söndag 25 april 2021

Brännpunkt Nordkalotten - Del 1 - Bakgrunden

Reflektion

Detta inlägg utgör det första av tre inlägg kring Nordkalotten. Detta första inlägget syftar till att ge bakgrunden till varför en väpnad konflikt kan uppstå på Nordkalotten, men även varför Norrbotten kan bli involverad i denna. De ytterligare två kommer beskriva ett möjligt scenario hur en väpnad konflikt kan gestalta sig. Det skall understrykas att undertecknad inte har någon insyn i nutida svensk försvarsplanering eller information kring hotbilden mot Norrbotten och Nordkalotten. Utan detta utgör undertecknads egna tankar och reflektioner baserad på öppen information.

I den säkerhetspolitiska diskursen kring Nordkalotten är det främst två framträdande faktorer som framkommer. Den ena faktorn vilket ofta framförs är det ryska behovet av att skapa en skyddszon för sina strategiska kärnvapenbärande ubåtar,1 vad som i det säkerhetspolitiska samtalet brukar benämnas nukleär andraslagsförmåga. Den andra faktorn som brukar framföras är möjliga säkerhetspolitiska konsekvenser på kort och lång sikt utav den klimatförändring som, dels sker på Nordkalotten, dels sker i Arktis som helhet.2

Den första frågan som måste ställas är om det överhuvudtaget finns någon risk för en väpnad konflikt? Enligt det senast totalförsvarsbeslutet tagetav Sveriges riksdag3 samt den nuvarande regeringens inriktningsbeslut för det svenska Totalförsvaret4 förefaller de finnas en risk för väpnad konflikt. Försvarsberedningen men även Regeringen förefaller även se en möjlighet att Finland kan bli utsatt för ett väpnat angrepp. Detta med anledning utav att Regeringen kan tänkas föra över svenska militära förband till Finland, för att möta ett väpnat angrepp inom ramen för det svensk-finska militära samarbetet.5

Den andra frågan som bör ställas är varför skulle svenskt territorium i form av Norrbotten kunna tänkas bli indraget i en väpnad konflikt? I det norska säkerhetspolitiska tänkandet förefaller fortsatt det normerande hotet utgörs av att Ryssland kan tänkas upprätta det så kallade bastionförsvaret som till del kommer innefatta norskt markterritorium främst Finnmarks området, men även norskt luft- och sjöterritorium innefattas i det.6

I de av den norska regeringen publicerade skisser över hur Ryssland kan tänkas upprätta detta bastionförsvar omfattas som tidigare nämnts främst Finnmarksområdet men även de nordligaste delarna av finska Lappland. Under slutet av det kalla kriget ansågs även de nordligaste delarna av Sverige omfattas enligt USA.7 Vilket utgör en intressant diskrepans i hotbilden mellan dåtid och nutid.

Syftet med bastionförsvaret, dels under tiden för Sovjetunionen dels nu i Ryssland, förefaller vara att skydda den strategiska kärnvapenbärande andraslagsförmågan. Denna förmåga utgör för Ryssland nästintill en existentiell förmåga. Varvid skyddet av den torde anses vara synnerligen viktigt. Men bastionförsvaret syftar troligtvis även till att kunna påverka både sjö- och lufttransporter från Nordamerika till Europa i händelse av att Ryssland blir involverad i en väpnad konflikt med en eller flera Europeiska länder.8

Under det kalla kriget förefaller antagandet varit att sovjetiska förband kunde tänkas genomföra en kringgångsmanöver på svenskt territorium i Norrbotten inom det geografiska området nordväst Kiruna-Svappavaara-Karesuando, vilket militärt benämnts Trekanten.9 Detta syftande till att kringgå det norska försvarsområdet i anslutning till Lyngenfjorden, som populärt har benämnts Lyngenställningen, men eventuellt även för att kunna anfalla mot Narvik.10

Huruvida Sovjetunionen de facto hade kapaciteten att genomföra ett angrepp, dels gentemot Norge, dels genom Finland och Sverige för att nå den norska Atlantkusten samtidigt har diskuterats i olika sammanhang. En faktor som framförts är att svensk underrättelsetjänst ej såg någon offensiv uppbyggnad på Kolahalvön för att möjliggöra ett sådant angrepp genom svenskt territorium.11 Här har även förvarningsfaktorn framförts. För att genomföra det tidigare beskrivna angreppet hade Sovjetunionen behövt minst tio divisioner, varav huvuddelen hade krävts för striderna inom det svenska Militärområdet Övre Norrland (MILO ÖN). Där det förutsattes att antingen finsk, svensk eller Natos underrättelsetjänster skulle uppmärksamma denna förflyttning varvid en förvarning skulle erhållas.12

