamheten skall även, under 2016, vara på cirka 4,000 övningar av varierande storlek.59 Vilket även var målbilden med antalet övningar för 2015 års övningsverksamhet.60 Huruvida det målet uppnåddes, skall vara oskrivet, dock meddelade Rysslands Försvarsminister, i september, 2015, att målet skulle vara uppnått till årsslutet 2015.61 I det sammanhanget bör det belysas att utifrån den öppna rapporteringen både i rysk och västlig media, så förefaller den ryska övningsverksamheten på och över Östersjön minskat under 2015.

Värt att notera är att det västra militärdistriktet (MD V), erhöll ny befälhavare 10NOV2015. Generalöverste Andrei Kartapolov, övertog då befälet för MD V, hans tidigare befattning var chef för den ryska generalstabens operationsavdelning. Rysslands Försvarsminister, framhävde, Kartapolovs, bereda operationella tänkande samt hans insatser för den ryska militära operationen i Syrien.62

Men än mer värt att notera, är att Kartapolov, under Moskvakonferensen kring internationell säkerhet 2015, relativt omfattande beskrev hotbilden som NATO anses utgöra mot Ryssland.63 Varpå man får förutsätta, att han lagt ned relativt stor tid, under sin tid, som chef för generalstabens operationsavdelning, för att möta det av Ryssland upplevda hotet från NATO. Vilket gör att det troligtvis, är en mycket kompetent chef, som blivit placerad på posten som ansvarig för Rysslands västra strategiska riktning.

Bild 6. Geografisk placering av ryska posteringar i Arktis.
Den 07DEC2015, meddelade TASS, att de ryska väpnade styrkorna nu har sex (6) stycken operativa posteringar i Arktis. Posteringarna är vid, Alexandras land, Kotelnyjön, Mys Shmidta, Novaja Zemlja, Severnaja Zemlja och Wrangels ö.64 Därutöver skall även 10 flygfält och 13 stycken radarstationer upprättas i Arktis, allt detta skall vara klart innan 2018.65 Det fortsatta arbetet i Arktis kommer innefatta, att under 2016-17 fortsätta det infrastrukturella bygget, samt tillförsel av förband under 2016.

Sett till utökad förmåga gentemot sin västra landgräns, förutsätts det gemensamma luftförsvaret, mellan Ryssland och Belarus, bli operativt under den senare delen av 2016.66 Därtill har ett samarbetsavtal mellan Ryssland och Armenien tecknats under slutet av 2015, avseende gemensamt luftförsvar.67 Utöver detta finns nu även S-400 system grupperade i Syrien,68 för att skydda luftrummet, inom ramen för den pågående ryska militära operationen där, samt i västra delarna av Arktis.69 Sammantaget ger det att Ryssland under 2016 kommer erhålla en mycket god lägesuppfattning, kring luftrörelser längs med hela sin västra landgräns.

Avslutningsvis så kommer vi bedömt under 2016, se förändringar av ryskt uppträdande i dess övningar, detta främst från de slutsatser som man kontinuerligt drar av den pågående militära operationen i Syrien. Förändringarna kommer bedömt, grundas dels på tekniska slutsatser70 kring de olika system de utnyttjar dels operationella71 slutsatser man drar kontinuerligt. Framförallt då man förefaller pröva högteknologiska metoder.72

Östersjöregionen. Vad avser Östersjöregionen, så förefaller spänningarna på intet sätt mattat av, med den nu pågående ryska militära operationen i Syrien, utan de förefaller ligga på en konstant nivå.73 Under hösten 2015, publicerades uppgifter om att USA påbörjat revidering och uppdatering avseende sin planering för agerande i händelse av en konflikt med Ryssland, något som, enligt uppgift, legat i träda sedan Sovjetunionens upplösning, där en konfrontation i Baltikum ses som det mest troliga scenariot.74

Därtill har för första gången en högre amerikansk befälhavare, i detta fallet Generallöjtnant Ben Hodges, tydligt klargjort att Ryssland har kapaciteten, att i Östersjöregionen, kraftigt begränsa möjligheten till västligt understöd för de baltiska staterna i händelse av en konflikt.75 Krigsspel visade även att de baltiska staterna skulle kunna tas, av Ryssland, under 48 timmar, i händelse av en konflikt.76

Bild 7. Östersjön.
Den Ryska förmågan, att redan i dagsläget, kraftigt begränsa NATO och/eller USA möjligheter, till att understödja sina allierade i händelse av en konflikt med Ryssland i Östersjöregionen, kommer ur NATO och USA perspektiv, öka den strategiska vikten av både Sverige och Finland. Framförallt av svenskt territorium för att kunna genomföra basering och transitering, för att därmed möjliggöra styrketillväxt hos sina allierade i Östersjöregionen, i händelse av en konflikt. Där en västlig styrketillförsel troligtvis går via Norge och Göteborg vidare till hamnar samt flygplatser på östkusten.

Därav kommer omröstningen i Sveriges riksdag, under 2016, avseende värdlandsavtalet med NATO,77 bli en strategisk fråga både för USA/NATO men även Ryssland. Ur USA/NATO perspektiv för att kunna möjliggöra förstärkningar till sina allierade i Östersjöregionen och ur ett Ryskt perspektiv, bibehålla det övertag man lyckats skapa i Östersjöregionen.

