söndag 30 augusti 2020

Något om beredskap och förvarning

Reflektion

Under kvällen den 24AUG2020 meddelade den svenska Försvarsmakten att de hade påbörjat en s.k. beredskapsinsats, i sydöstra samt mellersta Östersjön och på Gotland.1 Denna beredskapsinsats förefaller dels, utgöra en markering mot Ryssland,2 dels utgöra en underrättelseinhämtnings operation men även territoriell övervakning.3 Vilket får utgöra ett utgångsvärde att beakta i fortsättningen av detta inlägg. Ett annat utgångsvärde är Sveriges agerande i samband med den ryska operativa-strategiska övningen Kavkaz-2016, där en beredskapskontroll initierades av Försvarsmakten på Gotland i samband med den ryska övningen.4 Vilket även kom föranledda att permanent svensk militär närvaro tidigarelades 1,5 år.5 I år genomför de ryska väpnade styrkorna den operativa-strategiska övningen Kavkaz-2020, vilket främst skall omfatta dess södra militärdistrikt (MD S).6 Ett tredje utgångsvärde är den instabila säkerhetssituationen i Belarus, efter det genomförda presidentvalet den 09AUG2020.7

Inledningsvis krävs dock en övergripande genomgång kring, dels begreppet beredskapsinsats, dels Försvarsmaktens beredskapssteg. Vad avser begreppet beredskapsinsats förefaller det ej finnas definierat någonstans, utan det Försvarsmakten nu genomför är en skarp operation. Försvarsmaktens beredskapssteg är anpassat utifrån tre strategiska typfall normallägekris och väpnat angrepp.8 Vid s.k. normalläge skall Försvarsmaktens kunna, "enskilt och med stöd från andra nationer eller organisationer ständigt hävda Sveriges territoriella integritet och suveräna rättigheter samt kunna skydda egen verksamhet och anläggningar och lämna stöd till det civila samhället".9 Vid kris skall Försvarsmakten, "vid en säkerhetspolitisk kris närområdet (utöver uppgifterna i normalläge) kunna förstärka förmågan att hävda Sveriges territoriella integritet och suveräna rättigheter samt kunna skydda egen verksamhet och anläggningar och lämna stöd till det civila samhället".10 Vid väpnat angrepp skall Försvarsmakten kunna, "enskilt och tillsammans med andra myndigheter, organisationer och nationer kunna försvara Sverige mot ett väpnat angrepp".11 Beredskapsstegen är i sin tur indelade i två nivåer grundberedskap och höjd beredskap.12 Vad avser grundberedskap är den indelade i tre nivåer och Överbefälhavaren har mandat att agera självständigt med beslut kring dessa tre nivåer. De tre nivåerna är normalberedskapaktivering av krigsförband samt givakt.13

Vid normalberedskap ska Försvarsmakten, "kontinuerligt analysera omvärlden och upptäcka hot, i syfte att kunna vidta beredskapsåtgärder. Militärstrategisk, operativ, taktisk och territoriell ledning ska ske. Resurser avdelade för beredskap ska kunna avvisa kränkningar av det svenska territoriet och skydda staber, baser, anläggningar samt egen verksamhet. Försvarsmakten anpassar vid behov sin beredskap för att hantera ett begränsat försämrat omvärldsläge. Det görs normalt genom att ändra förbandens och stabernas operationsberedskap, det vill säga beredskap att genomföra operationer. Resurser för detta utgörs av kontinuerligt tjänstgörande personal som använder materiel i bruk".14

Vid aktivering av krigsförband skall Försvarsmakten efter beslut av överbefälhavaren krigsförband krigsorganiseras, "utan att regeringen beslutat om höjd beredskap. Det sker genom att sammanföra personal, förnödenheter, anläggningar och planer för att organisera krigsförband. Detta görs normalt med Försvarsmaktens befintliga resurser. Vid aktivering nyttjas kontinuerligt och tidvis tjänstgörande personal men inte totalförsvarspliktiga. Aktivering syftar normalt till att snabbt skapa handlingsfrihet med olika typer av krigsförband för att hantera den strategiska typsituationen kris".15

Givakt beordras av Överbefälhavaren, "då säkerhetsläget snabbt försämras och ett väpnat angrepp inte kan uteslutas. Det innebär att utökade förbandsresurser snarast ska säkerställas. Givakt kan beordras när som helst under grundberedskap, det vill säga såväl vid normalläge, som då förband redan har aktiverats, och berör samtlig vid förbanden gripbar personal vid alla Försvarsmaktens förband. Samtlig gripbar personal ska vid Givakt göras färdiga till strid, och därefter vara beredd att lösa uppgift med befintlig materiel, enskilt eller i tillfälligt sammansatta förband".16

Utgående från de olika beredskapsstegen får det ses som sannolikt att Försvarsmakten fortfarande befinner sig i normalberedskap dock med ett s.k. begränsat försämrat omvärldsläge i vårt direkta närområde att hantera just nu. Varvid kontinuerligt tjänstgörande förband används för att genomföra den nu påbörjade operationen. Vad gör då denna s.k. beredskapsinsats intressant?

Att Försvarsmakten höjer sin beredskap av och till inom ramen för normalberedskap får anses tillhöra en form av normalbild, dock tillhör det inte vanligheterna att man ger någon större offentlighet åt det och i vissa fall kan det genomföras som planerad övningsverksamhet. Därtill förefaller den s.k. beredskapsinsatsen varit proaktiv och inte reaktiv och skall enl. Dagens Nyheter föranletts utav att Ryssland genomförde en övning med tre stycken landstigningsfartyg, vilket även bekräftas av Försvarsmaktens insatschef viceamiral Jan Thörnqvist. Sveriges Försvarsminister Peter Hultqvist vill ej kommentera vad som utlöste Försvarsmaktens åtgärder. Dock berör statsrådet ett över tiden försämrat säkerhetsläge.17

Ett av de stående underrättelsebehoven de svenska underrättelsemyndigheterna är inriktad mot är förvarning om ett väpnat angrepp,18 vilket under det kalla kriget även får ansetts utgöra den viktigaste maa. det svenska mobiliseringsförsvaret. Utan en tidig förvarning skulle Försvarsmakten ej kunna möta ett angrepp effektivt.19 I och med att den svenska Försvarsmakten även idag till huvudsak utgörs av ett mobiliseringsförsvar,20 får det ses som sannolikt att denna uppgift att ge förvarning om ett väpnat angrepp fortfarande utgör en av de viktigaste uppgifterna för våra underrättelsemyndigheter. Att Sverige fortfarande har denna förmåga bevisades tydlig i samband med Georgienkonflikten 2008.21

Vilket för oss in på den tidigare frågeställningen varför denna s.k. beredskapsinsats är intressant? Den blir intressant ur perspektivet förvarning d.v.s. vilka faktorer som ligger till grund för att Försvarsmakten höjer och sänker sin beredskap för att möta någon form av hotande verksamhet och i värsta fall ett väpnat angrepp. Det kanske mest kända exemplet kring förvarningsarbete en underrättelsetjänst arbetat efter är den s.k. Operation RJaN.22 Totalt bestod den underrättelseinhämtningen av 292 stycken indikatorer som skulle ge förvarning om ett västligt kärnvapenangrepp mot Sovjetunionen.23