Den Sovjetiska transportkapaciteten på järnväg vid mitten av 1980-talet till Kolahalvön var en division per dygn.13 Den svenska mobiliseringen om den fick pågå ostört var den beräknad till cirka 10 dygn i MILO ÖN i händelse utav olika former av påverkan skulle den kräva minst 14 dygn.14 Järnvägskapaciteten för att förstärka Kolahalvön med markstridsförband i skrivande stund antas vara två brigader per dygn.15 Varvid en form av kapplöpning kan anses funnits rörande hur många förband som kunde föras fram till Nordkalotten för respektive nation. Antingen för att möta eller genomföra ett väpnat angrepp under det kalla kriget.

I de nutida statliga svenska försvarsutredningarna identifieras Norrbotten som ett militärstrategiskt viktigt område. Här framförs bland annat förbindelserna till Narvik som en viktig del för Sverige i händelse av kris eller krig. Syftande till att kunna skapa uthållighet men eventuellt även för att kunna få hjälp av en tredje part vid en väpnad konflikt.16 Men det framförs även av den svenska Försvarsberedningen, om Ryssland skulle uppleva att dess basområden på Kolahalvön är hotat kan norra Sverige och Finland bli ett stridsfält för att öka Rysslands operativa djup. Genom att upprätta en skyddszon, det så kallade bastionförsvaret.17

I den senaste norska långtidsplanen för dess försvar som sträcker sig över åren 2021-2025, framkommer även vikten av det svenska Norrbotten. Enligt denna långtidsplan skall den norska regeringen försöka utverka ett tillstånd att kunna förflytta norska och/eller allierade förband genom Sverige och Finland för att kunna försvara norra Norge mer effektivt. Genom att använda finska och svenska vägar, järnvägar och flygplatser. Detta med anledning av den bristfälliga infrastrukturen i Norge för att kunna förflytta förband effektivt till norra Norge.18 Här har sannolikt även möjlig påverkan mot den bristfälliga samt kanaliserande norska infrastrukturen i händelse av en väpnad konflikt tagits i beaktande.

Den tredje frågan som bör ställas är vad kan vara giltigt 2021 och de kommande åren? I en artikel publicerad under inledningen av april månad 2021 av det norska utrikespolitiska institutet framförs kritik mot det traditionella norska tänkandet avseende det ryska så kallade bastionförsvaret på Nordkalotten. Den kritik som framförts är att det norska, offentliga, operativa tänkandet ej bejakar den förändring som skett hos de ryska väpnade styrkorna avseende förmåga med så kallad fjärrbekämpning.

Vilket i praktiken innebär att hur hotbilden föreställdes under det kalla kriget kan anses vara inaktuell. Detta med anledning utav att vapensystemen numera kan nå så långt det var tänkt att ett markangrepp skulle medge påverkan inom det faktiska bastionområdet. Det framförs även att specialförbandsoperationer eller liknande operationer av så kallade privatägda militära företag även kan nå en hög effekt i norra Norge utan ett klassiskt mark angrepp med så kallade manöverförband.19

Denna ryska fjärrbekämpningsförmåga har dock uppmärksammas innan den publicerade artikeln hos det norska utrikespolitiska institutet 2021. I en publikation publicerad av The Jamestown Foundation 2019 framförs att denna fjärrbekämpningsförmåga eller så kallade avreglingsförmågan som tillförts de ryska väpnade styrkorna på Nordkalotten, även medfört att Ryssland kan tänkas inneha ett numerärt övertag för att genomföra markoperationer på Nordkalotten under dessa systems räckvidd.20 Det vill säga, det kan skapas ett ”skyddande paraply” vilket manöverförbanden kan agera in under.

Dock har det framförts kritik mot den ryska avreglingsförmågan bland annat utav Totalförsvarets Forskningsinstitut i Sverige, där de framför att denna överskattas i västliga analyser.21 Varvid den kritik som framförts att Norge fortsatt förefaller se framför sig ett markangrepp enligt tidigare tankegångar under det kalla kriget, något som tydligt accentuerades i en norsk inhämtningsövning under inledningen av 2021,22 kan utgöra obefogad kritik.

