Grisens år

Reflektion

Likt tidigare år kommer det sista inlägget för året användas i syfte att belysa händelser som troligtvis kommer följa med oss in i 2020 och därmed även det nya deceniet. Det år som snart tar slut har enligt den kinesiska kalendern varit "Grisens år". Tidigare år har detta årssluts inlägg i mångt varit fokuserat kring närområdet, detta år blir det snarare bortom det. Ett längre inlägg kring närområdet kommer komma under inledningen av nästa år, då det snart är fyra år sedan en större ansats genomfördes för att beskriva möjliga händelseutvecklinger i vårt direkta närområde. Detta inlägg gör inte ansats på att belysa allt som skett, utan det belyser en begränsad del av undertecknads minnesanteckningar från det gågna året, vilket bör beaktas av er läsare.

Den första signifikanta händelsen inträffade egentligen redan innan 2019 i och med det 60 dagars ultimatum USA ställde på Ryssland i december 2018 för att börja efterleva det s.k. INF-avtalet, detta maa. att USA ansåg att Ryssland flagrant bröt mot det. Den 02FEB2019 meddelade USA att de ansåg att Ryssland ej hade efterlevt INF-avtalet varvid de avsåg att lämna det maa. Rysslands avtalsbrott.¹ Därefter vidtog en enl. det ingångna avtalet sex månaders uppsägningstid för avtalets makulerande, varvid det upphörde att gälla den 02AUG2019.²

Vad avser säkerhetsskapande avtal får det även anses vara troligt att det s.k. Open Skies avtalet även kan komma att påverkas, maa. att USA President, Donald Trump, förefaller överväga att lämna det. Huruvida det kommer påverka avtalet som helhet återstår att se,³ dock får det ses som troligt att om USA lämnar avtalet kommer det få påverkningar på endera sätt.⁴ Vad avser ”Nya-START” avtalet som begränsar mängden strategiska kärnvapen mellan Ryssland och USA förefaller det även vara troligt att det avtalet kommer kollapsa under 2020, om än att det inte upphör att gälla förrän i februari 2021. Amerikanska statstjänstemän har dock framfört att USA President kommer avgöra huruvida USA fortsatt skall vara delaktig i avtalet eller ej under nästa år. Ryssland förefaller dock se det som att sannolikheten för ett förnyat avtal är låg.⁵

Detta bör särskilt beaktas då tröskeln för användandet av kärnvapen förefaller minskats under det gågna året, eller snarare identifierats som låg.⁶ Vilket särskilt bör beaktas för Finland, Norge och Sverige maa. att över hälften av Rysslands andraslagsförmåga är baserad på Nordkalotten.⁷ Avslutningsvis vad avser de säkerhetsskapande avtalen, berördes även dessa vid det ryska försvarsministeriets årliga utökade möte där dess gångna verksamhetsår belyses. Vid detta möte förefaller innebörden av det som framfördes varit att det är vaga möjligheter kring den fortsatta existensen för Open Skies och New-START avtalet.⁸

Nästa stora säkerhetspolitiska händelse under året får anses utgöras av mötet mellan Rysslands President, Vladimir Putin, och Kinas President, Xi Jinping, den 05JUN2019. Detta möte har ej berörts i någon mer fördjupad omfattning av massmedia, i akademiska kretsar har det dock berörts. Trots det mötet möjligen utgör grunden för en säkerhetspolitisk och strategisk förändring, vilket även kom att visa sig några veckor senare. Ur ett säkerhetspolitiskt perspektiv innebär det att de båda parterna fortsatt skall agera i enlighet med den tidigare överenskommelsen mellan de båda staterna från 2016, att stärka den globala strategiska stabiliteten. De båda staterna anser sig ha ett ansvar för att säkerställa internationell säkerhet och upprätthållande av global och regional strategisk stabilitet. I den presskommuniké som publicerades på den ryske presidentens hemsida, bestod kommunikén till övervägande del om kärnvapenfrågor.⁹ Dock skall detta inte tolkas som att en allians med förpliktelser eller dylikt har formats mellan de båda staterna. Snarare rör det sig om att de båda staterna just nu kan tjäna på att stödja varandra. Då det innebär att Ryssland kan fokusera på sin samlade västra strategiska riktning emedan Kina kan fokusera på sin samlade östra och sydliga strategiska riktning.

Den 23JUL2019 kom möjligtvis en indikation på den återförsäkring Kina och Ryssland genomförande den 05JUN2019, avseende säkerställandet av regional och strategiskt stabilitet, uppvisas. Vid detta datum genomfördes vad som möjligen var en gemensam s.k. "avskräckningspatrull". Detta maa. att de vapenbärande flygplanen från både Kina och Ryssland som deltog i patrullen har förmågan att bära kärnvapen. Därutöver deltog luftstridsledningsflygplan från de båda nationerna. Dock kom detta att överskuggas av att Sydkoreanskt jaktflyg både släppte facklor samt sköt varningsskott maa. att ett ryskt luftstridsledningsflygplan skall ha kränkt luftrummet mellan de av Japan och Sydkorea omstridda Liancourtöarna, vilket Sydkorea hävdar utgör dess territorium.¹⁰

Vad som dock bör beaktas är det undertecknad skrev inledningsvis, denna gemensamma flygpatrull som förefaller varit en avskräckningspatrull bör ej negligeras i den säkerhetspolitiska diskursen utan den får snarare anses utgöra en signifikant förändring. Till det bör även den övningsverksamhet Kina och Ryssland påbörjat tas i beaktande, såsom kinesiskt deltagande i de två senaste ryska operativa-strategiska övningarna. Men även fjolårets gemensamma flottövning, där kinesiska och ryska fartyg övade i Östersjön, dessa maritima övningar har dock pågått ett antal år.

Turkiet har även varit centrum för ett antal säkerhetspolitiska händelser under det gångna året, händelser som kan te sig lokala men som möjligen kan få regionala eller globala följdverkningar beroende på hur de utvecklas. Det första området är Turkiets upphandling och nu genomförd leverans samt påbörjade förbandssättning av det ryska S-400 systemet som skall vara operativt i april 2020, ytterligare upphandlingar diskuteras även med Ryssland.¹¹ Detta kom resultera i att USA strök Turkiet ur F-35 samarbetet och avbröt export av det aktuella stridsflygplanssystemet till Turkiet.¹² Fortfarande diskuteras om USA skall utsätta Turkiet för sanktioner maa. köpet av det ryska luftvärnssystemet.¹³ Tjänstemän inom försvarsalliansen NATO förefaller även vara oroade över Turkiets agerande i denna fråga men även andra.¹⁴

Parallellt med den kris som uppstod kring S-400 systemet uppstod ytterligare en, när en ny-gammal konflikt återkom, nämligen kring naturfyndigheter utanför Cyperns kust. Initialt kom det handla om gasfyndigheter väster om Cypern som Turkiet anser sig ha rätt att exploatera, emedan området ligger inom den grekcypriotiska maritima ekonomiska zonen. Därefter kom Turkiet att sända borrningsfartyg till ett område söder om Cypern som redan är upplåtet för exploatering. Reaktionerna på det Turkiska agerandet har dock varit måttliga, USA Utrikesminister, Mike Pompeo, påtalade det turkiska agerandet som "illegalt" och "oacceptabelt".¹⁵

Den Europeiska Unionen kom även ta beslut om möjligheten att genomdriva ekonomiska sanktioner maa. det Turkiska agerandet.¹⁶ Detta i sin tur kom föranleda att Turkiets President, Recep Tayyip Erdoǧan, hotade med att dra sig ur samtal med EU och öppnade upp för möjligheten att återsända individer ur terroristorganisationen IS till Europa samt han framförde att EU inte skulle hota Turkiet över utveckling kring Cypern.¹⁷ Den senaste utvecklingen i denna fråga förefaller vara det maritima gränsavtal som Turkiet och Libyen undertecknade i slutet av november, som troligtvis möjliggör exploatering av naturresurser i Medelhavet. Detta avtal motsätts dock av ett flertal länder runt Medelhavet,¹⁸ varvid möjligheten för ytterligare spänningar får ses som möjligt till troligt.