Vad som således uppstått i Östersjön är en liknande situation som den västtyska marinen stod inför under hela det kalla kriget, där man bedömde att sina flottbaser skulle vara obrukbara väldigt tidigt i händelse av en konflikt, varpå man planerade att utnyttja den svenska skärgården för att kunna fortsätta striden i Östersjön.78

NATO och USA måste således hädanefter, bedömt, planera för att utnyttja svenskt och finskt territorium för att kunna lösa sina åtaganden gentemot sina allierade i Östersjöregionen, främst de baltiska staterna, mest troligt kommer det främst handla om svenskt territorium om man ser till att möjliggöra förstärkningar och operationer mot de baltiska staterna i händelse av en konflikt, då Finlands geografiska placering är mindre fördelaktigt jämfört med Sveriges.

Därtill kan Montenegros inbjudan till NATO medlemskap och ett möjligt beslut om ökad mängd NATO trupp i Östeuropa vid NATO toppmöte i Warszawa , utgöra faktorer som ökar spänningarna i Östersjöregionen. Då Ryssland och NATO de facto "möter" varandra i Östersjöregionen, vilket ökar sannolikheten för olika utspel mot varandra. Därtill ett möjligt svenskt värdlandsavtal, så kan 2016 innebära att det säkerhetspolitiska läget markant förändras i Östersjöregionen.

Den förbandsökning som skett inom det ryska västra militärdistriktet under 2015, kommer troligtvis föranleda en ökad övningsverksamhet. Detta kommer bedömt även påverka Östersjöregionen då inhämtningsresurser dels från icke Östersjöländer dels från Östersjöländer, troligtvis kommer genomföra fler inhämtningsföretag under 2016. Som i sin tur kommer föranleda ökad rysk verksamhet för att dels identifiera den dels påverka den på olika sätt.

Således kommer Östersjöregionen, likt 2014-15, även under 2016 vara epicentrum för den huvudsakliga kraftmätningen mellan NATO, USA och Ryssland. Då mängden faktorer ökat och kommer öka under 2016 som påverkar säkerhetssituationen, kommer troligtvis det säkerhetspolitiska läget vid utgången av 2016 vara mer osäkert och instabilt, än vad det är i skrivande stund.

Barentsregionen. Det ryska återtagandet av militär förmåga fortsätter i Barentsregionen samt Arktis. Utvecklingen under 2016 kommer motsvara den som genomförts under 2015 d.v.s. resursförstärkning samt förmågeuppbyggande övningar. Bedömt kommer den andra arktiska brigaden att påbörja sin verksamhet under KV III 2016. För att kunna genomföra utbildningskontroller under KV I-II 2017, på motsvarande sätt som den 80. mekaniserade brigaden (MekB) i Alakurtti genomgick under sitt upprättade 2014-15.

Bild 8. Området Murmansk – Novaja Zemlja.
Vad som särskilt bör noteras är fjärrbekämpningsförmågan som tillförts Barentsregionen under 2015 dels i form av långräckviddig luftvärn dels i form av sjömålsrobotar.79 Bedömt kommer denna tillförsel fortsätta under 2016, för att under 2017, bedömt KV III-IV, uppnått som minst en motsvarande A2/AD förmåga kring området Murmansk – Novaja Zemlja som man i dagsläget har skapat i Östersjön.

Med hänsyn till karaktären av återtagandet av de ryska väpnade styrkorna i Barentsregionen, som kunnat följas under ett antal år, så förefaller den vara av defensiv karaktär.80 Jämfört med t.ex. förbandssammansättningar och förmågor i det västra militärdistriktet (MD V) som möjliggör offensiva operationer. Givetvis kan även offensiva operationer genomföras efter styrketillförsel, men man kan ej som i MD V direkt ur innehavd gruppering påbörja offensiva operationer, således ger en god uppföljning av styrkeförhållanden samt aktivitet i Barentsregionen möjlighet till viss förvarning avseende rysk verksamhet även vid andra geografiska områden.

Under perioden 01-09MAR2016 genomförs övningen Cold Respons 2016, i Norge, närmare bestämt Tröndelag regionen, geografiskt ligger det i mellersta Norge. Övningen kommer givetvis tilldra sig uppmärksamhet från Ryssland, men då den geografiska placeringen av övningen, denna gång är långt söderut, kommer det troligtvis inte mötas upp på något sätt.

Bedömt, utifrån att de klimatologiska förhållandena lämpar sig bäst då för att pröva förmågor i vinterstrid, kommer Ryssland likt 2015, genomföra en större övning under KV I eller inledningen av KV II 2016 i Barentsregionen. Huvudfokus kommer bedömt även denna gång vara styrketillförsel dels till Murmansk området dels till de yttre posteringarna som upprättats. Under KV III 2016, kommer bedömt ytterligare övningsmoment samt expeditionsverksamhet genomföras av de ryska väpnade styrkorna i Arktis.

