måndag 8 februari 2021

På väg mot Zapad-2021

Reflektion

För de flesta läsare av denna blogg torde det inte utgöra en nyhet att årets ryska operativa-strategiska övning heter Zapad.1 De ryska operativa-strategiska övningarna roterar mellan de ryska militärdistrikten på årlig basis.2 Under 2020 genomfördes övningen i det södra militärdistriktet (MD S) och om inga förändringar genomförts, maa. det formella upprättandet av det norra militärdistriktet (MD N), kommer den operativa-strategiska övningen under nästa år genomföras i dess östra militärdistrikt (MD Ö).3 Således är det en cyklisk återkommande övningsverksamhet och vanligtvis är det den största övningsverksamheten de ryska väpnade stridskrafterna genomför under ett år.4 För att förtydliga för nya läsare av denna blogg, genomförs övning Zapad i Rysslands västra militärdistrikt (MD V), det vill säga det militärdistrikt tillsammans med MD N geografiskt är närmast placerat Sverige.

Inledningsvis bör det belysas att de ryska väpnade styrkorna ofta är sparsamma med information vilket privatpersoner kan ta del av kring de operativa-strategiska övningarna såsom tidpunkter, övningsverksamhetens omfattning m.m.. Denna information kommer vanligtvis i ett väldigt sent skede, oftast strax innan övningen skall genomföras. Det förefaller ej vara fallet med Zapad-2021, under slutet av december månad 2020 och under hela januari månad 2021 har information av och till publicerats kring övningens omfattning, tidpunkt för dess genomförande m.m. i olika ryska medier. Vilket jämfört med den bristfälliga informationsdelgivningen i ett tidigt skede innan de tidigare årens operativa-strategiska övningars genomförande, får det som nu publicerats anses utgöra något unikt i rysk transparens.

Vad är redan nu känt kring Zapad-2021 och vad kan det innebära? Övningen förefaller genomföras den 10-16SEP2021.5 Övningsområdet förefaller vara, dels i MD V samt fem övningsfält i Belarus,6 dels i MD N.7 Hur stor yta av MD V samt MD N som kommer omfattas av övningen är okänt. Rysslands President, Vladimir Putin, framförde vid den årliga utökade försvarsgenomgången i slutet av december månad 2020 att övning Zapad-2021 skulle fokusera på, nya metoder för att kunna agera med unionsstatens stridskrafter, artificiell intelligens, obemannade system både på land och i luften samt automatiserade ledningssystem.8 Därutöver har det framkommit att övningen även skall fokusera på agerande mot angrepp av kryssningsrobotar samt obemannade system. Men även enskilda enheters agerande på ett fragmenterat stridsfält där enheten är avskild från sitt huvudförband, luftlandsättningar med helikopter samt djupledsangrepp,9 där det sistnämnda skulle kunna tänkas utgöra s.k. infiltrationstaktik som även västerländska manöverförband tillämpar.

De Belarusiska väpnade styrkorna tillsammans med de ryska kommer även genomföra, minst, en gemensam särskild övning inför Zapad-2021.10 Men sannolikt kommer ett flertal mindre och större övningar även genomföras inför Zapad-2021 med de båda ländernas väpnade styrkor.11 Hur stor övningen kommer vara i deltagande personal räknat har ej delgivits. Antagande avseende Zapad-2013 samt Zapad-2017 visar dock på att mängden övningsdeltagare har varit signifikant större än vad som offentligt redovisats.12 Vilket sannolikt även kommer vara fallet med Zapad-2021. Detta maa. att de ryska väpnade styrkorna historiskt genomfört ett antal andra övningar parallellt som Zapad övningarna inom samma militärdistrikt, men hävdat att dessa ej ingår i Zapad övningen. Därutöver brukar oftast en sekundär operativ-strategisk riktning övas parallellt med den årliga operativa-strategiska övningen.13

Exakt vilka förband som kommer delta i övningen är ej heller offentligt redovisat. Dock går det att utläsa att t.ex. 1. Stridsvagnsarmén,14 6. Armén och Östersjömarinen skall delta i övningen.15 Men Zapad-2021 förefaller även utgör den viktigaste övningen för de ryska luftlandsättningstrupperna under 2021,16 varvid de sannolikt även kommer delta i övningen. Därutöver får det ses som troligt till sannolikt att en stor mängd understödjande förmågor inom MD V kommer delta i övningen. Detta maa. att det tydligt aviserats att uppbyggnadsfasen för övningen kommer inledas under augusti månad 2021. Detta omfattar som minst uppbyggnaden av en logistik bas på Belarusiskt territorium,17 sannolikt även annan logistik uppbyggnad på ryskt territorium.

Under de kommande månaderna intill dess att övning Zapad-2021 genomförs kan ett flertal större beredskapskontroller påräknas hos de ryska militära förbanden inom MD V och sannolikt mindre och eller gemensamma med Belarus.18 Denna verksamhet förefaller till del även påbörjats, då förbanden redan nu genomfört övningar i hur de snabbt skall kunna höja sin stridsberedskap i händelse av att en sådan order kommer.19 Huruvida någon större beredskapskontroll som under en period efter 2013 varit signumet för att påbörja en operativa-strategiska övninge kommer genomföras under detta år, får anses oskrivet.

I sammanhanget är det intressant att notera den gemensamma övningsverksamheten mellan 6. Armén i Leningrad Oblast och den ryska Östersjömarinen.20 Den 6. Armén är den svagaste armén inom MD V.21 Varvid den redan nu pågående gemensamma övningsverksamheten kan indikera att stridsvärdet skall höjas hos den 6. Armén. Vilket eventuellt skulle kunna få konsekvenser för säkerhetsläget i Östersjöregionen, då det troligtvis skulle medföra att den västliga försvarsalliansen NATO kommer vidta åtgärder för att höja motståndskraften hos sina medlemsländer i anslutning till 6. Arméns grupperingsområden. Det är även intressant att notera att Iskander förbanden inom MD V förefaller skall genomföra kompetensuppbyggnad och validering vad avser understöd till marina stridskrafter i samband med Zapad-2021.22

Det de övergripande övningsscenariot för Zapad-2021 förefaller omfatta, är en försämrad och eskalerande militär-politisk situation runt Belarus samt Ryssland.23 Dock bör den den faktiska säkerhetspolitiska utvecklingen till dags datum särskilt noteras. Belarus förefaller åtminstone i sina officiella uttalanden se framför sig att västerländska länder genomför påverkan i Belarus maa. de interna oroligheter som uppstått efter det genomförda presidentvalet, men även att NATO kan tänkas angripa Belarus och annektera västliga delar av landet.24 Vad som även bör beaktas avseende Belarus är de olika uttalandena av chefen för den ryska utrikesunderrättelsetjänstens, sedan presidentvalet i Belarus genomfördes hösten 2020. Då avseende subversiv verksamhet som kan tänkas genomföras mot Belarus, utav externa aktörer.25

Att relationerna mellan Ryssland och de s.k. Västliga länderna försämrats sedan den förra Zapad övningen får anses utgöra ett faktum. Varvid det även utgör en faktor att ta i beaktande, trots det enbart utgör en övning detta inlägg berör. Denna försämring i relationer kanske bäst kan exemplifieras när EU högsta utrikesrepresentant, Josep Borrell, besökte Moskva och träffade Rysslands utrikesminister, Sergej Lavrov, den 05FEB2021. Varvid ett tydligt maktspråk tillämpades utav Rysslands Utrikesminister. När EU utrikesrepresentants framförde sin syn att relationerna mellan EU och Ryssland hade nått en ny bottennotering, maa. den arresteringen och fängelsedomen gentemot den ryske oppositionspolitikern Aleksej Navalnyj. Varnade Lavrov för att oförutsägbara konsekvenser kunde inträffa om förbindelserna mellan EU och Ryssland försämrades ytterligare.26