Den källa som sannolikt ger mest insikt i hur förvarning avseende ett väpnat angrepp eller ett ökat militär hot kan indikeras är Cynthia Grabos i hennes bok Handbook of warning intelligence som baseras på hennes mångåriga erfarenhet från den amerikanska underrättelsetjänsten inom det aktuella området.24 En stor mängd av indikatorer inom en rad olika ämnesområden berörs i den tidigare nämnda boken.25 En slutsats som kan dras utav en genomläsning i den aktuella boken är att militär beredskap ej höjs på enskilda indikatorer utan det krävs ett flertal indikatorer och ev. inom ett flertal olika ämnesområden för att någon form av beredskapshöjning skall genomföras eller andra former av aktiva åtgärder.26 Här skall understrykas att det gäller vid uppkomna händelser, ej verksamhet som varit känd en lång tid innan där beredskapen kan höjas genom att t.ex. själv genomföra egen övningsverksamhet. Typexemplet för detta får anses vara i samband med den ryska övningen Zapad-2017.27

Således att enbart de tre ryska landstigningsfartygen, med tillhörande eskort, skulle utgöra ett singulärt skäl för Försvarsmakten att iståndsätta en s.k. beredskapsinsats får ses som mindre sannolikt. Troligtvis utgör den instabila säkerhetssituationen i Belarus,28 en ytterligare grund till varför den s.k. beredskapsinsatsen påbörjades. Den ökade ryska militära aktiviteten inför årets operativa-strategiska övning Kavkaz-2020 där det ryska västra militärdistriktet får ses som en trolig sekundär övningsriktning likt under 2016 vilket förefaller föranlett svenska beredskapshöjningar under 2016,29 vilket troligtvis även får ses som ett ytterligare skäl till varför den s.k. beredskapsinsatsen påbörjades och varför längden på beredskapsinsatsen ej avslöjas.30

Vad finns det då för risker med att agera med t.ex. en s.k. beredskapsinsats? Att situationen skulle kunna eskalera av den svenska Försvarsmaktens agerande får ses som mindre sannolikt. Däremot finns alltid risken att t.ex. en egen indikatorlista på när åtgärder skall vidtas kan röjas varvid en motståndare kan anpassa sitt agerande för att dölja offensiva planer. Därutöver finns även möjligheten att inhämtningsmetoder röjs som legat till grund för en beredskapshöjning varvid återigen en motståndare kan komma att anpassa sitt agerande vid sin egen efteranalys av vad som de facto inträffat.

Avslutningsvis, i och med att vi fortsatt förefaller befinna oss i normalberedskap dock med ett begränsat försämrat säkerhetsläge i vårt direkta närområde får krigsrisken ses som låg, vilket även framförts av både Regeringen samt Försvarsmakten. Dock visar denna s.k. beredskapsinsats att vi har ett ytterst instabilt säkerhetsläge att förhålla oss till i vårt direkta närområde där det de facto förefaller finnas en reell krigsrisk. Vilket bör beaktas. Då säkerhetsläget snabbt kan förändras utifrån olika faktorer, dels i vårt direkta närområde, dels bortom det.

Have a good one! // Jägarchefen


Källförteckning

Dagens Nyheter 12 (Svenska)

Försvarsmakten 123 (Svenska)

Regeringen 1 (Svenska)

Svenska Dagbladet 1 (Svenska)

Sveriges Television 123456789 (Svenska)

TASS 12 (Engelska)

The New York Times 1 (Engelska)

The Wilson Center 1 (Engelska)

Grabo, Cynthia M. Goldman, Jan. Handbook of warning intelligence: complete and declassified edition. Lanham: Rowman&Littlefield, 2015.

Grahn, Jan-Olof. Om svensk underrättelsetjänst. Stockholm: Medström, 2016.

Gustafsson, Bengt. Det sovjetiska hotet mot Sverige under det kalla kriget. Stockholm: Försvarshögskolan, 2007.

Holmström, Mikael. Den dolda alliansen: Sveriges hemliga NATO-förbindelser. Stockholm: Atlantis, 2011.


Slutnoter

1 Försvarsmakten. Beredskapsinsats i Östersjön och på Gotland. 2020. https://www.forsvarsmakten.se/sv/aktuellt/2020/08/beredskapsinsats-i-ostersjon-och-pa-gotland/ (Hämtad 2020-08-30)

2 Sveriges Television. Schau, Oscar. Hultqvist: Insatsen är en svensk markering. 2020. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/hultqvist-insatsen-ar-en-svensk-markering (Hämtad 2020-08-30)

3 Sveriges Television. Gelin, Lovisa. Uppgifter: Ryska landstigningsfartyg orsak till höjd svensk beredskap. 2020. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/ost/rysk-landstigningsfartyg-orsak-till-hojd-svensk-beredskap (Hämtad 2020-08-30)

4 Sveriges Television. Lindskog, Mikko. Militären fortsätter på Gotland. 2016. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/ost/militaren-fortsatter-pa-gotland (Hämtad 2020-08-30)

TASS. Strategic exercise Kavkaz-2016 begins in Russia's Southern Military District. 2016. https://tass.com/defense/897869 (Hämtad 2020-08-30)

5 Sveriges Television. Holm, Kerstin. SVT Nyheter avslöjar: Fasta förband på Gotland från i dag. 2016. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/svt-nyheter-avslojar-fasta-forband-pa-gotland-fran-i-dag (Hämtad 2020-08-30)

6 TASS. About 150,000 Russian troops go on high alert in snap combat readiness check. 2020. https://tass.com/defense/1179641 (Hämtad 2020-08-30)

7 Sveriges Television. Olsson, Jonas. FOI-expert: Ryska trupprörelser pågår – kan slå ner motstånd i Belarus. 2020. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/foi-expert-ryska-trupprorelser-pagar-som-kan-sla-ner-folkligt-motstand-i-belarus (Hämtad 2020-08-30)

8 SOU 2016:88. Logistik för högre försvarsberedskapBetänkande av Översyn av materiel- och logistikförsörjningen till Försvarsmaktens. 73.

9 Försvarsmakten. Försvarsmaktens underlag för försvarspolitisk proposition 2021–2025. Stockholm: Försvarsmakten, 2019, s. 27.

10 Ibid.

11 Ibid. s. 26.

12 SOU 2016:88. Logistik för högre försvarsberedskapBetänkande av Översyn av materiel- och logistikförsörjningen till Försvarsmaktens. 73.

13 Ibid. s. 73-76.

14 Ibid. s. 74.

15 Ibid. s. 74-75.

16 Ibid. s. 75-76.

17 Dagens Nyheter. Holmström, Mikael. Ryska landstigningsfartyg utlöste höjd svensk beredskap. 2020. https://www.dn.se/nyheter/sverige/ryska-landstigningsfartyg-utloste-hojd-svensk-beredskap/ (Hämtad 2020-08-30)

18 Grahn, Jan-Olof. Om svensk underrättelsetjänst. Stockholm: Medström, 2016, s. 29.

19 Holmström, Mikael. Den dolda alliansen: Sveriges hemliga NATO-förbindelser. Stockholm: Atlantis, 2011, s. 193, 199-200, 205.

