måndag 21 december 2015

Getens år

Reflektion

December månad brukar vara en månad för reflektion kring det år som passerat, reflektion är alltid nyttigt, då det kan ge en uppfattning i vilken riktning, händelser och skeden kan tänkas föra oss. Ser man till enbart mängden inlägg som antingen har omarbetats eller lagts på hyllan för att något annat inträffat under detta år, så förefaller det varit väldigt händelserikt, om man nu väljer att nyttja det som en måttstock. Men 2015 har säkerhetspolitiskt, varit på alla sätt och vis, ett väldigt händelserikt år. I den kinesiska kalendern var, 2015, Getens år och det skall, enligt sägen, vara fredens och harmonins år, tyvärr så har det varit allt annat än fred och harmoni. Nedan kommer några delar att belysas, på intet sätt är det en sammanfattning över året.

Detta, händelserika år, exemplifieras kanske tydligast i de olika spänningar som finns i östra Europa, främst vad avser Ukraina, därtill Östersjöregionen, Mellanöstern och avslutningsvis Asien främst vad avser Sydkinesiska havet. Aktörerna i dessa spänningar, finns på ett eller annat sätt med i samtliga geografiska områden, antingen med säkerhetspolitiska intressen eller ekonomiska intressen. Varpå en händelse vid ett geografiskt område, mycket snabbt kan få följdverkningar i andra områden.

Det gångna året visade även att säkerhetssamarbeten i olika former aktivt har tagit fart, där katalysatorn främst varit följdverkningarna av den ryska militära operationen dels på Krimhalvön dels i östra Ukraina. Beroende på vilken positionering man har, har man försökt skapa olika samarbeten, för att främst stärka sin egen säkerhet eller skaffa sig olika former av fördelar inom den säkerhetspolitiska arenan. Kanske tydligast blir det med Sverige och Finland, men Ryssland har även försökt stärka sitt samarbete med t.ex. Vitryssland.

Under året har många hävdat att det är ett nytt kallt krig vi befinner oss i. Jag vill snarare hävda att det är en fortsättning på det kalla kriget, med det menar jag att konflikten i sig, ej fick ett slut, utan det skapades förutsättningar för nya konfliktytor. Men det vi befinner oss i, är snarare, en situation liknande den som föranledde det första världskriget. En stor mängd av samarbeten och positioneringar i dels allianser dels bilaterala avtal, både i ekonomiska- men även säkerhetssamarbeten. Har en potential att skapa en grogrund för konflikter. Som vid ett olyckligt utfall i något skede, kan skapa en tändande gnista, som utlöser en konflikt, med potentialen att skapa en "dominoeffekt" över hela ytan.

Ser vi till Barents- och Östersjöregionen så förefaller inte situationen förvärrats, utan man har nu uppnått ett mer eller mindre låst läge, ser man t.ex. övningsverksamheten under KV III-IV för 2015, så har det legat på en relativt konstant nivå för båda parterna (NATO och Ryssland). Kanske viktigast är att situationen eskalerade ej i Östersjöregionen p.g.a. den Turkiska nedskjutningen av det Ryska attackflygplanet den 24NOV2015. Men det i sig visar även på att situationen är så pass spänd att man kan ej gå längre, utan att det mest troligt, blir väldigt negativa konsekvenser.

Det gångna året, har även visat på hur illa förberedd många svenska myndigheter är, för att kunna verka i krisfyllda situationer. Den pågående flyktingströmmen dels genom Europa dels in i Sverige. Har tydligt visat på att myndigheterna ej har stabsrutinerna för att kunna arbeta effektivt och överskridande mellan varandra. Troligtvis hade det gamla totalförsvarstänkandet många goda synergieffekter, då en stor del av myndigheterna var tvungen att planera men även öva inför t.ex. flyktingströmmar, men även generellt hur man skall agera vid mycket stora påfrestningar på samhället.

Det om något accentuerar vikten av att totalförsvarsplaneringen återupptas på ett adekvat sätt, men även att våra myndigheter börjar öva, hur de skall agera i väldigt påfrestande situationer, för det är enbart genom övning man kan dra slutsatser. Slutsatser som därefter kan omsättas i handlingsplaner som är adekvata. Teoretiska planer som ej är spelade och övade på, är sällan en lyckad plan att agera på i händelse av en verklig situation som uppstår. Således det är inte bara riksdagens krigsdelegationen som behöver övas, utan även våra myndigheter.

Detta år innebar även ett nytt försvarsbeslut, som redan från början var underfinansierad, utifrån vad f.d. Överbefälhavaren, General Sverker Göransson, ansåg vara en rimlig nivå. Trots en budgetförstärkning, så når försvarsbudgeten nya bottennivåer, sett till andel av bruttonationalprodukten (BNP), detta innebär i praktiken att Sverige blir det land i vårt närområde som har lägst försvarsanslag i BNP räknat.