Denna bottennotering av relationerna mellan EU och Ryssland kan även anses bekräftas av att Ryssland valde att utvisa tre tycken diplomater varav en svensk. Detta medförde att Sverige svarade med att utvisa en diplomat från den Ryska Ambassaden den 08FEB2021.27 Relationerna mellan Norge och Ryssland förefaller även hårdnat under januari månad 2021. Där Rysslands Utrikesminister i ett telefonsamtal med sin norska motsvarighet framförde att den norska militära aktiviteten och att NATO infrastruktur placeras närmre den ryska gränsen, försämrar säkerhetssituationen samt att detta kan få negativa konsekvenser i Arktis. Detta uttalande kan möjligen tillkommit maa. att en tillfällig ombasering av amerikanskt strategiskt bombflyg skall genomföras till Norge, vilket är första gången det inträffar.28

Det finns även fler exempel som bör tas i beaktande avseende det utrikespolitiska tonläget mellan Ryssland och de Västliga länderna. Där kanske främst relationerna mellan Ryssland och USA kan komma att försämras framgent om det skulle visa sig att Ryssland var ansvarig för det s.k. SolarBurst datorintrånget. Vilket förefaller komprometterat många delar av den amerikanska statsförvaltningen, men även civila företag. Därtill att den nuvarande Amerikanska Presidenten, Joe Biden, tydligt uttalat sig att han ej kommer vika ned sig för Ryssland aktiviteter.29

Vad avser säkerhetsläget får det även anses försämrat sedan den förra Zapad övningen genomfördes. Hur mycket är svårt att kvantifiera. Däremot har både den svenska militärledningen samt svenska statsråd sedan 2017 kontinuerligt påtalat att säkerhetsläget försämras, varvid det får anses som sannolikt att en gradvis försämring har inträffat. Här kommer säkerligen, och förhoppningsvis, en del läsare ihåg skräckrubrikerna kring Zapad-2017 i väldigt många etablerade västerländska medier. Där budskapet som i mångt förmedlades var att övningen mycket väl kunde vara en förberedelse för angrepp gentemot andra länder, eller att förband skulle kvarlämnas i Belarus och en form av pseudoockupation skulle kunna inträffa. Ingendera inträffade dock. Ur ett svenskt perspektiv som den s.k. enskilda individen kan ta till sig avseende det försämrade säkerhetsläget, torde den genomförda s.k. beredskapsinsatsen av Försvarsmakten under hösten 2020 vara det tydligaste exemplet.30 Således kommer Zapad-2021 genomföras i ett annat säkerhetsläge än vad Zapad-2017 genomfördes i, åtminstone hur det kan tänkas tolkas utav västerländska länder.

Avslutningsvis, Zapad-2017 genomfördes där den största risken utgjordes av att incidenter kunde skapa en eskalering mtp. mängden förband som skulle agera ungefärligt samtidigt i tid och rum. Både från Belarus, Ryssland och ett antal västerländska länder. Zapad-2021 bör ses ur ett annat perspektiv, där en eskalation kan inträffa redan under förberedelsefasen av övningen mtp. dels en försämrad utrikespolitisk situation, dels ett försämrat militärt säkerhetsläge varvid den totala säkerhetspolitiska situationen är sämre nu, än under 2017. Därtill skall västlig övningsverksamhet läggas in i denna bild såsom den kommande övningen Defender-2021, vilket berörts tidigare på denna blogg. Sammantaget får det ses som att risken för en ofrivillig eskalation av en uppkommen situation, på fler plan än det militära, är markant större nu inför Zapad-2021 än vad den var inför och under Zapad-2017.

Have a good one! // Jägarchefen


Källförteckning

Associated Press 1 (Engelska)

BelTA 12 (Engelska)

British Broadcasting Corporation 1 (Engelska)

Center for Naval Analyses 1 (Engelska)

Izvestija 12 (Ryska)

Krasnaja Zvezda 1 (Ryska)

NATO Review 1 (Engelska)

Reuters 1 (Engelska)

Rysslands Försvarsministerium 1234 (Ryska)

Rysslands President 1 (Engelska)

Stars And Stripes 1 (Engelska)

Svenska Dagbladet 1 (Svenska)

Sveriges Television 12 (Svenska)

TASS 1234567 (Engelska/Ryska)

Totalförsvarets forskningsinstitut 123 (Engelska)


Slutnoter

1 Министерство обороны Российской Федерации. В Вооруженных Силах России начался новый учебный год. 2020. https://function.mil.ru/news_page/country/more.htm?id=12327682@egNews (Hämtad 2021-02-08)

2 NATO Review. Johnson, Dave. VOSTOK 2018: Ten years of Russian strategic exercises and warfare preparation. 2018. https://www.nato.int/docu/review/articles/2018/12/20/vostok-2018-ten-years-of-russian-strategic-exercises-and-warfare-preparation/index.html (Hämtad 2020-02-08)

3 Ibid.

TASS. Military exercise Kavkaz-2020 ends with mock enemy defeat. 2020. https://tass.com/defense/1205111 (Hämtad 2021-02-08)

TASS. Putin signs decree to transform Northern Fleet into military district. 2020. https://tass.com/defense/1238053 (Hämtad 2021-02-08)

4 Totalförsvarets forskningsinstitut. Ryssland övar för krig. 2019. https://www.foi.se/nyheter-och-press/nyheter/2019-02-04-ryssland-ovar-for-krig.html (Hämtad 2021-02-08)

5 BelTA. Belarusian-Russian army exercise Zapad 2021 scheduled for 10-16 September. 2021. https://eng.belta.by/society/view/belarusian-russian-army-exercise-zapad-2021-scheduled-for-10-16-september-136654-2021/ (Hämtad 2021-02-08)

6 Ibid.

Известия. Армейская дружба: Россия и Белоруссия проведут рекордное число учений. 2021. https://iz.ru/1115704/roman-kretcul-aleksei-ramm/armeiskaia-druzhba-rossiia-i-belorussiia-provedut-rekordnoe-chislo-uchenii (Hämtad 2021-02-08)

7 Красная звезда. Защита интересов России в Арктике – приоритетная задача Северного флота. 2020. http://redstar.ru/zashhita-interesov-rossii-v-arktike-prioritetnaya-zadacha-severnogo-flota/ (Hämtad 2021-02-08)

8 President of Russia. Expanded meeting of the Defence Ministry Board. 2020. http://en.kremlin.ru/catalog/keywords/91/events/64684 (Hämtad 2021-02-08)

9 Министерство обороны Российской Федерации. Воинские части общевойсковой армии ЗВО в 2021 году примут участие в СКШУ «Запад-2021». 2021. https://structure.mil.ru/structure/okruga/west/news/more.htm?id=12332886@egNews (Hämtad 2021-02-08)

10 BelTA. Belarusian, Russian military approve cooperation plan for 2021. 2020. https://eng.belta.by/society/view/belarusian-russian-military-approve-cooperation-plan-for-2021-134547-2020/ (Hämtad 2021-02-08)

11 Известия. Армейская дружба: Россия и Белоруссия проведут рекордное число учений. 2021. https://iz.ru/1115704/roman-kretcul-aleksei-ramm/armeiskaia-druzhba-rossiia-i-belorussiia-provedut-rekordnoe-chislo-uchenii (Hämtad 2021-02-08)

12 NATO Review. Johnson, Dave. VOSTOK 2018: Ten years of Russian strategic exercises and warfare preparation. 2018. https://www.nato.int/docu/review/articles/2018/12/20/vostok-2018-ten-years-of-russian-strategic-exercises-and-warfare-preparation/index.html (Hämtad 2020-02-XX)

13 Norberg, Johan. Training to fight: Russia's major military exercises 2011-2014. Stockholm : Försvarsanalys, Totalförsvarets forskningsinstitut, 2015, s. 23.

Norberg, Johan. Training for War: Russia’s Strategic-level Military Exercises 2009 – 2017. Stockholm: Totalförsvarets forskningsinstitut, 2018, s. 46.