Då fler ryska posteringar blivit operativa under 2015 samt rysk inhämtningsförmåga, i form av olika sensorer, ökat under 2015, kommer troligtvis även detta år, de västliga länderna öka sin inhämtning i Barentsregionen. Detta kommer givetvis föranleda någon form av respons hos ryska förmågor. Vilket gör att likt fjolårets bedömning, blir slutsatsen att vi går tillmötes samma säkerhetspolitiska karaktär som uppstod i Östersjön även i Barentsregionen.

Bedömd händelseutveckling. Bedömt kommer Montenegros inbjudan till NATO samt möjliga truppförstärkningar i Östersjöregion i växelverkan med omröstningen om det Svenska värdlandsavtalet med NATO, avgöra hur den säkerhetspolitiska utvecklingen i Östersjöregionen ter sig under 2016 och ffa. vilka säkerhetspolitiska spänningar vi går in i 2017 med. En konstant påverkansfaktor ur rysk synvinkel är även fortskridandet av det ballistiska missilförsvaret.

Ser vi till inledningen av 2016 d.v.s. KV I-II, så kommer bedömt Sverige vara utsatt för både öppna och dolda påverkansoperationer i syfte att påverka utfallet rörande värdlandsavtalet. De öppna påverkansoperationerna kommer troligtvis bestå av dels uttalanden av nationer i frågan dels subventionerade artiklar o.dyl. i dagstidningar m.m. De dolda påverkansoperationerna kommer dels vara inriktade mot att påverka tongivande riksdagsledamöter inför omröstningen dels riktad militär övningsverksamhet för att påverka beslutsfattare.

Den ryska övningsverksamheten under KV I-II 2016, kommer bedömt vara på en motsvarande nivå som under 2015. Det vill säga vi kan förutsätta minst en större beredskapskontroll i MD V, som bedömt syftar till att understödja MD N. Bedömt kommer den generella övningsverksamheten vara av mer grundläggande karaktär detta år under KV I-II för att samöva de nya förbanden, samt öva ledningsförhållanden inom de nya förbanden gentemot högre chef. NATO övningsverksamhet förefaller vara av likartad karaktär KV I-II som under 2015, utifrån dess delgivna information.

Vid bedömt halvårsskiftet d.v.s. då KV III inträder, finns två (2) troliga utvecklingslinjer, utifrån omröstningen kring värdlandsavtalet. Vid ett nej i riksdagen kring värdlandsavtalet, får vi förutsätta att frågan kring förhandslagring, troligtvis även en ökning av denna, samt antingen stationering av trupp i de östra medlemsländerna eller högre styrkerotation på tillfälligt baserade förband, kommer få än högre angelägenhet vid NATO toppmöte i Warszawa i Juli 2016, här förutsätts att den svenska omröstningen sker innan riksdagens sommaruppehåll.

Vid ett ja för värdlandsavtalet i riksdagen, kommer troligtvis ett ryskt motagerande ske tydligt, bedömt kommer det innebära att stationeringen av markrobotsystemet Iskander genomförs under 2016 eller tidigt 2017 till Kaliningrad Oblast. Detta är dock mer en politisk och symbolisk signal, vad som är mer avgörande är att troligtvis kommer rysk krigsplanläggning och förberedelser, som tidigare rapporterats av säkerhetspolisen, öka till del under 2016, samt än mer under 2017, då troligtvis ryska operationsplaner måste revideras, utifrån det förändrade läget i Östersjöregionen.

Oaktat utfallet av värdlandsavtalet, förefaller det bli förändringar under 2016, avseende styrkeförhållanden i Östersjöregionen. Varpå ett troligt ryskt motagerande kommer bli, en ökning av sina egna styrkeförhållanden inom det västra militärdistriktet. Därtill kommer troligtvis även trycket mot Belarus öka för att stationera ryska luftstridskrafter, en fråga som fortfarande inte avgjorts mellan Ryssland och Belarus.

Den ryska övningsverksamheten kommer bedömt under KV III-IV i MD V, vara mer intensiv och omfatta större förband, än under KV I-II. Då de nyuppsatta förbanden, bedömt erhållit sådan duglighet hos befälen, att de skall prövas för att lösa uppgifter inom ramen för högre taktisk nivå (brigad). Bedömt kommer detta prövas inom ramen för en större beredskapskontroll, som troligtvis sammanfaller med årets strategiska övning Kavkaz-2016, varpå kvarvarande del av 2016 kommer vara återtagande av moment som ej varit tillfyllest av förbanden.

Ser man mer generellt till Europa, så är det stor sannolikhet att ett mer polariserat Europa kommer framträda under 2016, både inom EU men även inom NATO. Då frågorna man väljer att fokusera på, skiljer sig markant. Vilket i slutändan även riskerar att försvaga båda organisationerna som helhet, varpå ett mer "individualistiskt" Europa kan ha framträtt under 2016, som troligtvis kommer synliggöras tydligt under 2017.