Svenska Dagbladet. Holmström, Mikael. FRA kände till Georgienkrig före USA. 2013. https://www.svd.se/fra-kande-till-georgienkrig-fore-usa (Hämtad 2020-08-30)

20 Försvarsmakten. Försvarsmaktens årsredovisning 2019. 2020. Stockholm: Försvarsmakten, s. 1, 67-68.

21 Svenska Dagbladet. Holmström, Mikael. FRA kände till Georgienkrig före USA. 2013. https://www.svd.se/fra-kande-till-georgienkrig-fore-usa (Hämtad 2020-08-30)

Sveriges Television. Larsson, Thomas. FRA förutsåg kriget i Georgien. 2013. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/fra-forutsag-kriget-i-georgien (Hämtad 2020-08-30)

22 Gustafsson, Bengt. Det sovjetiska hotet mot Sverige under det kalla kriget. Stockholm: Försvarshögskolan, 2007, s. 59-61.

23 The Wilson Center. Fischer, Benjamin B. Jones, Nate. Schaefer, Bernd. Forecasting Nuclear War. 2020. https://www.wilsoncenter.org/publication/forecasting-nuclear-war (Hämtad 2020-08-30)

24 Grabo, Cynthia M. Goldman, Jan. Handbook of warning intelligence: complete and declassified edition. Lanham: Rowman&Littlefield, 2015, s. xii-xiv.

25 Ibid. s. v-vii.

26 Ibid. s. 3, 59-65.

27 The New York Times. Gordon, Michael R. Schmitt, Eric. Russia’s Military Drills Near NATO Border Raise Fears of Aggression. 2017. https://www.nytimes.com/2017/07/31/world/europe/russia-military-exercise-zapad-west.html (Hämtad 2020-08-30)

28 Sveriges Television. Bengtsson, Julius. Nya massiva protester i Minsk – flera frihetsberövade. 2020. https://www.svt.se/nyheter/putin-och-lukasjenko-overens-mots-inom-kort (Hämtad 2020-08-30)

29 Dagens Nyheter. Holmström, Mikael. Nytt hot mot Sverige hölls hemligt. 2016. https://www.dn.se/nyheter/sverige/nytt-hot-mot-sverige-holls-hemligt/ (Hämtad 2020-08-30)

TASS. About 150,000 Russian troops go on high alert in snap combat readiness check. 2020. https://tass.com/defense/1179641 (Hämtad 2020-08-30)

30 Sveriges Television. Hultqvist (S): Beredskapsinsats på Gotland svensk markering. 2020. https://www.svt.se/nyheter/snabbkollen/hultqvist-s-beredskapsinsats-pa-gotland-svensk-markering (Hämtad 2020-08-30)

Sveriges Television. Larsson, Carl. Tillträdesförbud vid marinhamnen i Fårösund. 2020. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/ost/tilltradesforbud-vid-marinhamnen-i-farosund (Hämtad 2020-08-30)

söndag 23 augusti 2020

Något ytterligare om Iskander

Reflektion

Detta inlägg kommer beröra till del historiken eller om man vill "turerna" kring förbandssättningen av det markbaserade ballistiska och kryssningsrobotsbaserade systemet Iskander1 till den ryska exklaven Kaliningrad vid Östersjön, men kommer i mitten av inlägget beröra synnerligen intressant uppgift ur den tidigare nationella säkerhetsrådgivaren John Boltons bok "The Room Where It Happened". För att avslutningsvis dra eventuella slutsatser utifrån vad som kan ha hänt.

Under den senare delen av det s.k. 00-talet kom Ryssland framföra att de kunde tänkas utplacera Iskandersystemet som en motåtgärd till bl.a. USA verksamhet i Östeuropa men även som ett gensvar mot det ballistiska missilförsvarssystem som kunde upprättas, och som nu byggs, i Polen i den ryska exklaven Kaliningrad.2 Dock förefaller frågan kring Iskandersystemet i den ryska exklaven Kaliningrad inte utgjort en avgörande fråga förrän det säkerhetspolitiska läget förändrades markant under 2013-14 med anledning av bl.a. de mer allomfattande beredskapskontrollerna som då återupptogs av Ryssland samt den ryska militära operationen på Krimhalvön.3

Den tyska tidningen Bild publicerade 2013 uppgifter, vilket även publicerades av tidningarnas telegrambyrå vilket bl.a. Sveriges Television återgav, att Ryssland hade förflyttat robotsystemet Iskander till Kaliningrad, detta kom dock att dementeras av Rysslands President, Vladimir Putin. Dock är det intressant att notera, att enligt ryska uppgifter skulle Iskandersystemet redan utplacerats 2012 i Kaliningrad Oblast.4 I december 2014 genomfördes dock en sjötransport till Kaliningrad av Iskandersystemet inom ramen för en beordrad beredskapskontroll. Denna förbandsdel skall därefter återtransporterats från exklaven Kaliningrad till sin ordinarie grupperingsplats.5 I mars månad 2015 transporterades återigen Iskandersystemet till exklaven Kaliningrad inom ramen för en större beredskapskontroll av de ryska väpnade styrkorna.6

I oktober 2016 kom återigen Iskandersystemet transporteras till exklaven Kaliningrad, enligt Ryssland inom ramen för normal övningsverksamhet.7 Sverige med flera andra länder, i Östersjöregionen, kom reagera kraftigt på denna förflyttning. Sveriges Överbefälhavare, General Micael Bydén, kom även att uttala sig om att Försvarsmakten var tvungen att vidta adekvata skyddsåtgärder för att möta det hot Iskandersystemet utgör.8 Denna förflyttning sammanföll i samma månad med ombasering av två stycken Bujan-M korvetter från den ryska Svarta Havsmarinen till den ryska Östersjömarinen. Dessa korvetter är utrustade med det ryska kryssningsrobotsystemet Kalibr.9 Huruvida Iskandersystemet som helhet eller ej återtransporterades efter övningen i oktober 2016 förefaller ej kunna bekräftas, dock går det att tolkas som att de gjorde det maa. ett uttalande utav Tysklands utrikesminister i mars 2017.10 Dock förefaller den permanenta basering av Iskandersystemet till den ryska exklaven Kaliningrad slutförts i november 2017 och blivit helt offentligt i Februari 2018.11 Detta förefaller till del även sammanfallit med förbandssättningen av det ryska kustrobotsystemet Bastion i exklaven Kaliningrad, men andra uppgifter säger att det skede i slutet av 2016. Detta system kan även genomföra markmålsbekämpning.12

Iskandersystemet har även ansetts/anses kunna bära en långdistanskryssningsrobot, SSC-8, med en räckvidd om 2,500 km, som bröt mot det numera upphävda INF-avtalet vilket även utgjort skälet till att USA lämnade INF-avtalet.13 Dock skall utskjutningsfordonet för SSC-8 vara snarlik utskjutningsfordonet i Iskander systemet men ha några avvikelser.14 Enligt The New York Times skall det vid 2017 ha funnits två stycken fullständiga bataljoner med SSC-8, varav en befann sig vid Kapustin Jar och den andra hade förflyttats i december 2016 till en grupperingsplats i Ryssland.15 Enligt uppgifter publicerade av The International Institute for Strategic Studies (IISS) skulle Ryssland, i februari 2019, ha tre stycken SSC-8 bataljoner utplacerade vid tre olika SS-26 markrobotbrigader i form av 12, 112 och 119. markrobotbrigaden. En fjärde bataljon skulle finnas vid robotförsöksfältet Kapustin Jar och utgöra en utbildningsbataljon.16

Varför är då denna historiska exposé över Iskandersystemet i den ryska exklaven Kaliningrad intressant överhuvudtaget? Den blir intressant utifrån en, av säkerligen många, förbisedd del i den tidigare amerikanska nationella säkerhetsrådgivaren John Boltons bok "The Room Where It Happened". I denna bok skriver Bolton att Ryssland utplacerat ett robotsystem som bröt mot INF-avtalet i den ryska exklaven Kaliningrad innan den nuvarande amerikanska presidentenDonald Trumptillträtt sitt ämbete.17 Den nuvarande amerikanska presidenten tillträde sitt ämbete den 20JAN2017. Är då detta sannolikt eller utgör det ett grundlöst påstående av den tidigare amerikanska nationella säkerhetsrådgivaren?