14 Министерство обороны Российской Федерации. Свыше 4500 прыжков с парашютом будет совершено военнослужащими гвардейской танковой армии ЗВО в 2021 году. 2021. https://function.mil.ru/news_page/country/more.htm?id=12333100@egNews (Hämtad 2021-02-08)

15 Известия. Бить в симбиозе: сухопутные «Искандеры» помогут боевым кораблям. 2021. https://iz.ru/1114608/anton-lavrov-roman-kretcul/bit-v-simbioze-sukhoputnye-iskandery-pomogut-boevym-korabliam (Hämtad 2021-02-08)

16 Министерство обороны Российской Федерации. Более 2,6 тыс. стрельб и более 150 тыс. прыжков с парашютом совершат российские десантники в 2020-2021 учебном году. 2020. https://function.mil.ru/news_page/country/more.htm?id=12327841@egNews (Hämtad 2021-02-08)

17 Известия. Армейская дружба: Россия и Белоруссия проведут рекордное число учений. 2021. https://iz.ru/1115704/roman-kretcul-aleksei-ramm/armeiskaia-druzhba-rossiia-i-belorussiia-provedut-rekordnoe-chislo-uchenii (Hämtad 2021-02-08)

18 Министерство обороны Российской Федерации. Воинские части общевойсковой армии ЗВО в 2021 году примут участие в СКШУ «Запад-2021». 2021. https://function.mil.ru/news_page/country/more.htm?id=12332886@egNews (Hämtad 2021-02-08)

TASS. Belarus puts some military units on highest combat alert. 2021. https://tass.com/defense/1248529 (Hämtad 2021-02-08)

19 Министерство обороны Российской Федерации. Более 10 тыс. военнослужащих общевойсковой армии ЗВО будут проверены в ходе тренировок по боевой готовности. 2021. https://function.mil.ru/news_page/country/more.htm?id=12334203@egNews (Hämtad 2021-02-08)

20 Известия. Бить в симбиозе: сухопутные «Искандеры» помогут боевым кораблям. 2021. https://iz.ru/1114608/anton-lavrov-roman-kretcul/bit-v-simbioze-sukhoputnye-iskandery-pomogut-boevym-korabliam (Hämtad 2021-02-08)

21 Muzyka, Konrad. Russian Forces in the Western Military District. Arlington: Center for Naval Analyses, 2020, s. 19.

22 Известия. Бить в симбиозе: сухопутные «Искандеры» помогут боевым кораблям. 2021. https://iz.ru/1114608/anton-lavrov-roman-kretcul/bit-v-simbioze-sukhoputnye-iskandery-pomogut-boevym-korabliam (Hämtad 2021-02-08)

23 Известия. Армейская дружба: Россия и Белоруссия проведут рекордное число учений. 2021. https://iz.ru/1115704/roman-kretcul-aleksei-ramm/armeiskaia-druzhba-rossiia-i-belorussiia-provedut-rekordnoe-chislo-uchenii (Hämtad 2021-02-08)

24 Associated Press. Karmanau, Yuras. Isachenkov, Vladimir. Belarus leader Lukashenko disparages protests as US plan. 2020. https://apnews.com/article/alexander-lukashenko-belarus-moscow-russia-europe-bcb6fd86b0fe18f2cddd96d06efafb22 (Hämtad 2021-02-08)

Reuters. Belarusian leader says no to new election, accuses NATO of build-up. 2020. https://www.reuters.com/article/us-belarus-election-lukashenko-idUSKCN25C0FH (Hämtad 2021-02-08)

Известия. Лукашенко заявил о планах НАТО по захвату западных белорусских земель. 2020. https://iz.ru/1094998/2020-12-02/lukashenko-zaiavil-o-planakh-nato-po-zakhvatu-zapadnykh-belorusskikh-zemel (Hämtad 2021-02-08)

25 TASS. US stage-managing Belarusian unrest, says Russian foreign intelligence chief. 2020. https://tass.com/world/1201461 (Hämtad 2021-02-08)

TASS. Russian intelligence head says CIA, Pentagon implicated in Belarus unrest. 2020. https://tass.com/politics/1206455 (Hämtad 2021-02-08)

26 British Broadcasting Corporation. Russia Navalny trial a 'low point' in EU-Russia relations, says Borrell. 2021. https://www.bbc.com/news/world-europe-55938042 (Hämtad 2021-02-08)

27 Sveriges Television. Bolin, Vendela. Sverige svarar: Rysk diplomat skickas hem. 2021. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/sverige-utvisar-rysk-diplomat-1 (Hämtad 2021-02-08)

28 TASS. Lavrov warns Norwegian counterpart about negative impacts of Oslo’s military activities. 2021. https://tass.com/defense/1246659 (Hämtad 2021-02-08)

Stars And Stripes. Svan, Jennifer H. US Air Force bombers deploy to Norway for first time. 2021. https://www.stripes.com/news/europe/us-air-force-bombers-deploy-to-norway-for-first-time-1.660701 (Hämtad 2021-02-08)

29 Sveriges Television. Biden: USA kommer inte längre att lägga sig platt för Ryssland. 2021. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/biden-usa-kommer-inte-langre-att-lagga-sig-platt-for-ryssland (Hämtad 2021-02-08)

TASS. Russia-US ties likely to get worse despite new agreements, expert says. 2021. https://tass.com/world/1249297 (Hämtad 2021-02-08)

30 Svenska Dagbladet. Gummesson, Jonas. Regeringen vet hur länge Sverige kan försvaras. 2020. https://www.svd.se/var-formaga-tydlig-hos-dem-som-behover-veta (Hämtad 2021-02-08)

tisdag 19 januari 2021

Nya vindar?

Reflektion

Varningar avseende ett försämrat säkerhetsläge förefaller numera komma tätt från Storbritannien. Som tidigare berörts på denna blogg uttalade sig Storbritanniens Försvarsstabschef, General Sir Nick Carter, i november 2020 avseende det rådande säkerhetsläget. Enligt honom finns risken att säkerhetsläget kan förvärras och lokala konflikter kan spridas och bli regionala, samt att en möjlig risk föreligger att ett tredje världskrig kan inträffa.1 I slutet av december 2020 kom vad som kunde anses utgöra en ytterligare varning rörande säkerhetsläget från Storbritanniens Försvarsstabschef. Där det framfördes att Ryssland genomför militära maktdemonstrationer i anslutning till Storbritannien på ett sätt som inte observerats sedan det kalla kriget.2

Under inledningen av januari 2021 kom ytterligare en varning. Denna varning kom från Amiralen och Lorden Alan West i en intervju med den brittiska tidningen The Mirror. Denne Amiral har, dels varit chef för Storbritanniens marin, dels varit chef över Storbritanniens motsvarighet till den svenska Militära Underrättelse- och Säkerhetstjänsten men även varit ordförande i Storbritanniens nationella säkerhetsråd.3 Således en individ som fortsatt torde ha synnerligen god insyn i, dels försvarsfrågor, dels underrättelsefrågor. Enligt denne Amiral är Storbritannien och Ryssland enbart ett felsteg iväg från en väpnad konflikt. Han belyser även riskerna med t.ex. om ett militärt flygplan från något NATO land skulle kollidera med ett från Ryssland skulle detta väldigt snabbt kunna få ett eskalerande händelseförlopp.4

I samma artikel framkom det även att mängden ryska ubåtar som agerar utanför Storbritanniens kust är mer omfattande nu än under det kalla kriget. I samma artikel framkom det även att i samband med dess publicerande befann sig tre till fyra ryska ubåtar väster om Skottland i syfte att aktivt försöka lokalisera brittiska Vanguard ubåtar som bär ballistiska missiler av modellen Trident. Vilket utgör Storbritanniens kärnvapenförmåga. Dessa ubåtar har sin bas vid Clyde på den skotska västkusten. Dessa uppgifter ansåg Amiralen och Lorden Alan West utgöra ett synnerligt eskalerande agerande utav Ryssland.5 Däremot kan inte detta anses vara något nytt. Sovjetunionen hade definitivt vid ett tillfälle, och sannolikt fler tillfällen, under det kalla kriget placerat en ubåt på den skotska västkusten vid den tidigare amerikanska ubåtsbasen Holy Loch. Då den och en amerikansk ubåt kolliderade i undervattensläge 1974.6