Nästa säkerhetspolitiska händelse som involverade Turkiet kom bli kring det de själva benämner som upprättandet av en säkerhetszon på syriskt territorium, vilket kom att genomföras i samband med USA trupptillbakadragande ur Syrien.¹⁹ Detta kom föranleda protester av bl.a. ett antal EU och NATO anslutna länder.²⁰ Det kom i sin tur skapa turbulens kring NATO försvarsplaner för dess östra medlemsländer maa. att Turkiet ej ansåg sig få erkännande för en sydlig försvarsplan, där de bl.a. vill benämna den kurdiska organisationen Folkets försvarsenheter (YPG) som en terroristorganisation, varvid de ej avåg att stödja planen för de östra medlemsländerna.²¹ Vad statusen de facto nu är för NATO försvarsplan för dess östra medlemsländer får anses vara något oklart, NATO Generalsekreterare säger att den är godkänd emedan Turkiets utrikesminister säger att det ej är fallet.²²

Kort därefter kom även Turkiet under december månad öppna upp för möjligheten att skicka militära förband till Libyen,²³ vilket Libyen även kom att begära i slutet av december månad.²⁴ Detta riskerar även att skapa friktioner mellan Turkiet och Ryssland, då Turkiets President har uttryckt ett tydligt missnöje med att det ryska privata militärföretaget "Wagner gruppen" är involverade i stridigheterna i Libyen.²⁵ USA har även uttryckt sin oro kring deltagandet av den s.k. "Wagner gruppen" i konflikten i Libyen.²⁶ Rysslands och Turkiets Presidenter kommer träffas under januari månad 2020 för att diskutera konflikten i Libyen.²⁷

Här kan det kanske te sig lite överdrivet att avdela en stor textmängd kring Turkiets säkerhetspolitiska förehavanden under 2019. Dock utgör Turkiet den andra största truppbidragande nationen i NATO, dess geostrategiska placering mellan Asien och Europa väger även väldigt tungt i säkerhetspolitiska sammanhang.²⁸ Därmed påverkar även Turkiets förehavanden oss indirekt i Sverige. Vilket ur ett säkerhetspolitiskt sammanhang just nu kanske främst accentueras genom motsättningen kring NATO försvarsplan för de östra medlemsländerna, som i högsta grad får anses påverka Sverige i händelse av en väpnad konflikt mellan NATO och Ryssland utifrån vår placering i förhållande till bl.a. de baltiska staterna och Polen.²⁹

Detta år visade det sig även hur sårbar den globala energiförsörjningen kan vara vid en antagonistisk stats påverkan. Den 14SEP2019 kom vad som förefaller varit ett Iranskt angrepp mot två Saudiarabiska oljeanläggningar att genomföras. Detta angrepp kom tillfälligt halvera Suadiarabiens oljeproduktion och minska den globala oljeproduktion med 5% samt under en begränsad tid öka oljepriset med 20%. Själva angreppet genomfördes med 18 stycken obemannade flygande farkoster samt tre stycken lågflygande robotar. Angreppet genomfördes mot vitala delar av anläggningarna, vilket tydde på ingående kunskap kring sårbarheter på en oljeanläggning. Konsekvensen av själva angreppet för Iran blev dock liten, den synligaste får anses utgöras av att USA flyttade militära förband och förmågor till Saudiarabien och utfärdade en direkt varning till Iran. Vilket förefaller varit vad de räknat med, då det enligt en uppgift förefaller finnas en syn hos vissa beslutsfattare i Iran att USA president är svag och ses som en "Twittrande tiger".³⁰ Däremot förefaller USA genomfört ett cyberangrepp mot Iran som svar på angreppet mot de två Saudiarabiska oljeanläggningarna, detta cyberangrepp skall ha riktats mot Irans förmåga till propaganda.³¹

Drygt tre månader innan angreppet mot den Saudiarabiska oljeanläggningarna, kom Iran skjuta ned en större amerikansk obemannad flygande farkost. Enligt Iran flög farkosten i dess luftrum, emeden USA hävdar att den flög över internationellt luftrum.³² Vilket kom föranledda att USA President, Donald Trump, beslutade om flygangrepp mot Iran. Dock återkallade han detta beslut i sista stund.³³ Däremot förefaller ett cyberangrepp genomförts av USA gentemot Iran samma dag som dess obemannade flygande farkost blev nedskjuten, huruvida cyberangreppet var kopplat till nedskjutningen eller om Irans nedskjutning var ett svar på cyperangreppet får ses som oklart. Det amerikanska cyperangreppet kom att inriktade sig mot Irans förmåga att påverka fartygstrafiken i den Persiska Viken.³⁴

Vad avser dessa amerikanska obemannade flygande farkoster har flera skjutits ned under det gågna året och inte bara kring den Arabiska halvön.³⁵ Utan en amerikansk farkost skall även skjutits ned över Libyen. USA hävdar att det antingen var anställda hos ett ryskt privat militärföretag alternativt personal ur Khalifa Haftars Libyska Nationella Armé som genomförde nedskjutningen. Farkosten skall ha skjutits ned över ett område som behärskas av Haftar, cirka 65 km sydöst om Tripoli.³⁶

Före nedskjutningen av den obemannade flygande farkosten den 20JUN2019 kom USA även hävda att Iran var involverad i att placera magnetminor på tankerfartyg i området av vilket även ett antal detonerade, något Iran motsatte sig vara skyldig till.³⁷ Utöver direkta angrepp mot tankerfartyg kom även ett antal tankerfartyg att bordas och belsagtas av Iran under sommaren 2019. Däribland det svenskt ägda tankerfartyget Stena Impero.³⁸ Att det fortfarande, i slutet av 2019, finns risker kvar för sjöfarten i anslutning till den Persiska Viken accentueras tydligt genom det Japanska beslutet om att flytta ett örlogsfartyg och patrullflygplan till området. Detta för att skydda dess oljetransporter i området Adenviken, Arabiska havet och Omanbukten. En särskild order skall även finnas för den japanska maritima styrkan vad avser användandet av vapenmakt. Cirka 90% av Japans råolje import kommer från Mellanöstern.³⁹

Ur detta perspektiv blir även den gemensamma marinövningen mellan Kina, Iran och Ryssland i Omanbukten mellan den 27-30DEC2019 väldigt intressant. Detta utifrån perspektivet att cirka 1/5 av världens olja transporteras igenom Hormuzsundet och öster därom ligger Omanbukten.⁴⁰ Läggs därtill till att Kina deltar i denna marina övning, som maritimt skulle kunna påverka cirka 1/3 av världens fartygstransporter på köl i Sydkinesiska sjön.⁴¹ Därutöver Rysslands långa gräns längs Nordostpassagen, som troligtvis på sikt mtp. klimatförändringarna kommer bli en viktig sjötransportväg,42 blir det en högst intressant konstallation som övat när de tre staterna redan nu och på sikt kan påverka en stor del av världens transporter på köl. Vilket utgör det övervägande transportsättet av olika varor i världen.⁴³ Dock skall inte konstallationen som övar ses som något nytt, då Ryssland och Kina samt Ryssland och Iran tidgare och fortsatt samarbetat i olika frågor. Varvid denna gemensamma marinövning får ses som en naturlig utveckling av deras samarbete. Framförallt i konstallationen Ryssland och Kina, där det går att återkoppla till dess förnyade avsiktsförklaring att stärka den strategiska stabiliteten på global och regional nivå.

Vad avser NATO som Sverige sätter stor vikt vid för sin säkerhetspolitik, förefaller det gågna året stundom varit turbulent. Där turbulensen inom NATO kanske främst har accentueras genom Frankrikes President, Emmanuel Macron, uttalanden. Där han i samband med Turkiets inmarsch i Syrien kraftigt kritiserade organisationen, men även USA President för att inte delgivit innan att amerikanska förband skulle dras ur Syrien, ett agerande som även tvingade Frankrike att dra ur sina specialförband som opererade i området.⁴⁴ Därefter kom Macron att uttala sig i en intervju och förklara att NATO som organisation var "hjärndöd" då försvarsalliansen, enligt honom, saknar ett strategiskt syfte.⁴⁵ USA President förefaller ej uppskattat den franske presidentens uttalanden, vilket han tydliggjorde under NATO toppmötet i London i inledningen av december månad 2019.⁴⁶

I sammanhanget är det även värt att notera den franske presidentens uttalanden att det nu, enligt honom, är tillfälle att omvärdera Europas strategiska relation med Ryssland. Ett uttalande som förefaller skapat viss oro inom de Östeuropeiska medlemsländerna av NATO.⁴⁷ Därtill tillkommer Turkiets olika ageranden som tidigare berörts i inlägget. Dock förefaller NATO enats om att skapa förmågan att inom 30 dagar kunna insätta 30 bataljoner, 30 stycken flygdivisioner och 30 örlogsfartyg.⁴⁸

2019 innebar även att EU firade att det passerat 10 år sedan Lisabonfördraget undertecknades. De senaste åren har för EU som organisation inneburit en turbulent tid, med ökade nationalistiska strömmningar, skepticism gentemot EU o.dyl.⁴⁹ Varvid EU förefaller minskat i styrka trots sin potential och blivit en allt mer marginaliserad säkerhetspolitisk aktör under det senaste deceniet. Där Kina, Ryssland och USA i en allt större utsträckning förefaller kunna utmanöverera EU, ofta pågrund av att de europeiska politikerna inte kan eller vill agera och sträva mot en gemensam målbild samt intresse.⁵⁰ Vilket å andra sidan t.ex. olika former påverkansoperationer hos ett antal aktörer har som målsättning, varvid del av denna oförmåga möjligen går att finna i det. Hur Brexit slutligt kommer påverka EU som aktör återstår att se, möjligen blir processen klar under nästa år.⁵¹