För det första går detta totalt emot vad IISS rapporterade om grupperingsplatser för SSC-8 bataljonerna i februari 2019. För det andra bör det noteras att en bataljon enligt The New York Times skall ha omgrupperat från Kapustin Jar i december 2016 till en annan grupperingsplats någonstans i Ryssland, det vill säga innan den nuvarande amerikanska presidenten tillträtt sitt ämbete. För det tredje bör det noteras att reaktionerna i oktober 2016 på omgrupperingen av Iskandersystemet inom ramen för en övning till den ryska exklaven Kaliningrad var relativt omfattande jämfört med de tidigare omgrupperingarna av systemet till exklaven. För det fjärde förefaller den totala omgrupperingen av Iskandersystemet till exklaven ej varit färdig förrän i slutet av 2017 alternativt inledningen av 2018 d.v.s. väl inne i den nuvarande amerikanska presidentens ämbetsperiod. För det femte skulle det kunna argumenteras för att det skulle kunna vara Kalibr systemet på Bujan-M korvetterna som utgjorde baseringen av ett långräckviddigt robotsystem dock är detta system på Bujan-M korvetterna ett tillåtet system enl. det numera upphävda INF-avtalet. För det sjätte skulle det även kunna argumenteras för att det skulle kunna vara det s.k. bastion systemet som bryter mot INF-avtalet, då det även kan genomföra markmålsbekämpning. Dock skall den officiella räckvidden vara inom det tidigare INF-avtalets begränsningar.18 Detta system förefaller även kunnat utgrupperat i Kaliningrad innan den nuvarande amerikanska presidenten tillträdde sitt ämbete. För det sjunde skulle det även kunna argumenteras för att den tidigare amerikanska nationella säkerhetsrådgivaren kan tänkas ha en agenda kring att påstå att systemet utgrupperad i den ryska exklaven Kaliningrad, dock nämner han det enbart i förbifarten av sin bok och återkommer ej till det rörande INF-avtalets sammanbrott. Varvid det får ses som mindre sannolikt att så är fallet. Utan hade det varit agendadrivet bör det berörts i större omfattning än vad som nu skrivits i boken.

Inledningsvis får det ses som sannolikt att det system den tidigare amerikanska nationella säkerhetsrådgivaren beskriver är det s.k. SSC-8 roboten d.v.s. en långräckviddigt markbaserat kryssningsrobot. Då det utgör den robot som den amerikanska administrationen under en längre tid opponerat sig emot, som en avtalsbrytande robot. Därefter, utifrån från de kraftiga reaktioner som uppstod i oktober 2016 kring vad som skulle utgöra en övningsbasering av Iskandersystemet till Kaliningrad och att en bataljon med SSC-8 förefaller försvunnit från Kapustin Jar, definitivt, i december 2016. Samt tillförseln av Bastion systemet vars avfyringsfordon till del påminner om Iskander, samt en trolig gradvis tillförsel av Iskandersystemet från oktober 2016 intill november 2017 varvid en mängd fordon och kringutrustning torde kommit till Kaliningrad som kan ha dolt själva införseln av SSC-8 systemet för öppen inhämtning. Slutligen får det ses som troligt att den tidigare amerikanska nationella säkerhetsrådgivarens påstående om att SSC-8 systemet finns i den ryska exklaven Kaliningrad faktiskt stämmer.

Har då detta någon avgörande betydelse? Här skulle det kunna argumenteras för att med t.ex. Bujan-M korvetterna i Östersjön spelar det ingen roll, då dessa korvetter även har långräckviddiga kryssningsrobotar mot markmål. Dock får det ses som en avgörande skillnad mellan markbaserade kontra sjö- och luftbaserade långräckviddiga krysningsrobotsystem. Det markbaserade kan mycket enklare döljas och därmed undgå påverkan emedan sjö- och luftbaserade bärare kan upptäckas och påverkas på ett helt annat sätt. Varvid de markbaserade systemen kan uppnå överraskning mot en motståndare m.m.

Avslutningsvis, det får ses som troligt att det finns ett markbaserat långräckviddigt kryssningsrobotsystem i den ryska exklaven Kaliningrad i form av SSC-8. Systemet har troligtvis funnits i exklaven sedan slutet av 2016, d.v.s. innan INF-avtalet upphävdes. Vad som särskilt bör beaktas är att detta system åtminstone intill INF-avtalet upphävdes ej utgjorde en "dussinvara" för de ryska väpnade styrkorna. Varvid en tydlig strategisk signal skickades till omvärlden av Ryssland i och med den utgrupperingen. Detta drag av Ryssland skulle även kunnat utgjort en större bidragande orsak till varför USA lämnade INF-avtalet, än vad som offentligt har framkommit.

Have a good one! // Jägarchefen


Källförteckning

Center for Strategic and International Studies 123 (Engelska)

Defense Intelligence Agency 1 (Engelska)

Eesti Rahvusringhääling 1 (Engelska)

Ośrodek Studiów Wschodnich 1 (Engelska)

Reuters 1234567 (Engelska)

Sveriges Television 1234567 (Svenska)

The International Institute for Strategic Studies 1 (Engelska)

The Moscow Times 1 (Engelska)

The New York Times 1 (Engelska)

Bolton, John R. The room where it happened: a White House memoir. New York: Simon & Schuster, 2020.


Slutnoter

1 Center for Strategic and International Studies. SS-26 Iskander. 2020. https://missilethreat.csis.org/missile/ss-26-2/ (Hämtad 2020-08-23)

2 Sveriges Television. Ryssland stoppar robotplaner. 2009. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/ryssland-stoppar-robotplaner (Hämtad 2020-08-23)

Reuters. Goclowski, Marcin. Kelly, Lidia. Poland says U.S. missile shield site delayed until 2020. 2018. https://www.reuters.com/article/us-poland-defence-usa/poland-says-u-s-missile-shield-site-delayed-until-2020-idUSKBN1GY2RE (Hämtad 2020-08-23)

Reuters. Kolodyazhnyy, Anton. Osborn, Andrew. Putin orders reciprocal Russian response to U.S. missile test. 2019. https://www.reuters.com/article/us-usa-pentagon-missiles-russia/putin-orders-reciprocal-russian-response-to-u-s-missile-test-idUSKCN1VD0XO (Hämtad 2020-08-23)

3 Defense Intelligence Agency. Russia Military Power: Building a Military to Support Great Power Aspirations. Washington, DC: Defense Intelligence Agency, 2017, s. 13, 45, 46.