Den 19JAN2021 kom även Rysslands Utrikesminister, Sergej Lavrov, uttala sig om säkerhetsläget på Nordkalotten samt Arktis i ett samtal med Norges Utrikesminister, Ine Marie Eriksen Søreide. I samtalet varnade Rysslands Utrikesminister Norge för dess militära aktivitet, men denne kom även att påtala det försämrande säkerhetsläget på Nordkalotten samt Arktis.7 Det ryska utrikesministeriet kan vara väldigt framfusiga i sina uttalanden, men även med deras mått mätt kan det anses som att det uttalande som genomfördes den 19JAN2021 var ovanligt skarpt. I detta sammanhang bör även Sveriges Försvarsminister, Peter Hultqvist, numera så omtalade resa till Finland belysas. Då denne där mötte sin finske motsvarighet och de behandlade säkerhetsläget i Baltikum samt Belarus. Något som ej gick att avhandla över krypterade förbindelser,8 trots att ett väldigt kvalificerat sambandssystem förefaller upprättas mellan de nordiska länderna för att kunna avhandla hemlig information i händelse av en kris.9 Vilket möjligen skulle kunna tyda på en försämring i säkerhetsläget i Sveriges närområde.

Avslutningsvis, vad innebär då detta? Det får ses som troligt att åtminstone Storbritannien förefaller vara märkbart orolig över den nuvarande säkerhetsutveckling. De förefaller även vara oroad över vad Ryssland nu genomför gentemot dem. Dock får det ses som mindre troligt att enbart ubåtar utanför dess ubåtsbas vid Clyd utgör det mest oroande. Utan troligen är det fler faktorer eller agerande av de ryska ubåtarna som anses utgöra ett eskalerande agerande av Ryssland mot Storbritannien. Läggs det samman med andra indikatorer, nämnda och icke nämnda, förefaller säkerhetsläget skärpts under de senaste månaderna, vilket bör beaktas och ej negligeras.

Have a good one! // Jägarchefen

Källförteckning

Reuters 1 (Engelska)

Sky News 1 (Engelska)

Sveriges Television 1 (Svenska)

Svenska Dagbladet 1 (Svenska)

TASS 1 (Engelska)

The Daily Mail 1 (Engelska)

The Guardian 1 (Engelska)

The Mirror (Engelska)

UK Parliament 1 (Engelska)

Slutnoter

1 Sky News. Haynes, Deborah. Risk of new world war is real, head of UK armed forces warns. 2020. https://news.sky.com/story/risk-of-new-world-war-is-real-head-of-uk-armed-forces-warns-12126389 (Hämtad 2021-01-19)

Reuters. Global uncertainty could risk World War Three – UK military chief. 2020. https://www.reuters.com/article/us-britain-remembrance-war-idUSKBN27O066 (Hämtad 2021-01-19)

2 The Daily Mail. Jewers, Chris. Putin's show of force in UK's own backyard. 2020. https://www.dailymail.co.uk/news/article-9064621/Defence-chief-warns-Russia-flexing-muscles-way-not-seen-Cold-War.html (Hämtad 2021-01-19)

3 UK Parliament. Experience for Lord West of Spithead. 2021. https://members.parliament.uk/member/3834/experience (Hämtad 2021-01-19)

4 The Mirror. Rayment, Sean. Britain 'one little mistake away' from war with Russia warns ex-Royal Navy chief. 2021. https://www.mirror.co.uk/news/uk-news/britain-one-mistake-away-war-23330786 (Hämtad 2021-01-19)

5 Ibid.

6 The Guardian. Weaver, Matthew. Scottish cold war nuclear submarine collision kept secret for 43 years. 2017. https://www.theguardian.com/us-news/2017/jan/25/nuclear-submarine-collision-cold-war-cia-scotland (Hämtad 2021-01-19)

7 TASS. Lavrov warns Norwegian counterpart about negative impacts of Oslo’s military activities. 2021. https://tass.com/defense/1246659 (Hämtad 2021-01-19)

8 Svenska Dagbladet. Gummesson, Jonas. Hultqvists nyårsresa: ett möte på två veckor. 2021. https://www.svd.se/hultqvists-nyarsresa-ett-mote-pa-tva-veckor (Hämtad 2021-01-19)

9 Sveriges Television. Söderlund, Andreas. Här är telefonen som ska rädda Sverige om krisen kommer. 2019. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/efter-ryska-provokationerna-har-ar-nordens-nya-kristelefon (Hämtad 2021-01-19)

onsdag 13 januari 2021

Säkerhetspolitiska irrgångar

Reflektion

Inledningsvis bör det skrivas att undertecknad ej tagit någon ställning till ett Nato medlemskap, det finns både fördelar och nackdelar med ett medlemskap. Dock har jag med intresse följt diskussionerna kring frågan genom åren. Men nu förefaller diskussionerna kring frågen blivit väldigt märkliga och tvetydiga, därav nedanstående inlägg.

Vid 2021 års rikskonferens för Folk och Försvar talade Sveriges Utrikesminister, Ann Linde, talet kan i sin huvudsak beskrivit Sveriges säkerhetspolitiska linje efter det nu fattade försvarsbeslutet och kan så även ses som ett s.k. linjetal vilket torde analyseras, dels av våra grannländer, dels av ett flertal större nationer däribland Ryssland. Enligt Utrikesministern skall, "Sveriges säkerhetspolitiska linje vara långsiktig, förutsägbar och präglas av kontinuitet". Därefter kom även Utrikesministern i sitt tal beröra den s.k. Nato optionen med orden, "Att tvärtom, som skedde för en månad sedan i riksdagen, utan samråd och beredning, söka ändra denna linje riskerar att skapa spekulationer om ytterligare förändringar". Enligt Utrikesministern skall detta även skapat osäkerheter kring Sveriges säkerhetspolitiska linje.1 I en efterföljande intervju med Dagens Nyheters reporter Mikael Holmström, framförde även Sveriges Utrikesminister att ett svenskt Nato medlemskap skulle ge "starka reaktioner som jag inte tror skulle vara positivt för Sveriges säkerhet". På motfrågan av vem då svarade Utrikesministern, "från våra grannländer, exempelvis Ryssland".2

Vad avser de starka reaktionerna bör det noteras, vilket säkert den minnesgode kommer ihåg, att regeringen påtalade i den nu antagna försvarspropositionen att, "Höga ryska företrädare har vid upprepade tillfällen varnat för att ett svenskt Natomedlemskap skulle tvinga Ryssland att vidta svarsåtgärder".3 Här kan en fundera över om vi som nation de facto har tappat antingen vår vilja eller är under så svåra påtryckningar, att vi ej längre i enlighet med Helsingfors och Parisstadgarna självständigt kan välja vår egen säkerhetspolitiska väg. Om vi skall ta hänsyn till starka reaktioner.

Utrikesministern kom även under sitt tal beröra de bilaterala Försvarssamarbeten Sverige har påbörjat under de senaste åren samt det fördjupade samarbetet med Nato.3 Sveriges Försvarsminister, Peter Hultqvist, belyste detta under sitt tal. Han kom även att trycka på den samordnade operationsplaneringen som skall genomföras tillsammans med Norge, Danmark, USA, Storbritannien och Nato. Vilket enligt Försvarsministern syftar till att, "skapa ett riktigt fungerande samarbete med handlingsfrihet i händelse av en kris eller konflikt".4 För att tydliggöra försvarssamarbetena, rör det sig om totalt åtta enskilda nationer som Sverige har samarbete med. Därtill genomförs samarbete inom ramen för det nordisk-baltiska samarbetet, ett fördjupat operativt försvarssamarbete mellan Finland, Norge och Sverige, samt som tidigare nämnts inom ramen för organisationen Nato men även EU och FN.5

Varpå ett textstycke, återigen från den nu antagna försvarsproposition bör belysas. Enligt Regeringen har, "på senare tid ryska företrädare också kritiserat Sveriges och Finlands samarbete med Nato, och hävdat att också detta tvingar Ryssland till svarsåtgärder".6 Vilket blir synnerligen intressant att beakta utifrån att Sverige förefaller vilja ha en gemensam försvarsplanering tillsammans med Nato men även bilateralt med ett flertal andra länder. Det är nu den så kallade långsiktiga, förutsägbara och oavbrutna svenska säkerhetspolitiska linjen, mer börjar likna ett nystan istället för en linje. Vi skall inte gå med i Nato för det kan orsaka reaktioner, men vi skall ha en gemensam försvarsplanering med Nato (vilket i normalfallet enbart genomförs med medlemsstaterna maa. den kollektiva försvarsklausulen i Nato stadgan), fast det har Regeringen även skrivit kan utlösa reaktioner hos Ryssland i sin egen försvarsproposition.