Inom ramen för EU bör det även noteras att USA President i december månad 2019 undertecknade en lagstiftning vilket framtvingar att USA skall införa sanktioner mot de företag som är involverade i byggandet av Nordstream 2 d.v.s. den gasledning som går från Ryssland till Tyskland genom Östersjön. Inom 60 dagar från det att lagstiftningen undertecknades skall företag som är involverade i arbetet identifieras för att därefter utsättas för sanktioner. Detta har inneburit att det Schweizisk-holländska företaget Allseas avslutat sitt arbete med att lägga rören för Nordstream 2.⁵² Rysslands President har dock framfört att det ryska företaget Gazprom upphandlade ett fartyg 2016, med ett scenario som nu utspelas i åtanke, som möjliggör att projektet kan fortsätta.⁵³ Enligt en uppgift skall projektet bara försenas med några månader om Ryssland fortsätter att driva projektet med egna resurser.⁵⁴ I sammanhanget är det intressant att se hur detta eventuellt kan komma att påverka svenska intressen och relationer med USA då hamnen i Karlshamn tidigare har lagrat rör för Nordstream 2.⁵⁵ Den tyska reaktionen bör särskilt noteras då de tydligt motsätter sig de amerikanska sanktionerna.⁵⁶

Således finns det ett antal faktorer internt inom två av de organisationer Sverige avhängt mycket av sin säkerhetspolitiska grund på, som kan komma att visa sig vara försvagande. Därutöver förefaller den s.k. transatlantiska länken försvagas när olika intressen ställs emot varandra. Sammantaget kan det möjligen innebära att Sveriges säkerhetspolitiska situation kan komma att försvagas under det kommande och de kommande åren. I mångt är detta avhängt på hur både EU och NATO väljer att agera och visar en samlad styrka. Kan inte en gemensam säkerhetspolitisk målbild uppnås som även är trovärdig, kommer heller inte organisationerna bli trovärdiga varvid möjligheten finns att dess svagheter kommer exploateras. På motsvarande sätt som Iran just nu förefaller exploatera vad de upplever är en svaghet hos USA.

2019 har även varit ett år fullt av våldsamma protester. Sydamerika har tillsammans med Hong Kong varit de två tydligaste områdena. Dock har våldsamma protester förekommit på andra ställen runt om på jorden.⁵⁷ Vad avser Sydamerika bör det särskilt noteras att USA förefaller haft en plan på att intervenera i Venezuela,⁵⁸ där Ryssland även förefaller ha intressen.⁵⁹ Men även Kina och Iran har intressen i Sydamerika,⁶⁰ varvid denna världsdel särskilt bör beaktas under 2020. Möjligheten finns att både Kina, Iran, Ryssland och USA kan komma genomföra dolda kraftmätningar i den världsdelen under 2020, eller under de kommande åren. Vilket kan komma ge följdverkningar utanför den aktuella regionen.

2019 var även det år där den transatlantiska länken visade sig på allvar återigen, trots att den förefaller kunna vara svag, i och med att övningen Defender-2020 offentliggjordes. Där USA under KV I-II 2020 kommer överföra ca 20,000 soldater med utrustning från Nordamerika till Europa och sprida ut dem i Europa inom ramen för den aktuella övningen. Övningen i sig är den största på 25 år när det kommer till att deployera förband från Nordamerika till Europa.⁶¹ I detta sammanhang bör särskilt den ryska ubåtsövningen under slutet av oktober månad noteras.⁶² Då det får ses som möjligt att det var en direkt styrkedemonstration gentemot den kommande Defender-2020 övningen under nästa år. Detta med anledning av hur pass mycket materiel som kommer föras över på köl längs ett antal konvoj rutter. Vilket återigen bör beaktas ur finska, norska och svenska säkerhetspolitiska förhållanden, som tidigare berörts i detta inlägg.

Avslutningsvis, det finns ett stort antal faktorer, långt fler än tidigare, som kommer forma det första året på det nya decenneiet och även de kommande åren. Givetvis kan detta blogginlägg måla upp en relativt dyster bild, vilket inte är meningen utan det ämnar snarare att belysa den stora mängd inflytelser som numera måste mötas på olika plan. Vilket jag vill hävda är den enskilt viktigaste faktorn i dagsläget att ta med sig in i det nya deceniet d.v.s. att möta upp dessa inflytelser och helst vara proaktiv kontra reaktiv.

Med detta, ett gott nytt år till er alla läsare!

Have a good one! // Jägarchefen

Källförteckning

Center for Strategic and International Studies 1 (Engelska)

CNBC 1 (Engelska)

Jägarchefen 1 (Svenska)

NATO 1 (Engelska)

Norsk rikskringkasting 1 (Norska)

Reuters 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14, 15, 16, 17, 18, 19, 20, 21, 22, 23, 24, 25, 26, 27, 28, 29, 30, 31, 32, 33, 34, 35, 36, 37, 38, 39, 40, 41, 42, 43, 44, 45, 46, 47 (Engelska)

Riksdagen 1 (Svenska)

Russian strategic nuclear forces 1 (Engelska)

Rysslands President 1, 2 (Engelska/Ryska)

Sveriges Television 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9 (Svenska)

The New York Times 1 (Engelska)

The Wall Street Journal 1 (Engelska)

U.S. State Department 1 (Engelska)

Slutnoter

¹ Sveriges Television. Olsson, Jonas. USA drar sig ur kärnvapenavtalet INF med Ryssland. 2019. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/usa-drar-sig-ur-karnvapenavtalet-som-slots-med-sovjet (Hämtad 2019-12-30)

² U.S. State Department. Treaty Between The United States Of America And The Union Of Soviet Socialist Republics On The Elimination Of Their Intermediate-Range And Shorter-Range Missiles (INF Treaty). 2017. https://2009-2017.state.gov/t/avc/trty/102360.htm (Hämtad 2019-12-30)

Sveriges Television. Borgert, Linnéa. Nu löper kärnvapenavtalet INF ut: ”Oron är berättigad”. 2019. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/nu-loper-karnvapenavtalet-inf-ut-oron-ar-berattigad (Hämtad 2019-12-30)

³ Sveriges Television. Olsson, Jonas. Uppgift: Viktigt avtal om vapenkontroll i Ryssland och USA hotat. 2019. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/viktigt-avtal-om-militar-flygovervakning-mellan-usa-och-ryssland-ar-hotat (Hämtad 2019-12-30)

⁴ Sveriges Television. Olsson, Jonas. Expert: Eskalerande sönderfall i säkerhetssamarbetet i Europa. 2019.https://www.svt.se/nyheter/utrikes/expert-eskalerande-sonderfall-i-sakerhetssamarbetet-i-europa (Hämtad 2019-12-30)

⁵ Sveriges Television. Olsson, Jonas. Putin varnar för sammanbrott i kärnvapenavtal. 2019. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/putin-varnar-for-sammanbrott-i-nedrustning-av-karnvapen (Hämtad 2019-12-30)

Reuters. Balmforth, Tom. Russia says it's already too late to replace new START treaty. 2019. https://www.reuters.com/article/us-russia-usa-missiles/russia-says-its-already-too-late-to-replace-new-start-treaty-idUSKBN1XB3NR (Hämtad 2019-12-30)

Reuters. Russian spy chief: New Start treaty unlikely to be extended – TASS. 2019. https://uk.reuters.com/article/uk-russia-usa-missiles/russian-spy-chief-new-start-treaty-unlikely-to-be-extended-tass-idUKKBN1XP166 (Hämtad 2019-12-30)

⁶ Sveriges Television. Olsson, Jonas. Expert: Ökad risk att USA eller Ryssland tar till kärnvapen. 2019. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/sipris-expert-risken-for-karnvapenkrig-har-okat (Hämtad 2019-12-30)

⁷ Russian strategic nuclear forces. Strategic fleet. 2019. http://russianforces.org/navy/ (Hämtad 2019-12-30)

⁸ President of Russia. Defence Ministry Board meeting. 2019. http://en.kremlin.ru/events/president/news/62401 (Hämtad 2019-12-30)

⁹ Президент России. Совместное заявление Российской Федерации и Китайской Народной Республики об укреплении глобальной стратегической стабильности в современную эпоху. 2019. http://kremlin.ru/supplement/5412 (Hämtad 2019-12-30)

¹⁰ Jägarchefen. Okontrollerbart händelseförlopp. 2019. https://jagarchefen.blogspot.se/2019/08/okontrollerbart-handelseforlopp.html (Hämtad 2019-12-30)

¹¹ Reuters. Turkey begins receiving Russian missiles in challenge to U.S. and NATO. 2019. https://www.reuters.com/article/us-turkey-security/russia-delivers-missile-system-to-turkey-in-challenge-to-nato-idUSKCN1U70S9 (Hämtad 2019-12-30)

Reuters. Russia hopes to agree new S-400 missile deal with Turkey next year. 2019. https://www.reuters.com/article/us-russia-turkey-missiles/russia-hopes-to-agree-new-s-400-missile-deal-with-turkey-next-year-idUSKBN1Y00GH (Hämtad 2019-12-30)

¹² Reuters. U.S. removing Turkey from F-35 program after its Russian missile defense purchase. 2019. https://www.reuters.com/article/us-turkey-security-usa/u-s-removing-turkey-from-f-35-program-after-its-russian-missile-defense-purchase-idUSKCN1UC2DD (Hämtad 2019-12-30)

¹³ Reuters. U.S. senators want Turkey sanctioned over Russia missile system. 2019. https://www.reuters.com/article/us-turkey-usa-senate/u-s-senators-want-turkey-sanctioned-over-russia-missile-system-letter-idUSKBN1Y620Q (Hämtad 2019-12-30)