4 Sveriges Television. Ryska Iskanderrobotar i Kaliningrad. 2013. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/ryska-iskander-robotar-i-kaliningrad (Hämtad 2020-08-23)

Reuters. UPDATE 2-"Calm down," says Putin, no missiles in west Russian enclave. 2013. https://www.reuters.com/article/russia-putin-missiles/update-2-calm-down-says-putin-no-missiles-in-west-russian-enclave-idUSL6N0JY1K520131219 (Hämtad 2020-08-23)

Reuters. Gutterman, Steve. Russia has stationed Iskander missiles in western region: reports. 2013. https://www.reuters.com/article/us-russia-missiles/russia-has-stationed-iskander-missiles-in-western-region-reports-idUSBRE9BF0W020131216 (Hämtad 2020-08-23)

5 Eesti Rahvusringhääling. Russian military concludes a surprise drill in Kaliningrad. 2014. https://news.err.ee/114574/russian-military-concludes-a-surprise-drill-in-kaliningrad (Hämtad 2020-08-23)

6 Reuters. Korsunskaya, Darya. Heritage, Timothy. Russia rules out handing back Crimea, expands war games. 2015. https://www.reuters.com/article/cnews-us-ukraine-crisis-crimea-russia-idCAKBN0MD0Z220150317 (Hämtad 2020-08-23)

7 Reuters. Russia moves nuclear-capable missiles into Kaliningrad. 2016. https://www.reuters.com/article/us-russia-usa-missiles-confirm-idUSKCN1280IV (Hämtad 2020-08-23)

8 Sveriges Television. Olsson, Jonas. Nato reagerar på ryska robotflytten. 2016. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/nato-reagerar-pa-ryska-robotflytten (Hämtad 2020-08-23)

Sveriges Television. Svenberg, Josef. Hultqvist: Ryska robotar provokation. 2016. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/hultqvist-ryska-robotar-provokation (Hämtad 2020-08-23)

Sveriges Television. Holmin, Maria. ÖB om ryska robotarna: Vi försöker hantera hoten. 2016. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/ob-om-ryska-robotarna-vi-forsoker-hantera-hoten (Hämtad 2020-08-23)

9 Sveriges Television. Olsson, Jonas. Ottosson, Philip. Ryska skepp med kärnvapenkapacitet i Östersjön. 2016. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/ryska-missilfartyg-gick-in-ostersjon (Hämtad 2020-08-23)

10 Reuters. Germany says worried about Russian missiles in Kaliningrad. 2017. https://www.reuters.com/article/us-germany-russia-kaliningrad-idUSKBN16F2P0 (Hämtad 2020-08-23)

11 Sveriges Television. Olsson, Jonas. Kärnvapenkapabla robotar på plats i Kaliningrad. 2018. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/karnvapenkapabla-robotar-pa-plats-i-kaliningrad (Hämtad 2020-08-23)

Ośrodek Studiów Wschodnich. Fortress Kaliningrad: Ever closer to Moscow. Warszawa: Ośrodek Studiów Wschodnich, 2019, s. 74.

12 The Moscow Times. Russian Deploys Bastion Missile System in Kaliningrad Region. 2016. https://www.themoscowtimes.com/2016/11/21/russian-deploys-bastion-missile-system-in-kaliningrad-region-a56235 (Hämtad 2020-08-23)

Ośrodek Studiów Wschodnich. Fortress Kaliningrad: Ever closer to Moscow. Warszawa: Ośrodek Studiów Wschodnich, 2019, s. 75.

13 Center for Strategic and International Studies. SS-26 Iskander. 2020. https://missilethreat.csis.org/missile/ss-26-2/ (Hämtad 2020-08-23)

Center for Strategic and International Studies. SSC-8 (9M729). 2020. https://missilethreat.csis.org/missile/ssc-8-novator-9m729/ (Hämtad 2020-08-23)

14 The New York Times. Gordon, Michael R. Russia Deploys Missile, Violating Treaty and Challenging Trump. 2017. https://www.nytimes.com/2017/02/14/world/europe/russia-cruise-missile-arms-control-treaty.html (Hämtad 2020-08-23)

15 Ibid.

16 The International Institute for Strategic Studies. Barrie, Douglas. Ground-launched cruise missiles, Europe and the end of the INF Treaty?. 2019. https://www.iiss.org/blogs/military-balance/2019/02/inf-treaty-ground-launched-cruise-missiles (Hämtad 2020-08-23)

17 Bolton, John R. The room where it happened: a White House memoir. New York: Simon & Schuster, 2020, s. 159.

18 Center for Strategic and International Studies. SS-N-26 “Strobile” (P-800 Oniks)/ Yakhont / Yakhont-M / Bastion (launch systems). 2018. https://missilethreat.csis.org/missile/ss-n-26/ (Hämtad 2020-08-23)

fredag 14 augusti 2020

En utveckling

Reflektion

Detta blir en ytterst kort utveckling av gårdagens inlägg, maa. frågor på Twitter, varför en negativ säkerhetsutveckling i Belarus skulle kunna påverka Sveriges säkerhetssituation. Utgående från historiken sedan 2014, har det vid ett antal tillfällen när Ryssland genomfört s.k. beredskapskontroll eller annan militär aktivitet inträffat att ett flertal länder i dess direkta närområde höjt sin beredskap eller haft övningsverksamhet planerad. Ur ett svenskt hänseende är t.ex. tidpunkten för övningen Aurora-2017 som direkt sammanföll med den ryska övningen Zapad-2017 ett typexempel, men även den svenska beredskapsövningen Dagny-2009 utgör ett annat typexempel i samband med Zapad-2009. På motsvarande sätt kan ju även västerländska övningar ur ett ryskt perspektiv kunna upplevas som offensiva, t.ex. förefaller tidpunkten för Aurora-2020, som nu bordlades maa. COVID-19, sammanfallit med det planerade crescendot för den amerikanska övningen Defender-2020, som även bordlades till stora delar maa. COVID-19. För mer information om de olika övningarna sök på internet, tidslinjaler finns som bilder samt textsamt även den tidigare historik från 2014 som det skrivits om ovan.

Således finns det en historik. I händelse av en rysk intervention i Belarus maa. en instabil situation i landet skulle det troligtvis föranledda olika former av beredskapshöjningar i de angränsande länderna till Belarus men även i dess direkta närområde. Varvid en s.k. oavsiktlig eskalation kan uppstå. Ett hypotetiskt scenario skulle kunna vara att, Ryssland intervenerar, de baltiska staterna antingen mobiliserar eller höjer sin beredskap. Polen höjer sin beredskap och flyttar fram förband mot Belarus gräns. Ukraina omdisponerar förband till sin västra landsända mot Belarus. Ryssland svarar på dessa beredskapshöjningar med olika åtgärder, t.ex. omdisponering av förband från dess centrala militärdistrikt (MD C), vilket utgör dess strategiska reserv. Norge, Finland och Sverige svarar med en höjning av egen beredskap då en mängd ryska förband förflyttats till dess direkta närområde.