Många, en huvuddel, av de säkerhetspolitiska problem som uppstod under 2014-15, tar vi således med oss in i 2016. Det är således ingen ljusning vi går till mötes, utan i vissa fall kan det till och med bli mer säkerhetspolitiskt spänt under 2016 än vad det var under 2015. Hur 2016 kan komma att gestalta sig kommer ett inlägg efter årsskiftet att avhandla.

Trots att de ovanstående styckena, lätt kan ge en bild av svartmålning, finns det en stor förändring under 2015, det får nog ses som året då försvars- och säkerhetspolitik återigen kom upp på agendan. Finns inte ett ämne på agendan så försvinner det lätt i den övriga debatten som förs. Det jag kan uppleva jämfört med de tidigare åren, är att den säkerhets- och försvarspolitiska dimensionen i den svenska politiska debatten, nu återigen gjort ett intåg, vilket är bra. Utmaningar och problem åskådliggörs då och lösningar tas förhoppningsvis fram, vilket vi de facto börjar se, anvisningar och styrningar för planering o.dyl. har givits.

Därmed är det sista inlägget för 2015 skrivit och jag vill ta tillfället i akt att tillägna er alla läsare en riktigt God Jul och ett Gott Nytt år.

Have a good one! // Jägarchefen

måndag 14 december 2015

Nedåt i spiralen

Reflektion

  Bild 1. Geografisk område för incidenten 13DEC2015.
Den 13DEC2015 avgav ett Ryskt örlogsfartyg, jagaren Smetlivyy, varningseld i det Egeiska Havet mot ett Turkiskt fiskefartyg, Geçiciler Balıkçılık. Jagaren skall legat för ankare ca 20 km öster om ön LEMNOS i det Egeiska havet, då det Turkiska fiskefartyget började närma sig jagaren. Enligt Ryska uppgifter så skall man försökt få kontakt med fartyget dels över radio dels med hjälp av visuella signaler, för att få den att ändra kurs.

Det turkiska fiskefartyget närmade sig den ryska jagaren om styrbord, då fartygen var ca 1 km ifrån varandra så började den ryska jagaren att försöka få kontakt med det turkiska fartyget. Då ingen kontakt erhölls med fartyget och avståndet var ca 600 m mellan den ryska jagaren och det turkiska fiskefartyget, avgavs varningseld med handeldvapen, varningselden skall ha skjutits framför fören på fartyget. Enligt ryska uppgifter så skall fartyget efter varningselden, girat och förflyttat sig förbi på ett avstånd av 540 m.

Enligt den Turkiske ägaren till fartyget så skall avståndet mellan hans fartyg och den ryska jagaren varit minst 1,6 km. Enligt fartygets ägare så skall hans fartyg vara tekniskt välutrustad, därtill så skall de ej uppmärksammat någon eldgivning. Ägaren skall även överlämnat dokumentation till den Turkiska kustbevakning från händelsen. Huruvida de uppmärksammat någon radiotrafik eller visuella signaler, uttalar sig ägaren inte om.

Det Ryska Försvarsministeriet kom även, under den 13DEC2015, tillkalla sig den Turkiske Försvarsattachén, Ahmet Gunes, i Moskva, avseende incidenten i det Egeiska Havet. Rysslands vice försvarsminister, Anatolij Antonov, skall ha varnat den Turkiska Försvarsattachén kring möjliga konsekvenser avseende Turkiskt agerande gentemot de Ryska väpnande styrkorna. Turkiets Utrikesminister, Mevlüt Çavuşoğlu, uttalade sig den 14DEC2015 avseende incidenten, han ansåg att Rysslands agerande på intet sätt var proportionerligt samt Turkiets tålamod avseende Ryssland har en gräns.

Den 05DEC2015 uppstod även en annan marin incident, som Turkiet anser varit provokativ, då ett Ryskt landstigningsfartyg, Caesar Kunikov, passerade genom Bosporen. Incidenten bestod i att en rysk sjöman/soldat, fullt synligt, stod med en bärbar luftvärnsrobot i färdigställning på fartygets däck. Turkiets Utrikesminister, uttalade sig om händelsen och förklarade att om Turkiet ansåg att en situation var hotande så skulle de besvara det. Rysslands ambassadör i Turkiet, Andrey Karlov, kallades även upp till Turkiets utrikesministerium, där man från Turkisk sida förmedlade budskapet att man hoppades undvika liknande agerande från Ryssland i framtiden. Det Ryska Utrikesministeriets ståndpunkt i frågan är att man ej brutit mot några internationella avtal.