¹⁴ Reuters. Pentagon chief: Need to speak with Turkish counterpart to understand Erdogan base comments. 2019. https://www.reuters.com/article/us-usa-turkey-pentagon/pentagon-chief-need-to-speak-with-turkish-counterpart-to-understand-erdogan-base-comments-idUSKBN1YL02W (Hämtad 2019-12-30)

¹⁵ Reuters. Timeline: Turkey's gas exploration off Cyprus raises tensions. 2019. https://www.reuters.com/article/us-cyprus-turkey-ship-timeline/timeline-turkeys-gas-exploration-off-cyprus-raises-tensions-idUSKBN1WT20L (Hämtad 2019-12-30)

¹⁶ Reuters. EU agrees sanctions on Turkey over Cyprus drilling, to add names later. 2019. https://www.reuters.com/article/us-cyprus-turkey-eu/eu-agrees-sanctions-on-turkey-over-cyprus-drilling-to-add-names-later-idUSKBN1XL1MC (Hämtad 2019-12-30)

¹⁷ Reuters. Turkey's Erdogan says talks with EU may end over Cyprus sanctions. 2019. https://www.reuters.com/article/us-cyprus-turkey-eu/turkeys-erdogan-says-talks-with-eu-may-end-over-cyprus-sanctions-idUSKBN1XM19C (Hämtad 2019-12-30)

¹⁸ Reuters. Turkey signs maritime boundaries deal with Libya amid exploration row. 2019. https://www.reuters.com/article/us-turkey-libya/turkey-signs-maritime-boundaries-deal-with-libya-amid-exploration-row-idUSKBN1Y213I (Hämtad 2019-12-30)

Reuters. Israel opposes Turkey-Libya maritime border accord. 2019. https://www.reuters.com/article/us-israel-turkey-greece/israel-opposes-turkey-libya-maritime-border-accord-idUSKBN1YR1VN (Hämtad 2019-12-30)

¹⁹ Reuters. Trump defends his Syria pullout against Republican criticism. 2019. https://www.reuters.com/article/us-syria-security-turkey-usa-trump/trump-defends-his-syria-pullout-against-republican-criticism-idUSKBN1WO2B1 (Hämtad 2019-12-30)

Reuters. Erdogan says Turkey to launch military operation in northeast Syria. 2019. https://www.reuters.com/article/us-syria-security-turkey-usa/erdogan-says-turkey-to-launch-military-operation-in-northeast-syria-idUSKCN1WK053 (Hämtad 2019-12-30)

²⁰ Reuters. Factbox: Reaction to Turkey's military advance into Syria. 2019. https://www.reuters.com/article/us-syria-security-turkey-reaction-factbo/factbox-reaction-to-turkeys-military-advance-into-syria-idUSKBN1WO217 (Hämtad 2019-12-30)

²¹ Reuters. Turkey to oppose NATO plan if it does not recognise terrorism threats- Erdogan. 2019. https://www.reuters.com/article/nato-summit-syria-erdogan/turkey-to-oppose-nato-plan-if-it-does-not-recognise-terrorism-threats-erdogan-idUSI7N28900C (Hämtad 2019-12-30)

²² Reuters. Turkey drops block on defence plan for Baltics - NATO chief. 2019. https://www.reuters.com/article/nato-summit-turkey/turkey-drops-block-on-defence-plan-for-baltics-nato-chief-idUSL9N26V03R (Hämtad 2019-12-30)

Reuters. Turkey says it did not fully approve NATO's Baltic defence plan. 2019. https://uk.reuters.com/article/uk-nato-summit-turkey/turkey-says-it-did-not-fully-approve-natos-baltic-defence-plan-idUKKBN1YA1Z0 (Hämtad 2019-12-30)

²³ Reuters. Turkey to sign off on military pledge to Libya. 2019. https://www.reuters.com/article/us-turkey-libya-security/turkish-lawmakers-set-to-sign-off-on-libya-military-support-deal-idUSKBN1YJ0AS (Hämtad 2019-12-30)

²⁴ Reuters. Libya makes formal request for Turkish military support: official. 2019. https://www.reuters.com/article/us-turkey-libya-request/libya-makes-formal-request-for-turkish-military-support-official-idUSKBN1YU158 (Hämtad 2019-12-30)

²⁵ Reuters. Erdogan says Turkey won't be silent over mercenaries in Libya. 2019. https://www.reuters.com/article/us-libya-turkey-russia/erdogan-says-turkey-wont-be-silent-over-mercenaries-in-libya-idUSKBN1YO1GD (Hämtad 2019-12-30)

²⁶ Reuters. U.S. says concerned as Libyan conflict turning bloodier with Russian mercenaries: official. 2019. https://www.reuters.com/article/us-usa-libya/u-s-says-concerned-as-libyan-conflict-turning-bloodier-with-russian-mercenaries-official-idUSKBN1YP0DG (Hämtad 2019-12-30)

²⁷ Reuters. Russia and Turkey to discuss Libya military support in January: Kremlin. 2019. https://www.reuters.com/article/us-russia-turkey-libya/russia-and-turkey-to-discuss-libya-military-support-in-january-kremlin-idUSKBN1YL0YS (Hämtad 2019-12-30)

²⁸ Reuters. Despite loveless marriage, NATO to keep Turkey close. 2019. https://www.reuters.com/article/us-nato-turkey/despite-loveless-marriage-nato-to-keep-turkey-close-idUSKBN1X41N9 (Hämtad 2019-12-30)

²⁹ Ds 2019:8. Värnkraft. Inriktningen av säkerhetspolitiken och utformningen av det militära försvaret 2021–2025. s. 107.

³⁰ Reuters. Special Report:‘Time to take out our swords' – Inside Iran’s plot to attack Saudi Arabia. 2019. https://www.reuters.com/article/us-saudi-aramco-attacks-iran-special-rep/special-report-time-to-take-out-our-swords-inside-irans-plot-to-attack-saudi-arabia-idUSKBN1XZ16H (Hämtad 2019-12-30)

³¹ Reuters. Exclusive: U.S. carried out secret cyber strike on Iran in wake of Saudi oil attack: officials. 2019. https://www.reuters.com/article/us-usa-iran-military-cyber-exclusive/exclusive-u-s-carried-out-secret-cyber-strike-on-iran-in-wake-of-saudi-oil-attack-officials-idUSKBN1WV0EK (Hämtad 2019-12-30)

³² Reuters. Factbox: The Global Hawk drone shot down by Iran. 2019. https://www.reuters.com/article/us-mideast-iran-usa-factbox/factbox-the-global-hawk-drone-shot-down-by-iran-idUSKCN1TL29K (Hämtad 2019-12-30)

³³ Reuters. Trump says he aborted retaliatory strike to spare Iranian lives. 2019. https://www.reuters.com/article/us-mideast-iran-usa/trump-says-he-aborted-retaliatory-strike-to-spare-iranian-lives-idUSKCN1TL07P (Hämtad 2019-12-30)

³⁴ The New York Times. U.S. Cyberattack Hurt Iran’s Ability to Target Oil Tankers, Officials Say. 2019. https://www.nytimes.com/2019/08/28/us/politics/us-iran-cyber-attack.html (Hämtad 2019-12-30)

³⁵ Reuters. U.S. drone shot down over Yemen: officials. 2019. https://www.reuters.com/article/us-yemen-security-usa-drone/u-s-military-drone-shot-down-over-yemen-officials-idUSKCN1VB180 (Hämtad 2019-12-30)

³⁶ Reuters. Exclusive: U.S. says drone shot down by Russian air defenses near Libyan capital. 2019. https://www.reuters.com/article/us-usa-libya-russia-drone-exclusive/exclusive-u-s-says-drone-shot-down-by-russian-air-defenses-near-libyan-capital-idUSKBN1YB04W (Hämtad 2019-12-30)

³⁷ Reuters. U.S. Navy says mine fragments suggest Iran behind Gulf tanker attack. 2019. https://www.reuters.com/article/us-iran-nuclear/u-s-navy-says-mine-fragments-suggest-iran-behind-gulf-tanker-attack-idUSKCN1TK1DX (Hämtad 2019-12-30)

Reuters. U.S. military releases new images from oil tanker attacks. 2019. https://www.reuters.com/article/us-mideast-attacks-usa-images/u-s-military-releases-new-images-from-oil-tanker-attacks-idUSKCN1TI2PT (Hämtad 2019-12-30)

³⁸ Sveriges Television. Skagerström Lindau, Amanda. Detta har hänt: Irans beslag av tankfartyget Stena Impero. 2019. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/irans-beslag-av-tankfartyget-stena-impero-detta-har-hant (Hämtad 2019-12-30)

³⁹ Reuters. Japan to send warship, aircraft to Middle East to protect vessels. 2019. https://www.reuters.com/article/us-mideast-iran-japan/japan-to-send-warship-aircraft-to-middle-east-to-protect-vessels-idUSKBN1YV00W (Hämtad 2019-12-30)

⁴⁰ Reuters. Strait of Hormuz: the world's most important oil artery. 2019. https://www.reuters.com/article/us-mideast-iran-tanker-factbox/strait-of-hormuz-the-worlds-most-important-oil-artery-idUSKCN1UG0FI (Hämtad 2019-12-30)

Sveriges Television. Olsson, Jonas. Iran genomför första militära marinövningen med Kina och Ryssland. 2019. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/iran-genomfor-forsta-militara-marinovningen-med-kina-och-ryssland (Hämtad 2019-12-30)