Slutsatser

Vad avser slutsatser så kommer jag begränsa mig till tre stycken:
  1. Sverige kommer under första halvan av 2016 vara intensivt utsatt för påverkansoperationer rörande värdlandsavtalet. Ser man till den redan sköra stabilitet som finns inom Sveriges riksdag, så finns goda möjligheter att nå framgång med dessa, oaktat nation som genomför dem.
  2. Övningsverksamheten kommer öka under 2016 i Östersjöregionen, från att legat på en lägre nivå under 2015. Bedömt kommer vi se motsvarande övningsverksamhet som genomfördes under 2014 i Östersjöregionen. Dels utifrån att Ryssland upprättat ett antal nya förband inom MD V dels utifrån att både Ryssland och NATO kommer svara på övningsverksamheten, då ett antal säkerhetspolitiska frågor avgörs under 2016 med bäring mot Östersjöregionen.
  3. Ökade spänningar kommer uppstå i Östersjöregionen under 2016, främst mellan Ryssland och NATO, men Sverige kommer även påverkas av dessa spänningar, oaktat utfall kring värdlandsavtalet. Sannolikhet finns att någon form av kris kan uppstå i Östersjöregionen, under KV II-III, då ett antal säkerhetspolitiska frågor avgörs inom den tidsrymden. Här skall betonas att kris ej är synonymt med konflikt.
Have a good one! // Jägarchefen

Källförteckning

BBC 1, 2, 3, 4 (Engelska)
Bloomberg 1 (Engelska)
Center for Strategic and International Studies 1 (Engelska)
CNN 1 (Engelska)
Dagbladet 1 (Norska)
Dagens Nyheter 1 (Svenska)
Defense one 1 (Engelska)
Euobserver 1 (Engelska)
Foreign Policy 1 (Engelska)
Försvarsmakten 1 (Svenska)
Globalsecurity 1 (Engelska)
IHS 1, 2 (Engelska)
International Relations and Security Network 1 (Engelska)
Levada-Tsentr 1, 2 (Ryska)
NATO 1, 2, 3, 4 (Engelska)
Radio Free Europe/Radio Liberty 1, 2, 3 (Engelska)
RAND 1 (Engelska)
Reuters 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14 (Engelska)
RIA Novosti 1 (Ryska)
RUSI 1, 2, 3 (Engelska)
Rysslands President 1, 2 (Engelska)
Rysslands Försvarsministerium 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7 (Engelska/Ryska)
Rysslands Utrikesministerium 1 (Engelska)
Sputnik 1 (Engelska)
Svenska Dagbladet 1, 2, 3, 4 (Svenska)
TASS 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12 (Engelska)
The Baltic Times 1 (Engelska)
The Guardian 1, 2 (Engelska)
The Moscow Times 1, 2, 3 (Engelska)
The New York Times 1, 2, 3, 4, 5 (Engelska)
The Wall Street Journal 1, 2, 3, 4, 5, 6 (Engelska)
The Washington Times 1 (Engelska)
US Department of State 1, 2 (Engelska)
US Army 1, 2 (Engelska)
War on the rocks 1 (Engelska)