Ur ett säkerhetspolitiskt perspektiv torde den nuvarande linjen vara mer oförutsägbar, och framförallt fylld med irrgångar som skapar denna oförutsägbarhet. Främst för utomstående analytiker som skall försöka förstå sig på Sverige och ge underlag till sina myndighetschefer ffa. ryska sådana, som vi förefaller ska ta hänsyn till, numera, i våra säkerhetspolitiska vägval.

Have a good one! // Jägarchefen

Källförteckning

Dagens Nyheter 1 (Svenska)

Regeringskansliet 1234 (Svenska)

Slutnoter

1 Regeringskansliet. Tal av utrikesminister Ann Linde vid Folk och Försvars rikskonferens. 2021. https://www.regeringen.se/tal/2021/01/tal-av-utrikesminister-ann-linde-vid-folk-och-forsvars-rikskonferens/ (Hämtad 2020-01-13)

2 Dagens Nyheter. Holmström, Mikael. Ministern till attack mot riksdagens nya Nato-linje. 2021. https://www.dn.se/sverige/ministen-till-attack-mot-riksdagens-nya-nato-linje/ (Hämtad 2021-01-13)

3 Prop. 2020/21:30. Totalförsvaret 2021–2025. s. 34.

4 Regeringskansliet. Tal av försvarsminister Peter Hultqvists vid Folk och Försvars rikskonferens 2021. 2021. https://www.regeringen.se/tal/2021/01/forsvarsminister-peter-hultqvists-tal-vid-folk-och-forsvar-2021/ (Hämtad 2021-01-13)

5 Skr. 2020/21:56. Internationella försvarssamarbeten. s. 2.

6 Prop. 2020/21:30. Totalförsvaret 2021–2025. s. 34.

söndag 10 januari 2021

Något om plattformar

Reflektion

I ett antal inlägg under mitten av 2010-talet belyste undertecknad de fastighets- och markköp som genomfördes av ryska intressen i Finland.1 I samband med att inläggen skrevs hade undertecknad ingen kännedom om dylikt även pågick i Sverige av Ryssland, i och med att inga uppgifter fanns publicerade kring det. Dock fanns en tidigare historik från det kalla kriget att Sovjetunionen och Warszawapaktsländer genomförde detta, varvid det belystes som exempel i inläggen.2 Den svenska Säkerhetspolisen (SÄPO) kom 2019 att offentliggöra att Ryssland förefaller köpt fastigheter eller mark i anslutning till militärt känsliga områden i Sverige.3 Varvid ytterligare ett inlägg i denna fråga kan skrivas.

I säkerhets- och underrättelsetjänst sammanhang finns begreppet plattform.4 En plattform kan vara allt ifrån en Ambassad där en underrättelseofficer med täckbefattning är placerad, till ett täckföretag som används för att genomföra inhämtning, till konspirativa lägenheter där möten eller genomslussning av information eller personer genomförs till uppköp av fastigheter eller mark för olika syften en underrättelsetjänst anser vara behövlig för att lösa sina uppgifter. Således det Ryssland tillförskansat sig enligt SÄPO är plattformar i anslutning till militärt känsliga områden. Dessa plattformar fyller sannolikt tre syften. Det första är försvåra svensk försvarsverksamhet, det andra är att utöva olaglig underrättelseverksamhet och det tredje är att på annat sätt stödja en verksamhet som är riktad mot Sveriges säkerhet.5 Det får även ses som sannolikt att en fastighet kan ha flera syften beroende på vilket säkerhetsläge som råder vid en aktuell tidpunkt. Inlägget kommer framgent främst beröra hur dylika plattformar kan försvåra svensk försvarsverksamhet.

I de finska sammanhanget har det varit väldigt tydligt att det varit ryska köpare av fastigheter och markområden, vilket även undertecknad opponerat sig emot att det ej är säkert att det behöver vara inköp för rysk underrättelsetjänsts räkning. Detta maa. att viss diskretion alltid önskas av underrättelsetjänster.6 I det svenska fallet har det ej framkommit om det är helt öppna ryska köpare eller om SÄPO lyckats knyta uppköp genom olika bulvaner till ryska intressen, varvid inlägget kommer utgå från att det kan vara en kombination av båda metoderna. Geografiskt ges heller inga uppgifter av SÄPO vart dessa uppköp genomförts.

I en rapport från Totalförsvarets forskningsinstitut(FOI) hänvisar de till att experter varnat för att ryska aktörer visat intresse för fast egendom i Sverige vid strategiska platser och som exempel framför de Göteborgs och Stockholms skärgård.7 I den statliga utredningen "Förbättrat skydd för totalförsvaret" från 2019 ges inga exempel på geografiska områden i Sverige där Ryssland eller andra främmande makter kan tänkas genomfört uppköp av fast egendom. Däremot berör de Finland och de ryska uppköp som bl.a. genomförts i Åboland skärgård.8 Dock föreslår utredningen att ett antal geografiska områden av svenskt territorium skall ses som skyddsvärda, vilket motsvarar de tidigare militära skyddsområdena. Inom dessa områden skall den som säljer sin fasta egendom eller upplåter den till någon längre än tre månader anmäla in detta. Varvid staten kan neka försäljning eller upplåtelse. I utredningen föreslås även ett utökat skydd mot strategiska uppköp av hamnar och flygplatser.9

Utöver utpekad infrastruktur och de skyddsvärda geografiska områdena, har även ett antal geografiska områden utpekats som militärstrategiskt viktiga för Sverige. Enligt den senaste försvarspropositionen (2020), är dessa områden: Stockholmsområdet, Gotland, sydöstra Sverige, Öresundsregionen, Västkusten med Göteborg, västra Svealand samt delar av Jämtlands och Norrbottens län.10 Vissa av de i försvarspropositionen nämnda områdena, korrelerar mot s.k. skyddsvärda geografiska områden och i vissa fall omfattas de ej av de skyddsvärda geografiska områdena. Dock torde, dels de skyddsvärda geografiska områdena, dels de i försvarspropositionen nämnda militärstrategiskt viktiga områdena, vara av intresse för en främmande makt. Varvid det får ses som troligt till sannolikt att s.k. plattformar kan finnas upprättade i dessa områden. Trots att de enda två geografiska områdena som de facto omnämns utgörs av Göteborgs och Stockholms skärgård samt att det enbart visats intresse, vilket principiellt ej innebär att något upphandlats.

Den källa FOI hänvisar till utgörs av en debattartikel skriven 2019 av den tidigare chefen för Rysslandsstudier vid FOI tillika tidigare underrättelseofficeren, Jan Leijonhielm. Dock skriver Leijonhielm att köp har genomförts i sin debattartikel, vilket FOI ej gör i sin rapport. Vilket skulle kunna tyda på att de fått motstridiga uppgifter inom ramen för en analys av källtillförlitlighet. Dock vet vi nu att Ryssland förvärvat antingen fastigheter eller mark i anslutning till svenska militära områden enligt SÄPO. Varvid Leijonhielms uppgifter torde vara korrekta. En annan intressant del i Leijonhielms debattartikel är parallellerna till det kalla kriget och hur Sovjetisk underrättelsetjänst agerade på svenskt territorium och vad dessa köp skulle kunna användas till. Vilket på modern nomenklatur skulle vara stödpunkter för specialförband i händelse av att en väpnad konflikt eller uppdrag i fredstid.11 Att faciliteter förvärrades under det kalla kriget av dels, Sovjetunionen, dels Warszawapaktsländer har tidigare berörts på denna blogg.12 Vad som är intressant, är att mönstret förefaller återupprepas och i sådant fall blir frågan varför det upprepas i vår nutid?