⁴¹ Center for Strategic and International Studies. How much trade transits the South China Sea?. 2019. https://chinapower.csis.org/much-trade-transits-south-china-sea/ (Hämtad 2019-12-30)

⁴² Reuters. China unveils vision for 'Polar Silk Road' across Arctic. 2018. https://www.reuters.com/article/us-china-arctic/china-unveils-vision-for-polar-silk-road-across-arctic-idUSKBN1FF0J8 (Hämtad 2019-12-30)

⁴³ Center for Strategic and International Studies. How much trade transits the South China Sea?. 2019. https://chinapower.csis.org/much-trade-transits-south-china-sea/ (Hämtad 2019-12-30)

⁴⁴ Reuters. Macron takes swipe at halting NATO reaction to Turkey's Syria incursion. 2019. https://www.reuters.com/article/us-syria-security-turkey-macron/macron-takes-swipe-at-halting-nato-reaction-to-turkeys-syria-incursion-idUSKBN1WX1QX (Hämtad 2019-12-30)

⁴⁵ Reuters. France's Macron: I'm not sorry I called NATO brain dead. 2019. https://www.reuters.com/article/us-france-nato-braindead/frances-macron-says-nato-brain-death-remarks-were-a-wake-up-call-idUSKBN1Y21JE (Hämtad 2019-12-30)

⁴⁶ Reuters. 'Very, very nasty': Trump clashes with Macron before NATO summit. 2019. https://www.reuters.com/article/us-nato-summit/very-very-nasty-trump-clashes-with-macron-before-nato-summit-idUSKBN1Y7005 (Hämtad 2019-12-30)

⁴⁷ Reuters. France's Macron: I'm not sorry I called NATO brain dead. 2019. https://www.reuters.com/article/us-france-nato-braindead/frances-macron-says-nato-brain-death-remarks-were-a-wake-up-call-idUSKBN1Y21JE (Hämtad 2019-12-30)

Reuters. Poland sees limited room for Russia diplomacy, despite Macron overtures. 2019. https://www.reuters.com/article/us-poland-russia-macron/poland-sees-limited-room-for-russia-diplomacy-despite-macron-overtures-idUSKBN1YH1YA (Hämtad 2019-12-30)

⁴⁸ NATO. Press conference: by NATO Secretary General Jens Stoltenberg following the meeting of the North Atlantic Council at the level of Heads of State and/or Government. 2019. https://www.nato.int/cps/en/natohq/opinions_171554.htm (Hämtad 2019-12-30)

⁴⁹ Reuters. EU leaders mark a decade of Lisbon Treaty amid calls for reform. 2019. https://www.reuters.com/article/us-eu-treaty-lisbon-anniversary/eu-leaders-mark-a-decade-of-lisbon-treaty-amid-calls-for-reform-idUSKBN1Y513N (Hämtad 2019-12-30)

⁵⁰ CNBC. Amaro, Silvia. ‘Very dangerous’: Putin, Trump want to weaken the European Union, top official says. 2019. https://www.cnbc.com/2019/05/22/very-dangerous-putin-trump-want-to-weaken-eu-top-official-says.html (Hämtad 2019-12-30)

The Wall Street Journal. Trofimov, Yaroslav. The European Union Is Punching Below Its Weight in World Affairs. 2019. https://www.wsj.com/articles/the-european-union-is-punching-below-its-weight-in-world-affairs-11576578603 (Hämtad 2019-12-30)

⁵¹ Reuters. Britain threatens Brexit cliff-edge to force EU trade deal by December 2020. 2019. https://www.reuters.com/article/uk-britain-eu/britain-threatens-brexit-cliff-edge-to-force-eu-trade-deal-by-december-2020-idUSKBN1YK25G (Hämtad 2019-12-30)

⁵² Reuters. Russia gas export pipeline in jeopardy as Trump signs sanctions bill. 2019. https://www.reuters.com/article/us-usa-russia-nord-stream-allseas/russia-gas-export-pipeline-in-jeopardy-as-trump-signs-sanctions-bill-idUSKBN1YP00Z (Hämtad 2019-12-30)

⁵³ Reuters. Putin says Russia has vessel to build Nord Stream 2: newspaper. 2019. https://www.reuters.com/article/us-usa-russia-nord-stream-putin/putin-says-russia-has-vessel-to-build-nord-stream-2-newspaper-idUSKBN1YU04J (Hämtad 2019-12-30)

⁵⁴ Reuters. How U.S. sanctions could hit Russia's Nord Stream gas project. 2019. https://uk.reuters.com/article/uk-ukraine-russia-gas-factbox/how-u-s-sanctions-could-hit-russias-nord-stream-gas-project-idUKKBN1YS0X1 (Hämtad 2019-12-30)

⁵⁵ Sveriges Television. Nord Stream 2 drabbas av USA-sanktioner. 2019. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/blekinge/nord-stream-2-drabbas-av-usa-sanktioner (Hämtad 2019-12-30)

⁵⁶ Reuters. Germany 'firmly rejects' U.S. sanctions on Nord Stream 2 firms. 2019. https://www.reuters.com/article/us-usa-russia-nord-stream-germany/germany-firmly-rejects-u-s-sanctions-on-nord-stream-2-firms-idUSKBN1YP0CP (Hämtad 2019-12-30)

⁵⁷ Reuters. Season of discontent: protests flare around the world. https://www.reuters.com/article/us-global-protests/season-of-discontent-protests-flare-around-the-world-idUSKBN1X127J (Hämtad 2019-12-30)

⁵⁸ Reuters. Trump says U.S. military intervention in Venezuela 'an option;' Russia objects. https://www.reuters.com/article/us-venezuela-politics/trump-says-u-s-military-intervention-in-venezuela-an-option-russia-objects-idUSKCN1PS0DK (Hämtad 2019-12-30)

⁵⁹ Reuters. U.S. calls Russia deployment of planes to Venezuela 'reckless escalation'. https://www.reuters.com/article/us-venezuela-politics-pompeo/u-s-calls-russia-deployment-of-planes-to-venezuela-reckless-escalation-idUSKCN1R61PL (Hämtad 2019-12-30)

⁶⁰ Reuters. China says U.S. criticism of its role in Latin America is "slanderous". 2019. https://www.reuters.com/article/us-usa-pompeo-china/china-says-u-s-criticism-of-its-role-in-latin-america-is-slanderous-idUSKCN1RR0W2 (Hämtad 2019-12-30)

Reuters. U.S. says Iran increasing activity in Latin America. 2009. https://www.reuters.com/article/us-usa-iran-latam/u-s-says-iran-increasing-activity-in-latin-america-idUSTRE52G5VK20090317 (Hämtad 2019-12-30)

Reuters. Iran set up terrorist networks in Latin America: Argentine prosecutor. 2013. https://www.reuters.com/article/us-argentina-iran/iran-set-up-terrorist-networks-in-latin-america-argentine-prosecutor-idUSBRE94S1F420130529 (Hämtad 2019-12-30)

⁶¹ U.S. Army Europe. DEFENDER-Europe 20. 2019. https://www.eur.army.mil/DefenderEurope/ (Hämtad 2019-12-30)

⁶² Norsk rikskringkasting. Hemmelig ubåt-operasjon: «Målet er å vise at Russland kan nå USA». 2019. https://www.nrk.no/norge/hemmelig-ubat-operasjon_-_malet-er-a-vise-at-russland-kan-na-usa_-1.14761298 (Hämtad 2019-12-30)

Avsaknad av signaler

Sammanfattning

Den främmande undervattensverksamheten som troligtvis genomfördes under hela 1980- och inledande hälften av 1990-talet på svenskt inre vatten torde varit tvunget att ledas och koordineras på något sätt. Detta då det förefaller varit företag som genomfördes med flertalet undervattensfarkoster. Det enklaste sättet under den aktuella tidsperioden att leda verksamhet torde utgjorts av radiokommunikation, varvid signalunderrättelser bör ha utgjort en viktig del för att vidta motåtgärder mot dessa kränkningar. Dock förefaller ingen information finnas om att signalunderrättelser har indikerat någon form av främmande undervattensverksamhet på svenskt territorialvatten än mindre inre vatten. Detta kan bero på ett flertal faktorer, ingen sändning genomfördes på svenskt territorialvatten, ingen sändning detekterades av olika skäl, bristfällig utrustning för detektering, ej fungerande myndighetssamverkan m.m.

Analys

Den främmande undervattensverksamhet som troligtvis genomfördes under slutskedet av det kalla kriget på svenskt inre vatten har vid ett antal tillfällen berörts på denna blogg. Detta inlägg kommer beröra en annan aspekt av detta, nämligen vad som förefaller vara avsaknaden utav signalunderrättelser kring den främmande undervattensverksamheten. Innan själva inlägget börjar, bör det påtalas att mängden information för studier inom detta ämnesområde är ytterst begränsat. Den blir än mer begränsad om en hög grad av tillförlitlighet avseende källors faktiska kunskap i området skall uppnås. Vad avser källdokument kommer de tre statliga utredningarna kring den främmande undervattensverksamheten nyttjas, därefter avhemligade handlingar och slutligen böcker av individer som innehaft chefspositioner inom, dels Försvarets radioanstalt, dels Säkerhetspolisen.