Slutnoter

1 Minoborony Rossii. Aviatsiya ZVO otrabotala zadachi po unichtozheniyu ob"yektov sistemy PRO uslovnogo protivnika. 2015. http://function.mil.ru/news_page/country/more.htm?id=12073145@egNews Hämtad 2015-12-30
RIA Novosti. VVS PVO "unichtozhili" puskovyye ustanovki PRO uslovnogo protivnika. 2015. http://ria.ru/defense_safety/20151230/1351673130.html Hämtad 2015-12-30
2 Minoborony Rossii. Komandiry razvedyvatel'nykh podrazdeleniy Zapadnogo voyennogo okruga osvaivayut priyemy skrytnogo proniknoveniya na ob"yekty uslovnogo protivnika. 2015. http://structure.mil.ru/structure/okruga/west/news/more.htm?id=12073016@egNews Hämtad 2015-12-30
3 The Washington Times. Wood, L. Todd. NATO activates missile defense base in Romania; Russia objects. 2015. http://www.washingtontimes.com/news/2015/dec/18/l-todd-wood-nato-activates-missile-defense-base-ro/ Hämtad 2016-01-06
4 The Wall Street Journal. Turkey Says Russian Fighter Jet Violated Its Airspace With Syria. 2015. http://www.wsj.com/articles/turkey-says-russian-fighter-jet-violated-its-airspace-with-syria-1444040488 Hämtad 2015-12-28
Reuters. Coskun, Orhan. Turkey shoots down drone near Syria, U.S. suspects Russian origin. 2015. http://www.reuters.com/article/us-mideast-crisis-turkey-warplane-idUSKCN0SA15K20151016 Hämtad 2015-12-28
Reuters. Jean Yackley, Ayla. Turkey angered by rocket-brandishing on Russian naval ship passing Istanbul. 2015. http://www.reuters.com/article/us-mideast-crisis-turkey-russia-idUSKBN0TP0JW20151206 Hämtad 2015-12-28
Reuters. Golubkova, Katya. Russia warns Turkey over Aegean warship incident. 2015. http://www.reuters.com/article/us-mideast-crisis-russia-turkey-idUSKBN0TW0EU20151213 Hämtad 2015-12-28
5 BBC. Turkey's downing of Russian warplane - what we know. 2015. http://www.bbc.com/news/world-middle-east-34912581 Hämtad 2015-12-28
6 RUSI. Eyal, Jonathan. 2016 Year Ahead: Europe in 2016. 2015. https://rusi.org/multimedia/2016-year-ahead-europe-2016 Hämtad 2015-12-30
RUSI. Pantucci, Raffaello. 2016 Year Ahead: Global Security in 2016. 2015. https://rusi.org/node/15316 Hämtad 2015-12-30
RUSI. Quintana, Elizabeth. 2016 Year Ahead: SDSR 2015 and Threats to the UK. 2015. https://rusi.org/node/15315 Hämtad 2015-12-30
Radio Free Europe/Radio Liberty. Wesolowsky, Tony. Migrant Crisis, Populist Politics, Russian Moves Set To Haunt EU In 2016. 2016. http://www.rferl.org/content/migrant-crisis-right-wing-politicians-2016/27461612.html Hämtad 2016-01-02
SvD. Küchler, Teresa. Fem ödesfrågor för EU under 2016. 2016. http://www.svd.se/fem-odesfragor-for-eu-under-2016 Hämtad 2016-01-03
SvD. Larsson Hultin, Therese. Så blir 2016 – Valrysare och oljerea. 2016. http://www.svd.se/sa-blir-2016--valrysare-och-oljerea Hämtad 2016-01-03
7 The New York Times. Countries Under the Most Strain in the European Migration Crisis. 2015. http://www.nytimes.com/interactive/2015/08/28/world/europe/countries-under-strain-from-european-migration-crisis.html?_r=0 Hämtad 2015-12-30
8 The Wall Street Journal. Troianovski, Anton. Feher, Margit. Migration Crisis Pits EU’s East Against West. 2015. http://www.wsj.com/articles/migration-crisis-pits-eus-east-against-west-1439957453 Hämtad 2015-12-30
The Guardian. Rutter, Tamsin. EU risks being shaken apart by refugee crisis, warns Brussels. 2015. http://www.theguardian.com/public-leaders-network/2015/dec/04/european-union-values-shaken-refugee-crisis Hämtad 2016-01-02
The Guardian. EU plans rapid reaction force to tackle migration crisis. 2015. http://www.theguardian.com/world/2015/dec/15/eu-plans-rapid-reaction-force-tackle-migration-crisis Hämtad 2016-01-02
9 Radio Free Europe/Radio Liberty. Wesolowsky, Tony. Migrant Crisis, Populist Politics, Russian Moves Set To Haunt EU In 2016. 2016. http://www.rferl.org/content/migrant-crisis-right-wing-politicians-2016/27461612.html Hämtad 2016-01-02
10 Bloomberg. Neuger, James G. EU Powerless to Stop Nationalist Ascendancy as Terror Fears Rise. 2015. http://www.bloomberg.com/news/articles/2015-12-10/eu-powerless-to-stop-nationalist-ascendancy-as-terror-fears-rise Hämtad 2016-01-03
11 Reuters. Soldatkin, Vladimir. Putin says plan to take Crimea hatched before referendum. 2015. http://www.reuters.com/article/us-ukraine-crisis-putin-crimea-idUSKBN0M51DG20150309 Hämtad 2016-01-03
12 Reuters. Tsvetkova, Maria. Lowe, Christian. Putin: Russia did have people in Ukraine doing 'certain military tasks'. 2015. http://www.reuters.com/article/us-russia-putin-ukraine-idUSKBN0U019G20151217 Hämtad 2016-01-03
13 Reuters. Lewis, Barbara. Baczynska, Gabriela. EU prolongs economic sanctions on Russia until mid-2016. 2015. http://www.reuters.com/article/us-ukraine-crisis-sanctions-idUSKBN0U41P620151221 Hämtad 2016-01-03