Ett sådant scenario skulle vara väldigt snarlikt utbrottet av det första världskriget, det vill säga en till synes isolerad händelse skapar en kedjereaktion. För de läsare om följt den säkerhetspolitiska utvecklingen sedan januari 2020 torde en förståelse finnas för ovanstående scenario. Mängden händelser som utvecklats sedan januari är direkt oroväckande varvid ett s.k. "startskott" kan inträffa någonstans, som får oanade följdverkningar. Nu kan det säkerligen tolkas som att jag målar upp en dyster utveckling, den övervägande majoritet av oss människor vill trots allt undvika konflikter ffa. politiker. Däremot kan ett agerande som genomförs hos den ena politikerna vara för att undvika en konflikt, men tolkas av en annan som att en konflikt är i antågande varvid den negativa spiralen är igång.

Avslutningsvis, jag har en förhoppning om att inget av ovanstående kommer inträffa, och just nu finns det inget, vilket jag vill understryka, i den öppna rapporteringen som tyder på det. Dock gör man klokt i att försöka se alternativa händelseutvecklingar, över tiden. Framförallt just nu, maa. den stora mängd negativa säkerhetspolitiska variabler som är i omlopp och påverkar varandra.

Have a good one! // Jägarchefen

torsdag 13 augusti 2020

Något ytterligare om Belarus - igen

Reflektion

Den 09AUG2020 genomfördes presidentvalet i Belarus, benämns hädanefter Vitryssland, tidigare antaganden av ett flertal mediabolag men även s.k. tankesmedjor gjorde gällande att den nu sittande Presidenten Aleksandr Lukasjenko skulle göra en s.k. "jordskredsseger",1 vilket även blev resultatet. Den sittande presidenten fick enl. den vitryska valmyndigheten 80,08% av rösterna, dock är det fortfarande i skrivande stund ett preliminärt resultat. Resultat uppnåddes med ett valdeltagande på 84,05% utav den vitryska befolkningen.2 Dock förefaller detta presidentval likt de tidigare sedan 1995 ej varit ett fritt val,3 varvid valresultatet med all tydlighet kan ifrågasättas vilket ett flertal länder redan gjort samt EU.4

Detta valresultat, likt andra, har kommit att orsaka oroligheter i Vitryssland.5 Under valnatten och intill skrivande stund har protester samt sammandrabbningar mellan demonstranter, som motsätter sig valresultatet, och vitryska säkerhetsstyrkor inträffat.6 Cirka 7,000 demonstranter uppges frihetsberövats av vitryska säkerhetsstyrkor och hundratalet har även skadats i sammandrabbningar samt två stycken skall ha avlidit till följd av skador vid sammandrabbningarna.7 Internet förefaller även stängts av periodiskt.8 Troligtvis för att försvåra, dels spridning av information, dels koordinering mellan demonstranter.

Dock förefaller demonstrationerna, samt sammandrabbningarna, vara oorganiserade och ledarlösa.9 Detta beror troligtvis till del på att, dels den starkaste oppositionsledaren Svetlana Tichanovskaja har varit tvungen att gå i exil,10 dels att arresteringar eller annan påverkan av möjliga ledare genomförts tidigare.11 Vad som även är intressant att notera är, dels förefaller vanlig ordningspolis,12 dels delar av inrikesministeriets förband samt även en tjänsteperson inom säkerhetssfären,13 vända sig mot den sittande administrationen då de tvingas agera mot sina egna medborgare vid sammandrabbningarna, genom att avsluta sin anställning. Hur stora dessa avgångar de facto är, är svårt att uppskatta. Framförallt när de troligtvis exploateras av oppositionen och samtidigt döljs av den sittande administrationen.

Vad som dock är intressant att notera, trots avsaknad av internet av och till och någon egentlig ledning förefaller viss form av organisering genomföras framförallt genom en kanal/internetgrupp benämnd Nexta via den internetbaserade tjänsten Telegram. Nexta är baserad i Polen och består av fyra individer. De har dels, skickat ut råd hur demonstranter kan agera o.dyl. dels vidarebefordrat nyheter kring sammandrabbningarna i Vitryssland.14 I det sistnämnda sammanhanget bör det noteras att ett antal nyhetsprofiler i Vitryssland har avslutat sina tjänster sedan valet den 09AUG2020 maa. den rådande situationen i landet.15 Därtill bör det noteras att den vitryske Presidenten även hävdar att oroligheterna till del styrs av vitrysk diaspora från Polen, Ryssland, Tjeckien och Ukraina. Men även Ryssland anser att utländska krafter försöker påverka Vitryssland, efter det genomförda valet.16

Situationen i Vitryssland har föranlett att på fredag, den 14AUG2020, kommer EU genomföra ett särskilt möte i ärendet. Här förefaller sanktioner kunna instiftas mot Vitryssland från EU sida.17 Därtill har Polen, Lettland och Litauen framfört att de kan utgöra förhandlare mellan oppositionen och den styrande administrationen i Vitryssland.18 Utifrån det vitryska agerandet gentemot demonstranterna sedan den 09AUG2020,19 får det ses som troligt att EU kan komma att agera med sanktioner. Utifrån samma agerande får det ses som mindre troligt att några former av förhandlingar kommer genomföras mellan den sittande presidenten och oppositionen. Det får även ses som troligt att den vitryska administrationen framgent kommer agera kraftfullt mot, dels demonstranter, dels oppositionella.20 Därutöver får det ses som troligt att administrationen även kommer att agera mot olika former av nyhetsförmedling, dels från egna medborgare, dels från utländska nyhetsbolag på plats i Vitryssland,21 syftande till att försöka minska nyhetsrapporteringen kring vad som de facto sker.

Vilka är då de möjliga händelseutvecklingarna för den sittande vitryska Presidenten Aleksandr Lukasjenko? Inledningsvis får det ses som sannolikt att den nuvarande vitryska Presidenten ej har några som helst ambitioner på att avsäga sin post vilket blir ett viktigt utgångsvärde för resten av inlägget. Här får det ses som troligt att det finns tre händelseutvecklingar utifrån den nuvarande situationen samt historik. Den första händelseutvecklingen är att den vitryske presidenten agerar kraftfullt mot den nuvarande oppositionen. Den andra händelseutvecklingen är att oppositionen ej går att kväsa vilket innebär att den nuvarande presidenten antingen tvingas till flykt eller att en annan part träder in för att säkerställa att denne sitter kvar på sin post. Det tredje händelseutvecklingen är att den sittande Presidentens egen administration vänder sig emot honom och ställer sig på oppositionens sida eller enbart avsätter den nuvarande presidenten och försöker bevara ett form av status quo men med en ändring av vem som är president.

Vad avser den första händelseutvecklingen får det ses som sannolikt att det är just det, den nuvarande Presidenten försöker uppnå. Detta kommer dock innebära att det västliga samarbetet vederbörande försökt uppnå under de senaste åren, i syfte att öka distansen gentemot Ryssland troligtvis går om intet. Detta får dock ses som troligt att den nuvarande administrationen tagit det i beaktande utifrån, dels sina uttalanden, dels sitt agerande.22 Varvid en konsekvens kan bli att Vitryssland kommer orienteras än mer mot Ryssland23 och de krav Ryssland ställt på Vitryssland avseende den s.k. Unionsstaten troligtvis kommer vara tvunget att bejakas i en än större utsträckning än vad den nuvarande Presidenten vill. En annan konsekvens av detta skulle troligtvis vara att Vitryssland kommer förlora en stor del av sitt oberoende. Dock får det ses som möjligt att den nuvarande Presidenten ser det som ett rimligt alternativ i förhållande till att förlora sin maktställning.