Leijonhielms uppgifter korrelerar väl med seniorprofessor Wilhelm Agrell i underrättelseanalys uppgifter kring hur underrättelseofficerare skulle innästla Sverige innan att krigsutbrott, där det får förutsättas att de var tvungen att befinna sig i någon byggnad för att lösa sina uppgifter. Vilket den amerikanska underrättelsetjänstens, Central Intelligence Agency, uppgifter även tyder på.13 Vad som dock är intressant med Wilhelm Agrells uppgifter är att han även berör en förändring i underrättelsebilden. Initialt rörde det sig om underrättelseofficerare i reserven som skulle innästla Sverige och rapportera information kring förbandsrörelser o.dyl. Därefter blev det att dessa underrättelseofficerare skulle rapportera målval för sovjetiska Spetsnazförband,14 d.v.s. jägar- alt specialförband. Vilket torde indikera att ett större behov även fanns för stödpunkter för dessa innästlade förband och inte enbart underrättelseofficerare.

Varför blir då Agrells och Leijonhielms uppgifter intressanta? Den övergripande aspekten är att under den senare delen av det kalla kriget främst fann två normerande typfall för ett väpnat angrepp mot Sverige. Det ena var kustinvasion, det andra var över landgräns.15 Utgår vi från det första typfallet d.v.s. kustinvasion men även luftlandsättningen och när hotet om ett väpnat angrepp antogs vara som störst d.v.s. under 1980-talet, förefaller Sovjetunionen enligt svensk underrättelsetjänst haft en begränsad förmåga att genomföra en kustinvasion men även operativa och strategiska luftlandsättningar.16 Vad avser det andra typfallet invasion över landgräns d.v.s. att Sovjetunionen skulle stridit sig igenom Finland och därefter in på svenskt territorium, förefaller det även råda en del skilda meningar om Sovjetunionen verkligen hade klarat det. Enligt svensk underrättelsetjänst fanns det få förutsättningar för Sovjetunionen att genomföra ett storanfall på Nordkalotten under 1980-talet. Sovjetisk planering för detta förefaller dock funnits, där den övergripande målsättning för ett sådant angrepp förefaller varit att nå Bodö i Norge.17 Totalt räknande Sverige med att Sovjetunionen skulle vara tvungen att avsätta minst tio divisioner för att uppnå sin målsättning. Men en sådan koncentration av sovjetiska markstridsförband på Nordkalotten räknandes det med att svensk, finsk eller NATO underrättelsetjänst skulle erhålla en förvarning. Den svenska mobiliseringen antogs dock ta minst 14 dygn att genomföra i övre Norrlands militärområde (MILO ÖN), samt att denna kunde påverkas genom flygangrepp mot broförbindelser främst i älvdalar.18

Detta var således de två typfall Sverige såg framför sig och det förefaller som beskrivits ovan, funnits substans i dem. Sovjetunionen å sin sida, förefaller sett att Sverige kunde utgöra ett baseringsområde för en invasion över havet mot Baltikum eller tillsammans med NATO förband i övre Norrland genomföra en invasion över landgräns och hota den sovjetiska norra marinens baseringsområden på Kolahalvön.19 När USA påbörjade sin förhandslagring under 1980-talet i Norge förefaller det, även, utgjort ett sådant upplevt hot mot Sovjetunionen att dess Ambassadör i Sverige framförde att Sovjetunionen kunde komma att genomföra överflygning av Sverige. Främst av Nedre Norrlands Militärområde (MILO NN) för att genomföra flygangrepp mot dessa i händelse av en väpnad konflikt.20 Vilket sannolikt indirekt hade involverat Sverige i en stormaktskonflikt.

Sovjetunionen förefaller även sett framför sig att NATO luftstridskrafter skulle genomföra överflygningar av Sverige för att genomföra flygangrepp i Sovjetunionen.21 Därutöver förefaller man antagit att Sveriges marina stridskrafter skulle agera tillsammans med NATO i händelse av en väpnad konflikt, vilket även hade förändrat styrkeförhållandena i Östersjön till de västliga ländernas fördel.22 Här kan det även tänkas att Sovjetunionen antog att det svenska flygvapnet, som var Europas tredje största under slutskedet av det kalla kriget, kunde förstärka NATO luftstridskrafter likt de antog med den svenska Marinen.23 Vilket även hade förändrat styrkeförhållandena i Norra Europa till de västliga ländernas fördel. Därutöver använde Sverige även argumentet att de kunde gå över till NATO vid Sovjetiska påtryckningar.24 Vilket säkerligen stärkte Sovjetunionens uppfattning om att Sverige skulle stödja NATO i händelse av en väpnad konflikt. Till detta skall även föras Sveriges hemliga västsamarbete samt USA säkerhetsgaranti till Sverige.25

Sveriges försvar under det kalla kriget var till huvudsak ett mobiliseringsförsvar där armén utgjorde merparten utav det.26 Marinen och Flygvapnet hade dock en högre beredskap.27 För att den svenska Försvarsmakten skulle kunna möta ett hot i god tid, krävdes en väl utbyggd och fungerande underrättelsetjänst. Denna underrättelsetjänst skulle fungera som en form av larmklocka och medge att Sverige hann mobilisera innan en väpnad konflikt bröt ut.28 Det flygvapnet och marinen även kunde genomföra med sin högre beredskap, och som fjärrstridskrafter, var att skapa tid för att möjliggöra en mobilisering av den stora fältarmén.

Återgår vi till de två tidigare typfallen för invasion av Sverige. Skulle det kunna skrivas att det även fanns ett tredje, om än att det tredje förefaller förutsetts utgöra starten för de två beskriva. Det tredje typfallet blir vad som genom åren bl.a. benämnts, kuppanfall, överraskande angrepp eller strategiskt överfallHär får ett rimligt antagande utifrån de svenska förutsättningarna vara att som minst skulle marinen och flygvapnet påverkas initialt vid det överraskande angreppet.29 Det får även anses som rimligt att den högsta och centrala ledningen av Sverige hade påverkats i någon form vid ett överraskande angrepp under det kalla kriget samt för totalförsvaret viktig infrastruktur.30 Vilket för oss fram till en sovjetisk stridsplan som ej diskuterats i någon nämnvärd omfattning.

Vid ett vittnesseminarium kring den svenska beredskapen mot överraskande angrepp framförde Kommendören Emil Svensson att denne hade intervjuat den tidigare sovjetiske Amiralen Vladimir Bezkorovajnij som bl.a. var chef för den sovjetiska norra marinens strategiska kärnvapenubåtar. Enligt denne sovjetiske amiral fanns det aldrig några egentliga planer på att invadera Sverige. Utan den sovjetiska planen var att nedkämpa det svenska luftförsvaret och de svenska marina stridskrafterna, om inte den svenska politiska ledningen medgav sovjetiska överflygningar av svenskt territorium. Nedkämpning av det svenska luftförsvaret och de marina stridskrafterna skulle genomföras med sovjetiska spetsnazförband samt dess frontflyg.31 Metoden för innästling förefaller förändrats för de sovjetiska spetsnazförbanden under 1980-talet. Innästling skulle nu genomföras innan den väpnande konflikten bröt ut maa. låg tillgänglighet på transportflyg.32

Michael Fredholm hänvisar även till dessa uppgifter av Emil Svensson i sin bok HemligstämplatSvensk underrättelsetjänst från Erlander till Bildt. Han falsifierar dem inte på något sätt. Utan snarare ges en tydligare bild utav behovet att påverka det svenska luftförsvaret och de marina stridskrafterna. För att Sovjetunionen skulle kunna agera i norra och centrala Atlanten med sina förband, vilket även andra påtalat bl.a. för att skapa sitt s.k. bastionförsvar på Kolahalvön men även för att påverka sjöförbindelserna i Atlanten.33 Finns det en rimlighet i en sådan stridsplan? Sovjetunionen förefaller haft begränsningar under 1980-talet i sin landstigningskapacitet men även med transportflyg, ett anfall genom Finland för att påverka Sverige hade kunnat vara ett kostsamt projekt. Därtill en rädsla att svenska luft- och sjöstridskrafter kunde ansluta sig till NATO vilket ur ett sovjetiskt men även ryskt perspektiv får ansetts utgöra ett stort hot mtp. vilken vikt de sätter vid styrkeförhållanden.34 Därmed blir en dylik stridsplanen rimlig.