The New York Times. Kanter, James. E.U. to Extend Sanctions Against Russia, but Divisions Show. 2015. http://www.nytimes.com/2015/12/19/world/europe/eu-to-extend-sanctions-against-russia-but-divisions-show.html?_r=0 Hämtad 2016-01-03
EUobserver. Rettman, Andrew. Italy delays EU decision on Russia sanctions. 2015. https://euobserver.com/foreign/131456 Hämtad 2016-01-03
14 DN. Holmström, Mikael. ”Sverige kan inte tvingas ge Frankrike militärt stöd”. 2015. http://www.dn.se/nyheter/sverige/sverige-kan-inte-tvingas-ge-frankrike-militart-stod/ Hämtad 2016-01-03
15 Reuters. Tsvetkova, Maria. Korsunskaya, Darya. Russia's Putin says $50 per barrel oil in 2016 budget 'too optimistic'. 2015. http://www.reuters.com/article/us-russia-putin-economy-idUKKBN0U011Y20151217 Hämtad 2016-01-04
16 The Wall Street Journal. Puko, Timothy. Baxter, Kevin. Brent Oil Prices Fall to Levels Not Seen Since 2004. 2015. http://www.wsj.com/articles/brent-oil-prices-fall-to-levels-not-seen-since-2004-1450678344 Hämtad 2016-01-04
The Wall Street Journal. Ostroukh, Andrey. Russia Must Work On Returning To Growth, Says Putin. 2015. http://www.wsj.com/articles/russia-must-work-on-returning-to-growth-says-putin-1450955900 Hämtad 2016-01-04
17 Reuters. Krishnan, Barani. Ghaddar, Ahmad. Oil ends 2015 down 35 percent; long, painful hangover seen. 2015. http://www.reuters.com/article/us-global-oil-idUSKBN0UE02D20151231 Hämtad 2016-01-04
The Wall Street Journal. Friedman, Nicole. What Went Wrong in Oil-Price Forecasts?. 2015. http://www.wsj.com/articles/what-went-wrong-in-oil-price-forecasts-1449794306 Hämtad 2016-01-04
18 CNN. Kottasova, Ivana. Russia is bracing for $30 oil in 2016. 2015. http://money.cnn.com/2015/12/14/news/economy/russia-30-oil-budget/ Hämtad 2016-01-04
19 Levada-Tsentr. Odobreniye organov vlasti. 2015. http://www.levada.ru/indikatory/odobrenie-organov-vlasti/ Hämtad 2016-01-04
20 The Moscow Times. Hobson, Peter. Is Russia's Cheap Oil Nightmare Coming True? 2015. http://www.themoscowtimes.com/business/article/is-russias-cheap-oil-nightmare-coming-true/553010.html Hämtad 2016-01-04
21 GlobalSecurity. Political Unrest in Russia. 2015. http://www.globalsecurity.org/military/world/russia/political-unrest.htm Hämtad 2016-01-06
War on the Rocks. Kofman, Michael. The Seven Deadly Sins Of Russia Analysis. 2015. http://warontherocks.com/2015/12/the-seven-deadly-sins-of-russia-analysis/ Hämtad 2016-01-06
22 Levada-Tsentr. Tyazhelyy god: kak rossiyane spravlyayutsya s krizisom. 2015. http://www.levada.ru/2015/12/28/tyazhelyj-god-kak-rossiyane-spravlyayutsya-s-krizisom/ Hämtad 2016-01-04
23 Radio Free Europe/Radio Liberty. Whitmore, Brian. The End Of Russia's Mass Hallucination. 2015. http://www.rferl.mobi/a/the-end-of-russias-mass-hallucination/27444789.html Hämtad 2016-01-05
24 The New York Times. Hubbard, Ben. Putin Gambit Over Syria Proves to Be Dual-Edged Sword. 2015. http://www.nytimes.com/2015/12/16/world/europe/in-russia-john-kerry-pushes-forward-on-syrian-peace-process.html Hämtad 2016-01-06
25 Reuters. Emmott, Robin. Baczynska, Gabriela. Russia, EU trade talks fail, Kiev set to face retaliation. 2015. http://www.reuters.com/article/uk-ukraine-crisis-eu-idUKKBN0U428320151221 Hämtad 2016-01-06
26 U.S. Department Of State. 2015 Report on Adherence to and Compliance With Arms Control, Nonproliferation, and Disarmament Agreements and Commitments. 2015. http://www.state.gov/t/avc/rls/rpt/2015/243224.htm#INF2 Hämtad 2015-12-28
27 U.S. Department Of State. 2015 Report on Adherence to and Compliance With Arms Control, Nonproliferation, and Disarmament Agreements and Commitments. 2015. http://www.state.gov/t/avc/rls/rpt/2015/243224.htm#OST2 Hämtad 2015-12-28
28 United States Congress. Committee On Armed Services House Of Representatives. Worldwide Threats. Washington: U.S. Government Publishing Office, 2015, 13.
29 The Ministry of Foreign Affairs of the Russian Federation. Briefing by Foreign Ministry Spokesperson Maria Zakharova, Moscow, December 24, 2015. 2015. http://www.mid.ru/foreign_policy/news/-/asset_publisher/cKNonkJE02Bw/content/id/1993171 Hämtad 2015-12-28
30 TASS. Russia’s defense minister says Vienna Document, Treaty on Open Skies don't work. 2015. http://tass.ru/en/world/789648 Hämtad 2016-01-06
31 International Relations and Security Network. Klein, Margarete. Major, Claudia. Perspectives for NATO-Russia Relations. 2015. http://www.isn.ethz.ch/Digital-Library/Articles/Detail/?lng=en&id=195137 Hämrad 2016-01-06
The Wall Street Journal. Barnes, Julian E. Growing Support for a NATO Force in Eastern Europe, But No New Bases. 2016. http://blogs.wsj.com/brussels/2016/01/05/growing-support-for-a-nato-force-in-eastern-europe-but-no-new-bases/ Hämtad 2016-01-06