Den andra händelseutvecklingen, får i skrivande stund 13AUG2020, anses som trolig. Detta med anledningen av att den nuvarande oppositionen förefaller vara ledarlös och oorganiserad,24 vilket får anses utgöra själva antitesen för att kunna genomföra någon form av förändring av ett styrelseskick. Dock får det ses som möjligt att någon form av ledargestalt som den nuvarande administrationen ej tagit i beaktande kan träda fram under de kommande dagarna eller veckorna varvid en mer organiserad rörelse kan uppstå. Vilket skulle kunna kanalisera den vitryska oppositionens energi mot en förändring.25 Det skulle dock innebära att den säkerhetspolitiska situationen i Rysslands direkta närområde skulle förändras, i och med att Ryssland de facto ej skulle veta vilken riktning Vitryssland orientera sig mot. Därutöver får det anses att Ryssland har en väldigt konspiratorisk inställning till förändringar genom demonstrationer.26 Därtill att den vitryska oppositionen förefaller ha en västlig orientering,27 skulle Ryssland kunna anta att en brytning med dem skulle kunna ske. Varvid de möjligen skulle kunna komma att intervenera i Vitryssland för att säkerställa sitt eget säkerhetsläge, utifrån den nuvarande säkerhetssituationen.28 Vilket skulle vara i linje med den s.k. Brezjnevdoktrinen, från tiden för Sovjetunionen, som vilar på att ingen ytterligare konflikt skall ske på ryskt territorium och att ett buffertområde skall finnas.29 Den tredje händelseutvecklingen får anses som möjlig. Dock blir konsekvensen av ett sådant agerande troligtvis detsamma som i den andra händelseutvecklingen om det ej är en individ som anses stå nära den ryska nomenklaturan samt de s.k. "kraftmyndigheterna" i Ryssland.

De faktorer som ej berörts i detta inlägg, men som ligger till grund för ovanstående inlägg, är bl.a. de olika påtryckningar Ryssland utförde gentemot Vitryssland under KV III-IV 2019 samt fortsatt genomfört under KV I-II 2020 vad avser den s.k. Unionsstaten. Därutöver har inte arresteringen av de 33 ryska individerna tillhörande det ryska säkerhetsföretaget Wagner berörts, vilket utgjorde en stor del av mediarapporteringen inför det vitryska presidentvalet.

Avslutningsvis, vad kan då utfallet bli av den nuvarande situationen i Vitryssland? Mitt antagande är i skrivande stund, den 13AUG2020, att det väger mellan att den nuvarande vitryska presidenten antingen kan kväsa oppositionen och fortsatt vara President eller att en rysk intervention kommer genomföras maa. att säkerhetssituation i Vitryssland kraftigt försämrats och därmed även påverkar Rysslands säkerhetssituation.

Oaktat utfallet får det ses som troligt att Vitrysslands egna oberoende kommer vara kraftigt försämrat i slutändan. Vad som särskilt bör poängteras är att oaktat utfallet i Vitryssland kommer säkerhetssituation i vårt direkta närområde påverkas d.v.s. även för Sverige, vilket ej berörs i någon nämnvärd omfattning i nyhetsrapporteringen.

Have a good one! // Jägarchefen

Källförteckning

Associated Press 1 (Engelska)

BelTA 12 (Engelska)

British Broadcasting Corporation 12345 (Engelska)

Chatham House 1 (Engelska)

Europeiska rådet 1 (Engelska)

Ośrodek Studiów Wschodnich 1234 (Engelska)

Regeringskansliet 12 (Svenska/Engelska)

Reuters 123456 (Engelska)

Stratfor 1 (Engelska)

Sveriges Television 1234 (Engelska)

The Guardian 1 (Engelska)

The New York Times 1 (Engelska)

Twitter 123 (Engelska)

Corera, Gordon. Russians Among Us: Sleeper cells, ghost stories and the hunt for putin's agents. New York: Harpercollins Publishers, 2020.

Ouimet, Matthew J. The Rise and Fall of the Brezhnev Doctrine in Soviet Foreign Policy. Chapel Hill: The University of North Carolina Press, E-bok, 2003.

Slutnoter

1 British Broadcasting Corporation. Belarus election: President Lukashenko set to claim landslide win. 2020. https://www.bbc.com/news/world-europe-53707011 (Hämtad 2020-08-13)

Ośrodek Studiów Wschodnich. Kłysiński, Kamil. Lukashenka's difficult choices. 2020. https://www.osw.waw.pl/en/publikacje/analyses/2020-07-29/lukashenkas-difficult-choices (Hämtad 2020-08-13)

Sveriges Television. Pressad Lukasjenko tippad vinnare i Belarus. 2020. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/pressad-lukasjenko-tippad-vinnare-i-belarus (Hämtad 2020-08-13)

2 BelTA. Belarus' CEC updates preliminary voting results. 2020. https://eng.belta.by/politics/view/belarus-cec-updates-preliminary-voting-results-132464-2020/ (Hämtad 2020-08-13)

BelTA. 2020 Belarus Presidential Election. Voter Turnout. 2020. https://eng.belta.by/infographica/view/2020-belarus-presidential-election-voter-turnout-6405/ (Hämtad 2020-08-13)

3 Reuters. Makhovsky, Andrei. Bloody clashes in Belarus as West condemns crackdown after election. 2020. https://www.reuters.com/article/us-belarus-election/new-clashes-in-belarus-as-west-condemns-crackdown-after-election-idUSKCN2560CU (Hämtad 2020-08-13)

4 Government Offices of Sweden. Joint Statement of Nordic-Baltic Foreign Ministers on recent developments in Belarus. 2020. https://www.government.se/statements/2020/08/joint-statement-of-nordic-baltic-foreign-ministers-on-recent-developments-in-belarus/ (Hämtad 2020-08-13)

Regeringskansliet. Uttalande från utrikesminister Ann Linde med anledning av utvecklingen i Belarus. 2020. https://www.regeringen.se/uttalanden/2020/08/uttalande-fran-utrikesminister-ann-linde-med-anledningen-av-utvecklingen-i-belarus/ (Hämtad 2020-08-13)

Europeiska rådet. Belarus: Declaration by the High Representative on behalf of the European Union on the presidential elections. 2020. https://www.consilium.europa.eu/sv/press/press-releases/2020/08/11/belarus-declaration-by-the-high-representative-on-behalf-of-the-european-union-on-the-presidential-elections/ (Hämtad 2020-08-13)

5 Sveriges Television. Munther, Victor. Stora protester efter valet i Belarus: ”Natten har varit orolig”. 2020. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/stora-protester-efter-valet-i-belarus-natten-har-varit-orolig (Hämtad 2020-08-13)

6 Reuters. Belarus says police detained about 700 protesters overnight. 2020. https://www.reuters.com/article/us-belarus-election-protesters/belarus-says-police-detained-about-700-protesters-overnight-idUSKCN2590ZQ (Hämtad 2020-08-13)

7 British Broadcasting Corporation. Belarus election: Second protester dies as UN sounds alarm. 2020. https://www.bbc.com/news/world-europe-53760453 (Hämtad 2020-08-13)

Reuters. Belarus says police detained about 700 protesters overnight. 2020. https://www.reuters.com/article/us-belarus-election-protesters/belarus-says-police-detained-about-700-protesters-overnight-idUSKCN2590ZQ (Hämtad 2020-08-13)