Efter denna relativt långa utläggning går vi tillbaka till kärnfrågan om plattformar. Om nu dessa underrättelseofficerare men även special- och jägarförband innan en väpnad konflikt hade påbörjats skulle kunna lösa, dels sina inhämtningsuppgifter, dels sina stridsuppgifter när den väpnade konflikten påbörjas kommer det krävas någon form av logistik bakom det hela. Framförallt någonstans varifrån de kan antingen inhämta information eller förbereda sig. Ergo hus, lägenheter eller andra byggnader d.v.s. plattformar. Vad som dock inte berörs är vad som skulle kunna beskrivas tillfälliga plattformar. I Michael Fredholms bok framkommer det att den s.k. TIR-trafiken även hade till uppgift att undersöka förhållanden vid vandrarhem och hotell, vilket skulle kunna anses utgöra tillfälliga plattformar, enl. en promemoria från den polska underrättelsetjänsten. TIR-trafiken kunde enl. den promemorian även användas för att förflytta materiel och vapen.35 I mer modern tid har det även framkommit att bl.a. amerikanska specialförband använda sig av förslutna lastbilar för att innästla mot mål i Afghanistan.36 Varvid det kan tänkas att detta möjligen även utgjorde en innästlingsmetod för sovjetiska spetsnazförband i händelse av en väpnad konflikt under det kalla kriget. Dock får olika metoder med hjälp av sjötransport även ses som möjliga, dels för att kunna innästla Sverige, dels för att enbart ta sig fram till ett mål.37

Således utgående från 3M, Mål – Medel – Metoder, går det att konstatera att en målsättning för Sovjetunionen under det kalla kriget förefaller varit att påverka det svenska luftförsvaret och våra marina stridskrafter. Främst för att säkerställa att den egen styrkebalansen i Östersjön men även i Nordeuropa var till Sovjetunionens fördel, i händelse av en väpnad konflikt. Medlet för att lösa denna uppgift, åtminstone under den senare delen av det kalla kriget torde varit Sovjetunionens Spetsnazförband samt dess attackflyg. Metoden för att kunna lösa denna uppgift torde varit att innan den väpnande konflikten bröt ut, innästla och utplacera de förband som skulle, dels självständigt påverka mål, dels leda in indirekta bekämpningsmedel såsom attackflyg mot mål. Dessa förband torde behövt skydd och skyl för att kunna lösa sina uppgifter varvid t.ex. hus införskaffades för att härbärgera dessa enheter, dels före en uppgifts lösande, dels efter en uppgifts lösande.

Spolar vi fram bandet till nutid. Sedan säkerhetsläget tydligt, för den breda allmänheten, försämrades 2014 har den svenska Säkerhetspolisen delgivit att Ryssland, dels genomför krigsförberedelser på svenskt territorium,38 dels förefaller genomfört s.k. strategiska inköp nära militära objekt. Därutöver har den svenska säkerhetspolitiska linjen från att varit dold under det kalla kriget, blivit offentlig nu så till den grad att det öppet delges att vår operationsplanering d.v.s. krigsplanläggning skall genomföras tillsammans med västliga länder.39 Det torde innebära för Ryssland, likt det gjorde för Sovjetunionen, att styrkekorrelationen är till en nackdel om det svenska luftförsvaret tillsammans med de marina stridskrafterna gör gemensam sak med de västliga länderna i händelse av en väpnad konflikt. Att svenskt territorium även torde vara av intresse både för västliga länder men även Ryssland har beskrivits i bl.a. den senaste Försvarspropositionen.40 Vilket torde innebära att som minst behovet finns att omgående kunna påverka minst luftförsvaret samt de marina stridskrafterna. Men även den s.k. högsta och centrala ledningen. Förmågan att genomföra luftlandsättningar och landstigningar får fortsatt anses vara låg om det ej rör tydligt begränsande målsättningar. Vilket beskrivits i en rad inlägg på denna blogg. Varvid agerande med specialförband och sannolikt ballistiska- och kryssningsrobotsystem utgör lösningen istället för frontflyg som under det kalla kriget. Detta kommer kräva att s.k. plattformar finns tillgängliga för att lösa dessa enheters uppgifter.

Avslutningsvis, ur detta perspektiv bör synnerligen hotbilden från specialförband tillsammans med andra okonventionella påverkansmetoder beaktas. Varvid det får anses något olyckligt att det ej genomförts en större satsnings på säkerhetsförbandsstrukturen i det nuvarande Försvarsbeslutet. Om än att lokalförsvarsbataljonerna till del kan vara påverkande mot specialförband mtp. att de kommer bevaka alt. skydda troliga objekt som skall påverkas av dessa förbandstyper.

Have a good one! // Jägarchefen


Källförteckning

Aftonbladet 1 (Svenska)

Central Intelligence Agency 12 (Engelska)

Dagens Nyheter 1 (Svenska)

Försvarsmakten 12 (Svenska)

Jägarchefen 123 (Svenska)

Regeringskansliet 123 (Svenska)

Sveriges Radio 1 (Svenska)

Säkerhetspolisen 12 (Svenska)

Totalförsvarets forskningsinstitut 1 (Svenska)

Agrell, Wilhelm. Sprickor i järnridån: svensk underrättelsetjänst 1944-1992. Lund: Historiska media, 2017.

Björeman, Carl. Var vi redo? Svenska armén under kalla kriget. Stockholm: Svenskt militärhistoriskt bibliotek, 2013.

Fredholm, Michael. Hemligstämplatsvensk underrättelsetjänst från Erlander till Bildt. Stockholm: Medströms bokförlag, 2021.

Fury, Dalton. Kill Bin Laden: a Delta Force Commander's account of the hunt for the world's most wanted man. New York: St. Martin's Press, 2008.

Grahn, Jan-Olof. Om svensk signalspaningKalla kriget. Stockholm: Medströms bokförlag, 2019.

Gustafsson, Bengt. Det "kalla kriget": några reflexioner. Stockholm: Försvarshögskolan, 2006.

Gustafsson, Bengt. Det sovjetiska hotet mot Sverige under det kalla kriget. Stockholm: Försvarshögskolan, 2007.

Holmström, Mikael. Den dolda alliansen: Sveriges hemliga NATO-förbindelser. Stockholm: Atlantis, 2011.

Hugemark, Bo (red). Blixt från hotfull himmelberedskap mot överraskande angrepp. Stockholm: Kungl. Krigsvetenskapsakademien, 2008.

Hugemark, Bo (red). Den stora invasionensvenskt operativt tänkande under det kalla kriget. Stockholm: Medströms bokförlag, 2017.

Hugemark, Bo (red). Möta, hejda, slå: så skulle Sverige försvaras. Stockholm: Medströms Bokförlag, 2019.

Ulfving, Lars. Rysk krigskonst: en introduktion till den ryska militärvetenskapen sedd i ett militärteoretiskt, empiriskt och historiskt perspektiv. Stockholm: Försvarshögskolan, 2005.

Wallerfelt, Bengt. Den hemliga svenska krigsplanen. Stockholm: Medströms Bokförlag, 2016.