Inledningsvis bör den fredstida signalunderrättelsestrukturerna under den aktuella tidsperioden i Sverige beskrivas. I praktiken utgjordes det av två myndigheter. Den första, och självklara, var Försvarets Radioanstalt (FRA). Den andra och mindre kända var Rikspolisstyrelsens Säkerhetsavdelning (RPS/SÄK) signalspaningsrotel. Förenklat kan det skrivas att FRA var inriktad på verksamhet som skede bortom Sveriges gränser.¹ Emedan RPS/SÄK signalspaning var mer inriktad mot verksamhet som skedde inom rikets gränser men även signalering riktad mot Sverige, där tyngdpunkten låg på kontraspionage.² Därutöver grundutbildade bl.a. armén och marinen värnpliktig personal inom signaunderrättelseverksamhet,³ något FRA även genomförde för att bemanna sin krigsorganisation.⁴

Vad är då skrivit i de tre statliga utredningarna avseende signalspaningsunderrättelser i samband med den främmande undervattensverksamheten? Den första statliga utredningen och kommissionen kring den främmande undervattensverksamheten som publicerade sin rapport i april 1983, är ytterst sparsam med information avseende vilken information som erhållits via signalspaning. Den skriver att signalspaningsobservationer har gjorts och givit viktig kompletterande information avseende det verkliga händelseförloppet vid ubåtsjakten under Hårsfjärden 1982. Den skriver även att genom signalspaning är det möjligt att kunna bedöma ubåtars nationella hemvist.⁵

Den andra statliga utredningen avseende den främmande undervattensverksamheten berör i större omfattning signalspaningsunderrättelser. Denna kommission har ett avsnitt där signalspaning berörs i allmänna ordalag, i detta avsnitt beskrivs även att en ubåt som genomför ett företag antas ha ett ytterst begränsat behov av att sända aktivt och om den måste genomföra sändning sker det främst med s.k. snabbsändning d.v.s. meddelandet komprimeras och sändningen sker under någon sekund eller kortare tid. Därutöver kan radarsändningar från sändande ubåtar lokaliseras. Långvåg berörs även d.v.s. möjligheten för en ubåt att i undervattensläge motta meddelanden (här bör det vara ultralångvåg som avses, internationellt benämns det VLF, långvåg kommer skrivas då det är det som skrivs i rapporten men undertecknad åsyftar VLF). För att sända ett eventuellt svar på lämpligt frekvensband måste en antenn bryta vattenytan. De skriver även att under vissa förutsättningar kan en ubåt lokaliseras och typbestämmas genom signalspaning.⁶

Vad avser nyttjandet av signalspaningsunderrättelser för att fastslå främmande undervattensverksamhet, fastställer kommissionen redan i sin sammanfattning att den tillgängliga informationen från signalspaningsunderrättelser inte kan läggas till grund för slutsatser om förekomst av främmande undervattensverksamhet.⁷ Den skrivning som den första ubåtskommissionen hade avseende signalspaningsunderrättelser underkänns även i den andra kommissionens rapport.⁸

I denna kommissions rapport framkommer även att 1988 hade FRA ej några signaler registrerade som kom från okända undervattensfarkoster i svenskt vatten eller dess omedelbara närhet. FRA ståndpunkt var även att inträngande ubåtar ej ger ifrån sig några radiosignaler annat än i nödläge.⁹ Kommissionen fastställer även att FRA hade bättre utrustning och personal med större spaningserfarenhet än marinen, varvid de anser att säkerheten i FRA bedömningar är större än marinens.¹⁰ I denna kommissions rapport tas även några exempel upp kring inhämtade sändningar både av radio- men även radarsändningar av FRA.¹¹ I en annan del av rapporten framkommer även att flera starka långvågssändare skall ha sänt den 11OKT1982 d.v.s. under ubåtsjakten i Hårsfjärden.¹² Huruvida dessa överhuvudtaget haft med verksamheten att göra är okänt. Det bör dock noteras att sådana ”starka ultralångsvågssändare” med säkerhet var kända av FRA m.fl. då dessa stationer är statiska och därmed ytterst pejlbara. Varvid det blir smått märkligt att det ej skrivs ut vilken nation som sände, då det de facto berörs i en statlig utredning.

Den tredje statliga utredningen berör även signalspaningsunderrättelser i större omfattning än den första, i mångt är informationen som framkommer densamma som i den andra statliga utredningen. Nytt är dock att utredningen berör den s.k. Utö incidenten 1980, där FRA den 15-17SEP1980 registrerade en kraftig ökning av radiotrafik till ubåtar från den sovjetiska chefen för Östersjömarinen. Dock skall den radiotrafiken härrört från en sovjetisk ubåtsräddningsövning. Själva Utö incidenten började även den 18SEP1980.¹³ Den tredje utredningen, likt den andra, fastställer även att inga signalspaningsunderrättelser finns som kan nationalitetsbestämma någon nation bakom Hårsfjärden kränkningen 1982.¹⁴ Dock framkommer en intressant del, nämligen att Statsminister Olof Palme till den sovjetiska ambassadören Boris Pankin skall ha framfört att signalspaningsunderrättelser fanns, som visade på radiotrafik mellan de kränkande ubåtarna och Kaliningrad.¹⁵ Dock framkommer det ej varifrån Statsministern erhållit den informationen.

Vid en genomläsning i de avhemligade delarna ur den s.k. "ÖB-rapporten" avseende den främmande undervattensverksamheten från 1987 framkommer inget om signalspaningsunderrättelser. Dock skulle eventuellt sådan information kunna återfinnas i rapportens, fortfarande, hemligstämplade delar. Däremot framkommer en annan intressant aspekt, enligt rapporten skall tidsperioden för kränkningar varit mellan april-november respektive år. Under vilket antingen enskilda eller flera samtidiga företag riktade mot Sverige genomfördes. Dessa företag antas i rapporten även följa en redan förväg uppgjord plan.¹⁶

Här bör beaktas att t.ex. ubåtsjakten i Hårsfjärden 1982 vilket bör kunna ses som ett företag förefaller omfattat, enligt den första statliga utredningen i frågan kring främmande undervattensverksamhet, totalt sex stycken ubåtar varav tre miniubåtar som var involverad i företaget vid Hårsfjärden 1982.¹⁷ Det kan jämföras med den efterföljande ubåtsjakten vid den s.k. Sundsvalls incidenten 1983, där antagandet var/är att minst en stor och en mindre ubåt genomförde ett företag.¹⁸ Således rör det sig eventuellt om fler än en ubåt vid genomförandet av dessa företag på svenskt inre vatten. Varvid det torde krävas som minst koordinering innan genomförandet och en relativt omfattande planering för dess genomförande.

Således, det de statliga utredningarna säger är att signalspaning har genomförts, men inget av det signalspaningsunderlaget bekräftar någon form av främmande undervattensverksamhet på svenskt inre vatten. Vad som dock är intressant i de statliga utredningarna är att det är enbart Marinens signalspaning och FRA signalspaning som berörs, ingenstans i de tre statliga utredningarna finner undertecknad något om RPS/SÄK signalspaningsverksamhet. Längre fram i inlägget kommer RPS/SÄK signalspaningsverksamhet beröras. Dock vill undertecknad redan nu påtala att det får ses som märkligt att RPS/SÄK signalspaning inte berörs i de tre statliga utredningarna kring den främmande undervattensverksamheten, varav de två senaste utredningarna de facto avhandlar signalunderrättelser i viss omfattning.

Vad avser fristående verk kring FRA verksamhet under det kalla kriget utgör troligtvis Jan-Olof Grahns bok "Om svensk signalspaning: Kalla kriget" det säkraste fakta underlaget. Grahn berör den främmande undervattensverksamheten sammanlagt på cirka en sida. Dock överinstämmer den bild han ger, i mångt med de tre statliga utredningarnas syn. Dock understryker han att FRA snarare hade en roll i att falsifiera olika indikatorer, kontra validera samt att Försvarsmakten överskattade den operativa statusen hos Östersjömarinens ubåtsflotta. Dock har han en intressant passus där han skriver att, "Den slutliga sanningen om dessa intrång under det kalla kriget torde dröja ännu en tid att klarlägga".¹⁹

En intressant sak som även går att konstatera utifrån Grahns bok, är att åtminstone FRA kommunikationsspaning d.v.s. avlyssnandet av radiotrafik förefaller varit helt inriktat bortom den svenska kusten. Varvid det får ses som troligt att stationsstrukturen men även kalibrering av utrustning vid dessa stationer ej var inriktat mot inhämtning nära svensk kust eller mot svenskt inre vatten, utan snarare optimerat bortom den.²⁰ Vilket torde varit detsamma med den tekniska signalspaningen utifrån dess stationsstruktur.²¹

Hur passar då RPS/SÄK signalspaningsrotel in i detta? Inledningsvis skall det påtalas att likt FRA verksamhet, som det ändå skrivits en del om, är RPS/SÄK signalspaningsverksamhet under det kalla kriget något det ej finns en omfattande och öppen dokumentation kring. I detta inlägg kommer två tidigare chefer för det svenska kontraspionaget, Olof Frånstedt och Bengt Nylander, nyttjas som källor för att beskriva verksamheten.