Den 14DEC2015 rapporterade TASS om ytterligare en incident som hade uppstått mellan Ryska och ett Turkiskt flaggat fartyg i Svarta Havet. Datumet för incidenten specificerades ej. Enligt TASS, gav det turkiskt flaggade fartyget ej väg för konvojen av ryska fartyg, varpå en incident höll på/kunnat uppstå. Det turkiskt flaggade fartyget svarade ej på anrop, varpå ett gränsbevakningsfartyg samt en robotbåt ur Svarta Havsflottan, tvingade det turkiska fartyget att ändra kurs.

Den faktor som hade kunnat deeskalera spänningarna något mellan de båda länderna, det planerade mötet mellan Rysslands President, Vladimir Putin, och Turkiets President, Recep Tayyip Erdoğan, den 15DEC2015 i St Petersburg har ställts in, vilket meddelades den 14DEC2015. Det skäl som angavs av, Kremls talesperson, Dmitry Peskov, till inställandet av mötet, var att det ej blivit planerat. Varpå någon reell chans till att minska spänningarna mellan de båda länderna i närtid, ej förefaller finnas.

Intressant att notera i detta sammanhang, är anvisningarna som Rysslands President gav den 11DEC2015, där han tydligt klargör att om någon part försöker påverka den ryska militära operationen i Syrien, så skall det mötas upp, d.v.s. det fientliga målet/målen skall nedkämpas, av de ryska väpnade styrkorna, explicit nämns luftstridskrafterna och infrastrukturen på plats, dock nämns inget om de maritima förbanden i Medelhavet, dock kan man förutsätta att dessa även omfattas av det.

En slutsats man kan dra är från att varit luftorienterade incidenter mellan Turkiet och Ryssland, sedan starten av den Ryska militära operationen i Syrien, så förefaller incidenterna nu även omfatta den maritima arenan. Varpå situationen de facto är än mer instabil nu, än vad den var tidigare, då två (2) arenor omfattas, är sannolikheten för ytterligare incidenter mellan Ryssland och Turkiet, än mer troligt, än vad det varit tidigare.

Detta påverkar givetvis även säkerhetssituationen i Barents- och Östersjöregionen som Sverige är en del av, då en ytterligare negativ nedgång i säkerhetssituationen mellan Ryssland och Turkiet som NATO land. Indirekt påverkar relationerna mellan NATO länderna och Ryssland i vårt närområde. Sett till övningsmönster o.dyl. så förefaller inte den tidigare säkerhetssituationen, i Barents- och Östersjöregionen försämrats p.g.a. den Turkiska nedskjutningen av det Ryska attackflygplanet, ett status quo råder fortfarande, dock på en negativ nivå.

Have a good one! // Jägarchefen

lördag 5 december 2015

Inrikespolitisk fokusering?

Reflektion

Rysslands President, Vladimir Putin, höll det årliga talet för den federala församlingen i Ryssland den 03DEC2015, detta inlägg kommer beröra delar av talet, i sig innehåller talet ett antal intressanta stycken, men jämför man med fjolårets tal, så upplever man som läsare, detta tal mindre slagkraftigt, vilket även förefaller varit fallet hos mottagarna för talet, då antalet avbrott för applåder var färre jämfört med tidigare år, huruvida det beror på talet, eller andra faktorer får bli oskrivet, men i ”Kremlogins” tidevarv är det en faktor, att ta i beaktande.

Talet inledes med att beskriva kampen mot terrorismen samt behovet av en tydlig uppslutning av alla stater gentemot terrorismen. En intressant del är där Rysslands president belyser, konsekvenserna av västvärldens agerande gentemot Irak, Libyen och Syrien och vilka konsekvenser detta fått gentemot den övriga världen, ingen stat utpekas, dock, explicit som skyldig. Vad som även är intressant att notera, är att man öppet säger, att den militära operationen i Syrien, ger goda möjligheter att pröva nya ryska vapensystem under stridsförhållanden och därmed även en möjlighet att förbättra dess prestanda.

Vad som är väldigt viktigt att belysa i denna del av talet, är att detta är den enda del där man utdelar ett retoriskt slag gentemot västländerna och då är det även, för att jämföra med tidigare tal, i väldigt milda ordalag, då man ej säger rent ut att väst är att skylla för situationen i t.ex. Irak, Libyen och Syrien, som man gjort tidigare gånger. Dock är den allmänna retoriken i detta känt sedan tidigare, varpå man kanske ej anser sig vara nödgad att återigen påtala det.