Slutnoter

1 Jägarchefen. Bilhandlare, Sommarstugor och Skärgårdsöar. 2015. https://jagarchefen.blogspot.se/2015/08/bilhandlare-sommarstugor-och.html (Hämtad 2021-01-10)

Jägarchefen. Sommarstugor, Hotell och Gränsstationer. 2016. https://jagarchefen.blogspot.se/2016/10/sommarstugor-hotell-och-gransstationer.html (Hämtad 2021-01-10)

Jägarchefen. Bland Bowlinghallar och Fritidsfastigheter. 2017. https://jagarchefen.blogspot.se/2017/03/bland-bowlinghallar-och.html (Hämtad 2021-01-10)

2 Ibid.

3 Aftonbladet. Granlund, Jan. Aftonbladet. Säpo varnar för ryska kontakter med politiska grupper i Sverige, Samtidigt undersöks mystiska markköp nära militära objekt. 2019. https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/Mg4pKm/sapo-varnar-for-ryska-kontakter-med-politiska-grupper-i-sverige (Hämtad 2021-01-10)

Säkerhetspolisen. Säkerhetspolisens årsbok 2018. Stockholm: Säkerhetspolisen, 2019, s. 4, 30.

4 Säkerhetspolisen. Säkerhetspolisens årsbok 2014. Stockholm: Säkerhetspolisen, 2015, s. 28.

5 SOU 2019:34. Förbättrat skydd för totalförsvaret. s. 21.

6 Jägarchefen. Bilhandlare, Sommarstugor och Skärgårdsöar. 2015. https://jagarchefen.blogspot.se/2015/08/bilhandlare-sommarstugor-och.html (Hämtad 2021-01-10)

7 Petersson, Magnus (red). Utländska direktinvesteringar i skyddsvärda branscher: En studie av risker, branscher och investerare. Stockholm: Totalförsvarets forskningsinstitut, 2020, s. 64.

8 SOU 2019:34. Förbättrat skydd för totalförsvaret. s. 124.

9 Ibid. s. 17, 25.

10 Prop. 2020/21:30. Totalförsvaret 2021–2025s. 60.

11 Aftonbladet. Granlund, Jan. Aftonbladet. Säpo varnar för ryska kontakter med politiska grupper i Sverige, Samtidigt undersöks mystiska markköp nära militära objekt. 2019. https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/Mg4pKm/sapo-varnar-for-ryska-kontakter-med-politiska-grupper-i-sverige (Hämtad 2021-01-10)

Dagens Nyheter. Sverige behöver lagstiftning mot ryska köp av känsliga fastigheter. 2019. https://www.dn.se/debatt/sverige-behover-lagstiftning-mot-ryska-kop-av-kansliga-fastigheter/ (Hämtad 2021-01-10)

Fredholm, Michael. Hemligstämplatsvensk underrättelsetjänst från Erlander till Bildt. Stockholm: Medströms bokförlag, 2021, s. 300-301.

12 Jägarchefen. Bland Bowlinghallar och Fritidsfastigheter. 2017. https://jagarchefen.blogspot.se/2017/03/bland-bowlinghallar-och.html (Hämtad 2021-01-10)

13 Agrell, Wilhelm. Sprickor i järnridån: svensk underrättelsetjänst 1944-1992. Lund: Historiska media, 2017, s. 279.

Central Intelligence Agency. USSR General Staff Manual on the Principles of the Organization and Conduct of Operational Reconnaissance in a Front Offensive Operation. Washington DC: Central Intelligence Agency, 1978, s. 39-40, 150-152, 165-166.

14 Agrell, Wilhelm. Sprickor i järnridån: svensk underrättelsetjänst 1944-1992. Lund: Historiska media, 2017, s. 279-280.

15 Hugemark, Bo (red). Den stora invasionensvenskt operativt tänkande under det kalla kriget. Stockholm: Medströms bokförlag, 2017, s. 36.

16 Grahn, Jan-Olof. Om svensk signalspaningKalla kriget. Stockholm: Medströms bokförlag, 2019, s. 65-68.

17 Fredholm, Michael. Hemligstämplatsvensk underrättelsetjänst från Erlander till Bildt. Stockholm: Medströms bokförlag, 2021, s. 121-122, 270.

Holmström, Mikael. Den dolda alliansen: Sveriges hemliga NATO-förbindelser. Stockholm: Atlantis, 2011, s. 265-266.

18 Hugemark, Bo (red). Den stora invasionensvenskt operativt tänkande under det kalla kriget. Stockholm: Medströms bokförlag, 2017, s. 59-60.

19 Fredholm, Michael. Hemligstämplatsvensk underrättelsetjänst från Erlander till Bildt. Stockholm: Medströms bokförlag, 2021, s. 122-123274.

20 Holmström, Mikael. Den dolda alliansen: Sveriges hemliga NATO-förbindelser. Stockholm: Atlantis, 2011, s. 252.

21 Ibid. s. 114, 258.

22 Ibid. s. 260.

23 Ibid. s. 269.

24 Ibid. s. 283.

25 Ibid. s. 314-321, 499, 525, 528.

26 Wallerfelt, Bengt. Den hemliga svenska krigsplanen. Stockholm: Medströms Bokförlag, 2016, s. 295.

27 Hugemark, Bo (red). Möta, hejda, slå: så skulle Sverige försvaras. Stockholm: Medströms Bokförlag, 2019, s. 185-186.

28 Holmström, Mikael. Den dolda alliansen: Sveriges hemliga NATO-förbindelser. Stockholm: Atlantis, 2011, s. 200, 214.

29 Gustafsson, Bengt. Det "kalla kriget": några reflexioner. Stockholm: Försvarshögskolan, 2006, s. 31.

Björeman, Carl. Var vi redo? Svenska armén under kalla kriget. Stockholm: Svenskt militärhistoriskt bibliotek, 2013, s. 133.

30 Gustafsson, Bengt. Det sovjetiska hotet mot Sverige under det kalla kriget. Stockholm: Försvarshögskolan, 2007, s. 64.

Hugemark, Bo (red). Möta, hejda, slå: så skulle Sverige försvaras. Stockholm: Medströms Bokförlag, 2019, s. 173.

31 Hugemark, Bo (red). Blixt från hotfull himmelberedskap mot överraskande angrepp. Stockholm: Kungl. Krigsvetenskapsakademien, 2008, s. 23-24.

32 Central Intelligence Agency. USSR General Staff Academy Lesson: Spetsnaz Forces and Means in a Front Offensive Operation. Washington DC: Central Intelligence Agency, 1987, s. 9.

33 Fredholm, Michael. Hemligstämplatsvensk underrättelsetjänst från Erlander till Bildt. Stockholm: Medströms bokförlag, 2021, s. 123.

Holmström, Mikael. Den dolda alliansen: Sveriges hemliga NATO-förbindelser. Stockholm: Atlantis, 2011, s. 264.

34 Ulfving, Lars. Rysk krigskonst: en introduktion till den ryska militärvetenskapen sedd i ett militärteoretiskt, empiriskt och historiskt perspektiv. Stockholm: Försvarshögskolan, 2005, s. 120-123.

35 Fredholm, Michael. Hemligstämplatsvensk underrättelsetjänst från Erlander till Bildt. Stockholm: Medströms bokförlag, 2021, s. 201, 204.

36 Fury, Dalton. Kill Bin Laden: a Delta Force Commander's account of the hunt for the world's most wanted man. New York: St. Martin's Press, 2008, s. 8-9, 13-19.

37 Gustafsson, Bengt. Det sovjetiska hotet mot Sverige under det kalla kriget. Stockholm: Försvarshögskolan, 2007, s. 63, 75-81.

38 Sveriges Radio. Wettre, Karin. Säpo: Rysk aktivitet i Sverige krigsförberedande. 2014. https://sverigesradio.se/artikel/5830857 (Hämtad 2021-01-10)

39 Regeringsbeslut. Inriktning för Försvarsmakten 2021–2025. 2020. s. 3.

40 Prop. 2020/21:30. Totalförsvaret 2021–2025s. 60-61.