32 Lsconjarias, Guillaume. Larsen, Jeffrey A. NATO's Response to Hybrid Threats. Rom: DeBooks Italia srl, 2015. xxi-xxv.
33 The New York Times. Schmitt, Eric. NATO Refocuses on the Kremlin, Its Original Foe. 2015. http://www.nytimes.com/2015/06/24/world/europe/nato-returns-its-attention-to-an-old-foe-russia.html Hämtad 2016-01-06
The Moscow Times. Dempsey, Judy. NATO Is Unprepared for Conflict With Russia. 2015. http://www.themoscowtimes.com/opinion/article/nato-is-unprepared-for-conflict-with-russia/528279.html Hämtad 2016-01-06
34 NATO. Wales Summit Declaration. 2014. http://www.nato.int/cps/en/natohq/official_texts_112964.htm Hämtad 2016-01-06
35 NATO. Defence expenditures data for 2014 and estimates for 2015. 2015. http://www.nato.int/cps/en/natohq/news_120866.htm Hämtad 2016-01-06
36 Defense One. Weisgerber, Marcus. Remember the Pentagon’s Pacific Pivot? It’s Still On. 2015. http://www.defenseone.com/threats/2015/08/pentagon-pacific-pivot-china-strategy/119355/ Hämtad 2016-01-06
37 Supreme Headquarters Allied Powers Europe. Six NATO Force Integration Units activated. 2015. http://www.aco.nato.int/six-nato-force-integration-units-activated Hämtad 2016-01-06
38 NATO. NATO tests its readiness in the Baltics. 2015. http://www.nato.int/cps/en/natohq/news_124842.htm Hämtad 2015-01-06
39 IHS. Jennings, Gareth. NATO to scale back enhanced Baltic Air Policing Mission. 2015. http://www.janes.com/article/53419/nato-to-scale-back-enhanced-baltic-air-policing-mission Hämtad 2016-01-06
40 The Baltic Times. Lithuania calls for more NATO troops. 2015. http://www.baltictimes.com/lithuania_calls_for_more_nato_troops/ Hämtad 2016-01-06
41 Reuters. Sytas, Andrius. Mardiste, David. Croft, Adrian. Baltic military chiefs to call for permanent NATO presence. 2015. http://www.reuters.com/article/us-nato-baltic-russia-idUSKBN0NZ0T220150514 Hämtad 2016-01-06
42 Reuters. Stewart, Phil. UPDATE 1-US to pre-position tanks, artillery in Baltics, eastern Europe. 2015. http://www.reuters.com/article/usa-europe-defense-idUSL8N0Z92EY20150623 Hämtad 2016-01-06
U.S. Army. Initial EAS forward sites announced. 2015. http://www.army.mil/article/159292/ Hämtad 2016-01-06
43 Reuters. Szary, Wiktor. Pawlak, Justyna. Exclusive - Poland wants Britain's help over NATO troops in Brexit talks. 2016. http://www.reuters.com/article/uk-britain-eu-poland-exclusive-idUKKBN0UH0IG20160103 Hämtad 2016-01-06
44 The Wall Street Journal. Barnes, Julian E. Growing Support for a NATO Force in Eastern Europe, But No New Bases. 2016. http://blogs.wsj.com/brussels/2016/01/05/growing-support-for-a-nato-force-in-eastern-europe-but-no-new-bases/ Hämtad 2016-01-06
45 BBC. Nato invitation to Montenegro prompts Russia warning. 2015. http://www.bbc.com/news/world-europe-34981973 Hämtad 2016-01-06
46 Reuters. Emmott, Robin. NATO invites Montenegro to join alliance, defying Russia. 2015. http://www.reuters.com/article/nato-montenegro-idINKBN0TL0KD20151202 Hämtad 2016-01-06
47 BBC. Russia urges Montenegro to hold referendum on Nato. 2015. http://www.bbc.com/news/world-europe-35111009 Hämtad 2016-01-06
48 President of Russia. Expanded meeting of Defence Ministry Board. 2015. http://en.kremlin.ru/events/president/news/50913 Hämtad 2016-01-06
49 Försvarsmakten. Stridspiloten som sträcker på sig. 2015. http://www.forsvarsmakten.se/sv/aktuellt/2015/12/stridspiloten-som-stracker-pa-sig/ Hämtad 2016-01-06
Dagbladet. Trusler og risikoer for Norge i et endret sikkerhetsbilde. 2015. http://www.dagbladet.no/2015/03/16/nyheter/e-tjenesten/kjell_grandhagen/terror/russland/38245533/ Hämtad 2016-01-06
Center for Strategic and International Studies. Rathke, Jeffrey. Can NATO Deter Russia in View of the Conventional Military Imbalance in the East? http://csis.org/publication/can-nato-deter-russia-view-conventional-military-imbalance-east Hämtad 2016-01-06
50 Russian Defence Ministry. Russian Armed Forces tasks for 2016. 2015. http://eng.itogi2015.mil.ru/tasks2016 Hämtad 2016-01-06
51 TASS. Tank army to be formed near Moscow by wintertime – source. 2015. http://tass.ru/en/russia/811376 Hämtad 2016-01-06
IHS. Novichkov, Nikolai. Russia restructures land forces in Western Military District. 2015. http://www.janes.com/article/53684/russia-restructures-land-forces-in-western-military-district Hämtad 2016-01-06
52 TASS. Large troop contingents being redeployed to Russia’s western regions. 2015. http://tass.ru/en/russia/814207 Hämtad 2016-01-06
53 TASS. Transfer of forces to Russia's new Arctic command to be completed by mid-December. 2014. http://tass.ru/en/russia/766076 Hämtad 2016-01-06