Den Turkiska nedskjutningen av ett ryskt attackflygplan, 24NOV2015, kom tidigt beröras i den ryske presidentens tal dels i en generell del avseende terroristhotet dels explicit kring nedskjutningen. Rysslands president menar att Turkiet utgjorde dels en materiel dels en moralisk bas för de irreguljära krigare som verkade i norra Kaukasus under dels 1990-talet dels 2000-talet. Därefter påminner han Turkiet, hur Ryssland alltid ansett att förräderi varit det mest skamfulla man kan göra. Slutligen förklarar han att Ryssland inte kommer påbörja något ”vapen skrammel” gentemot Turkiet, men Turkiet kommer inte undkomma vad de gjort, de kommer bli påminda mer än en gång och det kommer inte bara vara med importrestriktioner på tomater, utan de kommer ångra vad de gjort, och Ryssland vet vad som skall göras.

Som berördes i inlägget ”fjärilseffekt”, så kommer de Rysk – Turkiska relationerna under en lång tid framgent vara väldigt frysta, något som ovanstående del av den Ryska presidentens tal, ger en tydlig indikation på. Därtill ges även en väldigt tydlig indikering, om att mer är att vänta, i praktiskt handlande gentemot Turkiet. Däremot ges en tydlig avgränsning, sektorn man förefaller komma agera i är ej ekonomiska sanktioner och ej med vapenmakt utan området däremellan.

Den ekonomiska utvecklingen i Ryssland berördes även, vilket får ses som den längsta delen av talet. Inledningsvis så påtalades, att under 2014 ställdes Ryssland inför allvarliga ekonomiska utmaningar. Dels så föll oljepriset samt priset på andra exportprodukter dels utsattes Ryssland för ekonomiska sanktioner. Vilket gjort att många ryska medborgares inkomst samt allmänna livskvalitet påverkats. Därtill tillägger även Rysslands President, att Ryssland måste vara beredda på att råvarupriserna kommer vara låga samt att sanktionerna kommer vara under en mycket lång tid framgent. Ett antal åtgärder föreslogs även för att förbättra den ekonomiska situationen samt stödja de ryska medborgarna. Exempel på detta var bl.a. skapa konkurrenskraftig tillverkning, stöd till utsatta industrier, stöd till låginkomsthushåll och socialt utsatta grupper, skapa en balanserad budget och öka förtroendet mellan marknaden och myndigheterna.

Vad som är intressant att notera, är att man, dels förutsätter att sanktionerna mot Ryssland kommer fortgå under en lång tid framöver, dels så utdelas inga retoriska slag gentemot västländerna som infört dessa sanktioner mot Ryssland, utan det förbigås helt. Utifrån den retorik som varit mot sanktionerna så är dock ställningstagandet känt, men det är anmärkningsvärt att det ej påtalas i detta tal, som trots allt anses vara ett linjetal.

En annan intressant del i talet är hur Rysslands president föreslår att 2020 så skall Ryssland vara självförsörjande vad avser matvaror. Varpå han påtalar att man i dagsläget har miljontals med hektar av jordbruksmark som ligger i träda, som tillhör stora markägare, som ej förefaller ha något intresse för att bruka marken. Ett sätt för att skapa denna självförsörjning, är att staten skall ta den mark som ligger i träda och auktionera ut den till individer som kan och vill bruka jordbruksmarken.

Detta förslag får nog ses som ett av de mer långtgående i detta tal. Dels att man skall bli självförsörjande dels att staten skall expropriera mark för att sedan sälja den till andra för att öka produktiviteten. Förslaget om självförsörjning går i linje med ökad lagerhållning av diverse olika varor som påbörjats i Ryssland under 2015, men det får ses som en av de tydligaste tecknen på en klart ökad polarisering framförallt gentemot väst. Därtill så kan troligtvis exproprieringen av mark utlösa, om förslaget genomdrivs, inrikespolitisk oro i Ryssland.

Jämför vi 2014 tal med 2015 tal så är retoriken helt omvänd. Under 2014 tal så fördes en väldigt hård retorik gentemot västvärlden, under 2015 års tal så finner man bara ett stycke riktat mot västvärlden, där inget västland explicit utpekas. Konflikten mellan väst och Ryssland har ju på intet sätt mattas av under 2015, varpå det är anmärkningsvärt att så lite utrymme i talet upptas kring det.

Därtill upptar talet, mer utrymme kring inrikesfrågor kontra utrikesfrågor, det sistnämnda får ses som mer dominerande under 2014 års tal. Vad som är intressant att notera är att den längre delen av talet avhandlade den ekonomiska utvecklingen, detta får troligtvis ses som att symbiosen mellan det låga priset på fossila bränslen i samverkan med de ekonomiska sanktionerna, påverkar Ryssland markant.

Avsaknaden av en hårdare retorik gentemot de västliga länderna samt en högre grad av fokusering på inrikespolitiska frågor kan naturligtvis tolkas på ett flertal olika sätt. Fokuseringen på inrikespolitiska frågor kan dock ge en fingervisning om att den inrikespolitiska situationen i Ryssland just nu, är klart mer ansträngd, än vad många västliga bedömare vill göra gällande.

Have a good one! // Jägarchefen