8 The Guardian. Auseyushkin, Yan. Roth, Andrew. Belarus protests: more than 6,000 arrested, says interior ministry. 2020. https://www.theguardian.com/world/2020/aug/12/belarus-protesters-and-police-clash-for-third-night-as-eu-threatens-sanctions (Hämtad 2020-08-13)

The New York Times. Higgins, Andrew. Nechepurenko, Ivan. Belarus’s Leader Vows to Crush Protests After Claiming Landslide Election Win. 2020. https://www.nytimes.com/2020/08/10/world/europe/belarus-election.html (Hämtad 2020-08-13)

9 British Broadcasting Corporation. Melnichuk, Tatsiana. Belarus elections: Shocked by violence, people lose their fear. 2020. https://www.bbc.com/news/world-europe-53762995 (Hämtad 2020-08-13)

Ośrodek Studiów Wschodnich. Kłysiński, Kamil. Second night of post-election protests in Belarus. 2020. https://www.osw.waw.pl/en/publikacje/analyses/2020-08-11/second-night-post-election-protests-belarus (Hämtad 2020-08-13)

10 British Broadcasting Corporation. Belarus election: Police use live fire on protesters in Brest. 2020. https://www.bbc.com/news/world-europe-53748748 (Hämtad 2020-08-13)

Sveriges Television. Nordlund, Felicia. Schüllerqvist, Max. Lukasjenkos rival flydde landet – orolig för barnens säkerhet. 2020. https://www.svt.se/nyheter/lukasjenkos-rival-flydde-landet-orolig-for-barnens-sakerhet (Hämtad 2020-08-13)

11 Sveriges Television. Jönsson, Elin. Regimkritiker fängslas i Belarus. 2020. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/regimkritiker-fangslas-i-belarus (Hämtad 2020-08-13)

Sveriges Television. Schau, Oscar. Belarusisk politiker i landsflykt – är rädd för Lukasjenko. 2020. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/belarusisk-politiker-i-landsflykt-ar-radd-for-lukashenko (Hämtad 2020-08-13)

12 Twitter. Giczan, Tadeusz. https://twitter.com/TadeuszGiczan/status/1293195496408915968 (Hämtad 2020-08-13)

13 Twitter. Glenn, Kates. https://twitter.com/gkates/status/1293622702767583239 (Hämtad 2020-08-13)

Twitter. Kazakiewicz, Denis. https://twitter.com/Den_2042/status/1293888387355680769 (Hämtad 2020-08-13)

Ośrodek Studiów Wschodnich. Kłysiński, Kamil. Fourth day of protest in Belarus. 2020. https://www.osw.waw.pl/en/publikacje/analyses/2020-08-13/fourth-day-protest-belarus (Hämtad 2020-08-13)

14 British Broadcasting Corporation. Kuryshko, Diana. Belarus election: How Nexta channel bypassed news blackout. 2020. https://www.bbc.com/news/world-europe-53753412 (Hämtad 2020-08-13)

15 British Broadcasting Corporation. Belarus election: Police use live fire on protesters in Brest. 2020. https://www.bbc.com/news/world-europe-53748748 (Hämtad 2020-08-13)

Ośrodek Studiów Wschodnich. Kłysiński, Kamil. Fourth day of protest in Belarus. 2020. https://www.osw.waw.pl/en/publikacje/analyses/2020-08-13/fourth-day-protest-belarus (Hämtad 2020-08-13)

16 Ośrodek Studiów Wschodnich. Kłysiński, Kamil. Second night of post-election protests in Belarus. 2020. https://www.osw.waw.pl/en/publikacje/analyses/2020-08-11/second-night-post-election-protests-belarus (Hämtad 2020-08-13)

Reuters. Russia says outside forces trying to destabilise Belarus. 2020. https://www.reuters.com/article/us-belarus-election-russia-concern/russia-says-outside-forces-trying-to-destabilise-belarus-idUSKCN2591X9 (Hämtad 2020-08-13)

17 Reuters. Baczynska, Gabriela. Ringstrom, Anna. EU to discuss sanctions against Belarus after disputed election, Sweden says. 2020. https://www.reuters.com/article/us-belarus-election-eu-sweden/extraordinary-eu-foreign-ministers-meeting-over-belarus-scheduled-for-friday-swedens-linde-says-idUSKCN2580XB (Hämtad 2020-08-13)

Reuters. EU eyes Belarus sanctions over disputed election, protests crackdown. 2020. https://www.reuters.com/article/uk-belarus-election-eu-sanctions/eu-eyes-belarus-sanctions-over-disputed-election-protests-crackdown-idUKKCN2591OI (Hämtad 2020-08-13)

18 Reuters. Lithuania, Poland, Latvia offer to mediate in Belarus crisis. 2020. https://www.reuters.com/article/uk-belarus-election-lithuania-mediation/lithuania-poland-latvia-offer-to-mediate-in-belarus-crisis-idUKKCN2581VM (Hämtad 2020-08-13)

19 Ośrodek Studiów Wschodnich. Kłysiński, Kamil. A third night of protests in Belarus. 2020. https://www.osw.waw.pl/en/publikacje/analyses/2020-08-12/a-third-night-protests-belarus (Hämtad 2020-08-13)

20 Ibid.

21 Associated Press. Karmanau, Yuras. Thousands in Belarus decry president’s reelection as rigged. 2020. https://apnews.com/6f04ac3c32faeaaeee7447039eb7cb49 (Hämtad 2020-08-13)

22 Ośrodek Studiów Wschodnich. Kłysiński, Kamil. A third night of protests in Belarus. 2020. https://www.osw.waw.pl/en/publikacje/analyses/2020-08-12/a-third-night-protests-belarus (Hämtad 2020-08-13)

23 Ibid.

24 Ośrodek Studiów Wschodnich. Kłysiński, Kamil. Second night of post-election protests in Belarus. 2020. https://www.osw.waw.pl/en/publikacje/analyses/2020-08-11/second-night-post-election-protests-belarus (Hämtad 2020-08-13)

25 Ośrodek Studiów Wschodnich. Kłysiński, Kamil. Fourth day of protest in Belarus. 2020. https://www.osw.waw.pl/en/publikacje/analyses/2020-08-13/fourth-day-protest-belarus (Hämtad 2020-08-13)

26 Corera, Gordon. Russians Among Us: Sleeper cells, ghost stories and the hunt for putin's agents. New York: Harpercollins Publishers, 2020, s. 178.

27 Stratfor. Tack, Sim. In Belarus, an Election Fuels the Fight for Russia's Borderlands. 2020. https://worldview.stratfor.com/article/belarus-election-fuels-fight-russias-borderlands (Hämtad 2020-08-13)

28 Chatham House. Giles, Keir. Watching Belarus Means Watching Russia Too. 2020. https://www.chathamhouse.org/expert/comment/watching-belarus-means-watching-russia-too (Hämtad 2020-08-13)

29 Ouimet, Matthew J. The Rise and Fall of the Brezhnev Doctrine in Soviet Foreign Policy. Chapel Hill: The University of North Carolina Press, E-bok, 2003. Sid 35.

Stratfor. Tack, Sim. In Belarus, an Election Fuels the Fight for Russia's Borderlands. 2020. https://worldview.stratfor.com/article/belarus-election-fuels-fight-russias-borderlands (Hämtad 2020-08-13)