54 Russian Defence Ministry. Qulity building-up of the Russian Armed Forces. 2015. http://eng.itogi2015.mil.ru/quality2015 Hämtad 2016-01-06
55 TASS. Defense minister: About 30 army units formed in Russia’s Western Military District in 2015. 2015. http://tass.ru/en/defense/820572 Hämtad 2016-01-06
56 Russian Defence Ministry. Combat training building-up. 2015. http://eng.itogi2015.mil.ru/combat-training Hämtad 2016-01-06
57 President of Russia. Expanded meeting of Defence Ministry Board. 2015. http://en.kremlin.ru/events/president/news/50913 Hämtad 2016-01-06
58 Ibid.
59 Sputnik. Russian Army to Hold Some 4,000 Military Exercises in 2016. 2015. http://sputniknews.com/russia/20151211/1031607235/2016-drills-russia.html Hämtad 2016-01-06
60 The Moscow Times. Bodner, Matthew. Russia's Military Will Get Bigger and Better in 2015. 2014. http://www.themoscowtimes.com/article/512753.html Hämtad 2016-01-06
61 TASS. Russian troops conduct some 2,000 tactical drills in 2015 – defense minister. 2015. http://tass.ru/en/defense/824472 Hämtad 2016-01-06
62 Minoborony Rossii. Ministr oborony Rossii predstavil novogo komanduyushchego voyskami Zapadnogo voyennogo okruga. 2015. http://structure.mil.ru/structure/okruga/west/news/more.htm?id=12066533@egNews Hämtad 2016-01-06
63 Minoborony Rossii. Vystupleniye nachal'nika Glavnogo operativnogo upravleniya General'nogo shtaba Vooruzhennykh Sil Rossiyskoy Federatsii. 2015. http://mil.ru/pubart.htm?id=12016311@cmsArticle Hämtad 2016-01-06
64 TASS. Russia completes equipping of six military bases in Arctic – General Staff source. 2015. http://tass.ru/en/defense/841935 Hämtad 2016-01-06
65 TASS. Russia to complete creation of Arctic forces by 2018 – defense minister. 2015. http://tass.ru/en/defense/830841 Hämtad 2016-01-06
66 TASS. Russia-Belarus joint air defense system to become functional by late 2016. 2015. http://tass.ru/en/russia/819721 Hämtad 2016-01-06
67 TASS. Russia, Armenia sign agreement on Combined Regional Air Defense System. 2015. http://tass.ru/en/defense/846364 Hämtad 2016-01-06
68 BBC. Jonathan, Marcus. Russia S-400 Syria missile deployment sends robust signal. 2015. http://www.bbc.com/news/world-europe-34976537 Hämtad 2016-01-06
69 TASS. Russian Defense Ministry deploys S-300, S-400 air defense missile systems in Arctic. 2015. http://tass.ru/en/defense/842758 Hämtad 2016-01-06
70 President of Russia. Presidential Address to the Federal Assembly. 2015. http://en.kremlin.ru/events/president/news/50864 Hämtad 2016-01-06
71 President of Russia. Expanded meeting of Defence Ministry Board. 2015. http://en.kremlin.ru/events/president/news/50913 Hämtad 2016-01-06
72 The New York Times. Myers, Steven Lee. Schmitt, Eric. Russian Military Uses Syria as Proving Ground, and West Takes Notice. 2015. http://www.nytimes.com/2015/10/15/world/middleeast/russian-military-uses-syria-as-proving-ground-and-west-takes-notice.html?_r=0 Hämtad 2016-01-06
73 Reuters. Saul, Jonathan. Lithuania says Russian military activity stoking tension in Baltics. 2015. http://www.reuters.com/article/uk-mideast-crisis-lithuania-russia-idUKKBN0TK5G220151201 Hämtad 2016-01-06
74 Foreign Policy. Ioffe, Julia. Exclusive: The Pentagon Is Preparing New War Plans for a Baltic Battle Against Russia. 2015. https://foreignpolicy.com/2015/09/18/exclusive-the-pentagon-is-preparing-new-war-plans-for-a-baltic-battle-against-russia/ Hämtad 2016-01-06
75 US Army Europe. Lt. Gen. Ben Hodges Briefing on Operation Atlantic Resolve. 2015. https://youtu.be/fDsfDwm9YXs?t=15m42s Hämtad 2016-01-06
76 RAND. Kelly, Terrence K. Stop Putin's Next Invasion Before It Starts. 2015. http://www.rand.org/blog/2015/03/stop-putins-next-invasion-before-it-starts.html Hämtad 2016-01-06
77 SvD. Holmqvist, Mikael. Nya försvarsministern lovar ett stopp för ”skönmålning”. 2014. http://www.svd.se/peter-hultqvist-kraver-klar-redovisning-av-tillstandet-i-det-svenska-forsvaret Hämtad 2016-01-06
SvD. Holmström, Mikael. Natostyrka kan få agera i Sverige. 2014. http://www.svd.se/natostyrka-kan-fa-agera-i-sverige Hämtad 2016-01-06
78 Holmström, Mikael. Den Dolda Alliansen. Stockholm: Atlantis, 2011, 531, 534.
79 TASS. Russian Defense Ministry deploys S-300, S-400 air defense missile systems in Arctic. 2015. http://tass.ru/en/defense/842758 Hämtad 2016-01-06
TASS. Russia deployed two S-400 air defense missile regiments in Arctic in 2015 — General Staff. 2015. http://tass.ru/en/defense/842201 Hämtad 2016-01-06

80 Dagbladet. Trusler og risikoer for Norge i et endret sikkerhetsbilde. 2015. http://www.dagbladet.no/2015/03/16/nyheter/e-tjenesten/kjell_grandhagen/terror/russland/38245533/ Hämtad 2016-01-06