Enligt Olof Frånstedt hade RPS/SÄK signalspaningsrotel byggt upp en kedja med pejlingsstationer från Kiruna i norr till Ystad i söder. Enligt Bengt Nylander fanns det fem fast bemannade stationer, Kiruna, Östersund, Stockholm, Göteborg och Malmö. Syftet med dessa stationer var dels att följa den enkelriktade trafiken till agenter i Västeuropa, dels med pejling lägesbestämma sändarna på olika platser i Österuropa. Enligt Frånstedt var även detta en av de viktigaste delarna i RPS/SÄK internationella samarbete.²² Enligt Nylander var huvuduppgiften för RPS/SÄK signalspaningsrotel att identifiera om det i Sverige fanns personer som tog emot några av dessa meddelanden.²³

Utifrån Nylanders uppgifter förefaller även signalspaningsroteln varit indelad i, dels närspaning, dels fjärrspaning där det sistnämnda var de som lyssnade på de Östeuropeiska sändningarna, emedan närspaningen arbetade gentemot verksamhet på svenskt territorium.²⁴ Därutöver framkommer det att signalspaningsverksamheten förefaller varit strängt sektionerad och delgivningen av information från signalspaningsroteln till övriga delar av RPS/SÄK genomfördes av den centrala ledningen.²⁵

Enligt Nylander genomfördes även årligen övningar som gick ut på att en sändning genomfördes någonstans i Sverige varvid den skulle pejlas in, därefter skulle en spelad agent gripas. Därtill skall även specialfordon med signalspaningsutrustning funnits runt om i Sverige för RPS/SÄK signalspaningsrotel. Vid dess huvudanläggning fanns allt från mindre skåpbilar till stora lastbilar för genomförandet av signalspaning.²⁶

Men vad som kanske är mest intressant, som även framkommer i Nylanders bok, är att RPS/SÄK signalspaningsrotel förefaller varit högst delaktig vid, åtminstone, ubåtsincidenterna i Stockholms skärgård. Enligt Nylander skall RPS/SÄK signalspaningsrotel haft högsta beredskap vid dessa tillfällen. Närspaningen hade till uppgift att detektera sändningar till och från personer på fastlandet. Emedan fjärrspaningen hade till uppgift att detektera sändningar mellan ubåtar och eventuell personal på fastlandet men även från företagsledningen av ubåtarna.²⁷ Under ubåtsjakten i Hårsfjärden 1982 skall även signalspaningsrotelns närspaningsgrupper varit involverad..²⁸ I sammanhanget bör det noteras att RPS/SÄK även förefaller varit involverad tillsammans med Försvarsmakten, vid planerade operationer med ubåtsjaktstyrkan.²⁹ Varvid signalspaningsroteln även kan ha varit engagerad i dessa operationer längs den svenska kusten och inte enbart i Stockholms skärgård.

Således förefaller både FRA och RPS/SÄK signalspaningsrotel varit involverad i försöken att klarlägga den främmande undervattensverksamheten med hjälp av signalspaning. Dock förefaller enbart FRA uppgifter legat till grund till de två senaste statliga utredningarna, i frågan kring den främmande undervattensverksamheten. Denna slutsats av undertecknad kan givetvis vara felaktig, men det är tolkningen undertecknad gör utifrån att RPS/SÄK signalspaningsverksamhet ej förefaller nämnas i utredningarna.

Kan det då sänts något av den eller de som troligtvis genomförde den främmande undervattensverksamheten på svenskt inre vatten under den aktuella tidsperioden inlägget berör? Inledningsvis bör den ev. ledningsstrukturen för dessa företag belysas. Det kommer bygga på antaganden när ingen öppen information om det förefaller publicerats. Ett viktigt ingångsvärde i hur ledningen kan ha genomförts blir det den andra statliga utredningen skriver att, sändning från kränkande ubåtar på svensk inre vatten torde undvikits i det längsta.

Utifrån det ingångsvärden får det ses som troligt att en omfattande planering och koordinering torde krävts innan företagens genomföranden. Koordineringen och planeringen torde blivit större respektive mindre utifrån mängden deltagande farkoster. Ett viktigt ingångsvärde för genomförandet torde varit upprättandet av tydliga gränser för de deltagande farkosterna. Detta för att säkerställa att det enbart är en egen farkost i området, allt annat som detekterades kunde därmed anses vara en presumtiv motståndaren varvid adekvata åtgärder för att förbli oupptäckt kunde vidtas. Detta ställer även krav på separerade undervattensleder vid in- och utseglats, dels från basen företaget iståndsätts vid, dels inom det aktuella området företaget genomförs i.³⁰ Genomförande på tid torde även utgjort en viktig faktor för företagets lösande ffa. om farkoster skall lämnas eller hämtas av moderfartyg. Därutöver torde en omfattande s.k. omfallsplanering krävts av de som styrde företagen, för att ha färdiga handlingsalternativ vid troliga händelseutvecklingar. Detta är exempel på några faktorer vilket troligtvis en företagsledning var tvungen att beaktas vid planeringen och koordineringen av företagen, i syfte att undvika radiosändningar från farkosterna.

En sådan koordinering och planering av ett företag fungerar troligtvis utan större problem i en friktionsfri miljö och utan påverkan från en motståndare. Vid ubåtsjakterna i svenskt inre vatten under den aktuella tidsperioden vidtogs dock omfattande åtgärder för att påverka den eller de stat/-er som kränkte, vilket bl.a. kan exemplifieras med minsprängningar, insättande av sjunkbomber, upprättande av spärrar m.m.³¹ Vid vissa av dessa ubåtsjakter förefaller även den eller de som kränkt svenskt inre vatten agerat på ett sådant sätt att det kan tyda på att stridsledning genomförts av företaget. Detta kan exemplifieras med samspel mellan deltagande ubåtar, men även vid den s.k. Hårsfjärden-incidenten förefaller miniubåtar som deltog i företaget haft kunskap om de minsprängningar som genomförts maa. dess agerande.³²

Denna stridsledning kan givetvis lösts på andra sätt än att ubåten meddelat företagsledningen direkt via t.ex. radio om en prekär och uppkommen situation som kräver stridsledning av företagsledningen. Det hade kunnat lösas med att ubåten t.ex. meddelat personal på land via sambandssystem med kort räckvidd, varvid pejling och avlysning försvåras, som i sin tur meddelat t.ex. en ambassad. Där meddelandet i sin tur vidarebefordrats till företagsledningen inom ramen för den ordinarie sambandstrafiken,³³ som i sin tur meddelat en av de deltagande ubåtarna i företaget via långvåg att genomföra en avledning. Dock blir det väldigt långa ledtider för ett sådant agerande, å andra sidan förefaller sannolikheten för direkt påverkan av de kränkande farkosterna varit låg vid ubåtsjakterna under den aktuella tidsperioden.³⁴ Varvid en avledningsmanöver kan ha inneburit att ubåten i trångmål kan ha valt att ligga stilla och därigenom försöka undvika upptäckt och vid en tilldelad tid som erhållit över t.ex. långvåg påbörjat sin rörelse när en avledningsmanöver påbörjats i ett annat geografiskt område för att dra till sig uppmärksamhet från ubåtsjaktstyrkan.

Givetvis kan andra metoder nyttjats såsom olika former av undervattenskommunikation för att kunna genomföra och styra t.ex. avledningsmanövrar.³⁵ Detta skulle i sådant fall kunnat innebära att t.ex. farkosterna agerade som par och samordnade sin verksamhet, istället för att ledas av en central företagsledning i händelse av en oförutsedd situation. En annan möjlighet är att den svenska mediarapporteringen var fullt tillräcklig för att en företagsledning skulle kunna vidta åtgärder för att dess farkoster skulle kunna parera de svenska ubåtsjaktåtgärderna, utan att ha direktkontakt över tiden med de deltagande farkosterna.³⁶ Dock skulle det bygga på ett väldigt styrt tidsschema för de deltagande farkosterna så att företagsledningen med stor säkerhet skulle kunna veta var de befann sig för att kunna parera svenska ubåtsjaktåtgärder, utifrån mediarapporteringen. Att ett sådant styrt tidsschema skulle kunna fungera utifrån en motståndares motåtgärder och ej förutsedda friktioner får ses som smått otroligt.

Vad säger då detta? Rent principiellt skulle det kunnat vara genomförbart för de större företagen med flertalet deltagande undervattensfarkoster att genomföra dem utan någon röjande radiosändningen genomförts. Men även utgående från FRA hypotes att sändningen enbart skulle genomföras vid någon form av nöd,³⁷ får det även ses som troligt att ingen sändningar genomförts då den s.k. ”ÖB-rapporten” från 1987 påpekar att det ej sågs som troligt att några allvarliga friktioner, nödsituationer motsv. hade inträffat för de kränkande farkosterna.³⁸ Vilket även innebär att det ej torde förekommit någon form av nöd som framtvingat röjande radiosändningar, åtminstone intill 1987.

Dock, sett till de omfattande motåtgärder som vidtogs av den svenska ubåtsjaktstyrkan och övriga inblandande enheter vid ubåtsjakterna, får det ses som smått otroligt om det ej inträffade något tillfälle under nästan ett och ett halvt decennium med omfattande kränkningar av svenskt inre vatten som skulle föranlett behovet av radiosändning från någon av de deltagande undervattensfarkosterna. Genomfördes dock någon radiosändning bör det beaktas att det troliga enl. den andra statliga utredningen var att snabbsändning tillämpades.³⁹ Varvid en sändning ej behöver ha uppfattats av varken FRA eller RPS/SÄK signalspaningsrotel. Sen bör även faktorn att s.k. satellitkommunikation kan ha tillämpats av de kränkande farkosterna, varvid pejling försvåras.⁴⁰ Sen finns givetvis möjligheten att sändningar uppfattades och kunde klassificeras men att den informationen är så hemlig att spridningen av den är ytterst begränsad, för att den eller de kränkande staterna ej skulle få kännedom att Sverige erhållit ett möjligt övertag, och fortsatt ej skall känna till det. Ytterligare ett alternativ finns även, nämligen möjligheten att det ej skedde några sändningar maa. att det ej inträffade några kränkningar, vilket dock får ses som smått otroligt mtp. mängden visuella observationer som genomförts längs hela Sveriges kust.

Avslutande kommentar

I vanliga fall brukar undertecknad avsluta sina inlägg med någon form av slutsats. I detta inlägg blir det istället en avslutande kommentar. Då någon egentlig slutsats kring signalunderrättelser och den främmande undervattensverksamheten ej går att uppbringa, utifrån den öppna information som i dag finns tillgänglig, utan snarare uppstår enbart ytterligare frågeställningar.

Vad som dock går att konstatera är att ämnesområdet kring signalunderrättelser och den främmande undervattensverksamheten som skedde under 1980- och inledningen av 1990-talet är väldigt outforskat. Något som sannolikt beror på sekretessen kring, dels den främmande undervattensverksamheten, dels signalunderrättelser generellt. Vilket möjligtvis på längre sikt kan bli ett forskningsområde när sekretessen gradvis släpps, dock torde det vara många år kvar innan så sker.

Have a good one! // Jägarchefen

Källförteckning

Allerman, Christian. Ubåtsincidenter och främmande undervattensverksamhet - en tillbakablick och ett försök till summering. Tidskrift i sjöväsendet. vol. 170, no.1. 2007.

Department of the Army. Techniques for Satellite Communications. Washington, DC: Department of the Army, 2017.

Frånstedt, Olof. Spionjägaren D.2: Säpo, IB och Palme. Västerås: Ica, 2014.

Försvarsmakten. Svensk Soldat. Stockholm: Försvarsmakten, 1994.

Försvarsmakten. Telekrig: Lärobok för armén. Stockholm: Försvarsmakten, 1997.

Grahn, Jan-Olof. Om svensk signalspaning: Kalla kriget. Stockholm: Medströms bokförlag, 2019.

Holmström, Mikael. Den dolda alliansen: Sveriges hemliga NATO-förbindelser. Stockholm: Atlantis, 2011.

Hugemark, Bo (red). Möta, hejda, slå: så skulle Sverige försvaras. Stockholm: Medströms Bokförlag, 2019.

Jansson, Nils-Ove. Omöjlig ubåt: stridsberättelser från ubåtsjakten och det säkerhetspolitiska läget under 1980-talet. Göteborg: Nils-Ove Jansson, 2014.

Nylander, Bengt. Det som inte har berättats: 25 år inifrån Säpo:s kontraspionage. Stockholm: Hjalmarson & Högberg, 2016.

SOU 1983:13. Att möta ubåtshotet. Ubåtskränkningarna och svensk säkerhetspolitik.

SOU 1995:135. Ubåtsfrågan 1981-1994. Rapport från Ubåtskommissionen.

SOU 2001:85. Perspektiv på Ubåtsfrågan.

Svensson, Emil. Under den fridfulla ytan. Stockholm: Marinlitteraturföreningen, 2005.

Tunander, Ola. Det svenska ubåtskriget. Stockholm: Medströms bokförlag, 2019.

Överbefälhavaren. Undervattensverksamhet som riktas mot vårt land, läge hösten 1987. Stockholm: Överbefälhavaren, 1987.

Slutnoter

¹ Grahn, Jan-Olof. Om svensk signalspaning: Kalla kriget. Stockholm: Medströms bokförlag, 2019, s. 148-149, 152-153, 187-190.

² Nylander, Bengt. Det som inte har berättats: 25 år inifrån Säpo:s kontraspionage. Stockholm: Hjalmarson & Högberg, 2016, s. 209.

³ Försvarsmakten. Svensk Soldat. Stockholm: Försvarsmakten, 1994, s. 51.

SOU 1995:135. Ubåtsfrågan 1981-1994. Rapport från Ubåtskommissionen. s. 101-102.

⁴ Grahn, Jan-Olof. Om svensk signalspaning: Kalla kriget. Stockholm: Medströms bokförlag, 2019, s. 269.

⁵ SOU 1983:13. Att möta ubåtshotet. Ubåtskränkningarna och svensk säkerhetspolitik. s. 39-40.

⁶ SOU 1995:135. Ubåtsfrågan 1981-1994. Rapport från Ubåtskommissionen. s. 67, 91, 101-102.

Försvarsmakten. Telekrig: Lärobok för armén. Stockholm: Försvarsmakten, 1997, s. 82.

⁷ Ibid. s. 12.

⁸ Ibid. s. 12, 16.

⁹ Ibid. s. 161.

¹⁰ Ibid. s. 239.

¹¹ Ibid. s. 239-240.

¹² Ibid. s. 140.

¹³ SOU 2001:85. Perspektiv på Ubåtsfrågan. s. 49, 63.

¹⁴ Ibid. s. 137.

¹⁵ Ibid. s. 145.

¹⁶ Överbefälhavaren. Undervattensverksamhet som riktas mot vårt land, läge hösten 1987. Stockholm: Överbefälhavaren, 1987, s. 13.

¹⁷ SOU 1995:135. Ubåtsfrågan 1981-1994. Rapport från Ubåtskommissionen. s. 149.

¹⁸ SOU 2001:85. Perspektiv på Ubåtsfrågan. s. 166.

¹⁹ Grahn, Jan-Olof. Om svensk signalspaning: Kalla kriget. Stockholm: Medströms bokförlag, 2019, s. 68, 104.

²⁰ Ibid. s. 148-149, 152-153.

²¹ Ibid. s. 187-190.

²² Frånstedt, Olof. Spionjägaren D.2: Säpo, IB och Palme. Västerås: Ica, 2014, s. 233.

Nylander, Bengt. Det som inte har berättats: 25 år inifrån Säpo:s kontraspionage. Stockholm: Hjalmarson & Högberg, 2016, s. 209-210, 216.

²³ Nylander, Bengt. Det som inte har berättats: 25 år inifrån Säpo:s kontraspionage. Stockholm: Hjalmarson & Högberg, 2016, s. 209.

²⁴ Ibid. s. 210-211.

²⁵ Ibid. s. 215.

²⁶ Ibid. s. 216-217.

²⁷ Ibid. s. 210.

²⁸ Ibid. s. 87.

²⁹ Hugemark, Bo (red). Möta, hejda, slå: så skulle Sverige försvaras. Stockholm: Medströms Bokförlag, 2019. s. 272.

³⁰ Holmström, Mikael. Den dolda alliansen: Sveriges hemliga NATO-förbindelser. Stockholm: Atlantis, 2011, s. 523-524.

SOU 1995:135. Ubåtsfrågan 1981-1994. Rapport från Ubåtskommissionen. s. 150.

³¹ SOU 2001:85. Perspektiv på Ubåtsfrågan. s. 163, 170, 173-174, 192, 223.

³² SOU 1983:13. Att möta ubåtshotet. Ubåtskränkningarna och svensk säkerhetspolitik. s. 19, 35.

Tunander, Ola. Det svenska ubåtskriget. Stockholm: Medströms bokförlag, 2019, s. 131.

³³ SOU 1995:135. Ubåtsfrågan 1981-1994. Rapport från Ubåtskommissionen. s. 146.

³⁴ Allerman, Christian. Ubåtsincidenter och främmande undervattensverksamhet - en tillbakablick och ett försök till summering. Tidskrift i sjöväsendet. vol. 170, no.1. 2007, s. 39-40.

³⁵ Jansson, Nils-Ove. Omöjlig ubåt: stridsberättelser från ubåtsjakten och det säkerhetspolitiska läget under 1980-talet. Göteborg: Nils-Ove Jansson, 2014, s. 87-88.

³⁶ Svensson, Emil. Under den fridfulla ytan. Stockholm: Marinlitteraturföreningen, 2005, s. 167.

³⁷ SOU 1995:135. Ubåtsfrågan 1981-1994. Rapport från Ubåtskommissionen. s. 161.

³⁸ Överbefälhavaren. Undervattensverksamhet som riktas mot vårt land, läge hösten 1987. Stockholm: Överbefälhavaren, 1987, s. 23.

³⁹ SOU 1995:135. Ubåtsfrågan 1981-1994. Rapport från Ubåtskommissionen. s. 101.

⁴⁰ Department of the Army. Techniques for Satellite Communications. Washington, DC: Department of the Army, 2017, s. 1-10.

Tunander, Ola. Det svenska ubåtskriget. Stockholm: Medströms bokförlag, 2019, s. 199.