Vad som heller inte framförs i den säkerhetspolitiska diskursen i någon nämnvärd omfattning är sannolikheten för en så kallad horisontell eskalation på Nordkalotten. Horisontell eskalering innebär att en konflikt som inträffar vid en geografisk plats till exempel i Östersjöregionen eller i södra Europa kan sprida sig till andra platser. Den norska motsvarigheten till det svenska Totalförsvarets Forskningsinstitut framför detta som en möjlighet till varför en konflikt kan tänkas uppstå gentemot Norge.23

Den amerikanska tankesmedjan RAND lyfter även upp detta och framför att det utgör enligt ett flertal länder en trolig till sannolik grund till varför en konflikt skulle kunna tänkas uppstå på Nordkalotten och i Arktis. De framför även att Arktis och Nordkalotten utgör ett strategiskt viktigt område. Bland annat, på grund utav att den ryska andraslagsförmågan med kärnvapenbärande ubåtar i huvudsak är baserad där.24 Det vill säga Ryssland måste med olika medel skydda denna förmåga i händelse av en väpnad konflikt. Varvid en högre sannolikhet finns för att en väpnad konflikt snabbt kan inträffa på Nordkalotten som en följdverkan av en annan händelse.

För påverkan antingen mot Nordamerika eller Ryssland med till exempel kryssningsrobotar eller ballistiska missiler utgör även den kortaste flygvägen för att möjliggöra detta över Arktis.25 Varvid det får ses som troligt till sannolikt, att detta även kommer kunna utgöra en faktor som innebär att Ryssland har behov av att upprätta sitt så kallade bastionförsvar på Nordkalotten. Men även för att använda konventionella stridsmedel inom ramen för så kallad fjärrbekämpning mot mark-, luft- och sjömål.

Således kan ett antal faktorer utkristalliseras kring varför Norrbotten kan bli indragen i en väpnad konflikt. Den första faktorn utgör vad som får anses vara det klassiska scenariot från det kalla kriget. Det vill säga att det så kallade bastionförsvaret upprättas av Ryssland för att skydda sin strategiska andraslagsförmåga. Den andra faktorn utgör det norska behovet av att kunna använda svensk infrastruktur för att kunna förflytta förband till Nordnorge i händelse av ett kraftigt försämrat säkerhetsläge eller en väpnad konflikt. Men även det svenska behovet för att kunna erhålla stöd från tredje part via till exempel Narvik till Sverige händelse av en väpnad konflikt. Den tredje faktorn, vilket får anses vara den mest avgörande är risken för en horisontal eskalation för att upprätta det så kallade bastionförsvaret som berörts innan.

Vad som dock särskilt bör beaktas är det Försvarsberedningen skriver i sin utredning Motståndskraft. Det vill säga att upprättandet av en rysk skyddszon på Nordkalotten även kan inträffa om den ryska andraslagsförmågan upplevs som hotad.26 Detta torde kunna inträffa i händelse av ett kraftigt försämrat säkerhetsläge. Här får det ses som möjligt att i stället för att gå i direkt konflikt med Nato, besätts i stället territorium i norra Finland samt Sverige. Varvid en skyddszon kan upprättas som sträcker sig in i Norge och Norska havet med hjälp av den befintliga fjärrbekämpningsförmågan Ryssland i dagsläget innehar. Det skulle ur ett Jominiskt perspektiv innebära att Ryssland kommer bakom de inre linjerna för Norge och därmed Nato.27 Därmed skulle ett avreglingsområde upprättas utan att gå i en direkt konflikt med Nato. Varvid det sistnämnda får anses utgöra en särskilt viktig faktor. Detta skulle även kunna få en direkt avgörande påverkan mot Nato, utan att en som tidigare skrivits en konflikt inträffar mellan Ryssland och Nato.

Avslutningsvis, sannolikheten får anses som hög att svenska Norrbotten och finska Lappland blir involverad i en väpnad konflikt med anledning utav dess geostrategiska läge, oaktat vilken konfliktsituation som inträffar mellan Ryssland och en västlig eller Natoansluten nation. Detta kan även inträffa i händelse av en kraftigt försämrad säkerhetspolitisk situation mellan Ryssland och Västliga nationer för att skydda den ryska strategiska kärnvapenbärande andraslagsförmåga. Det mest sannolika scenariot är dock att en oväntad incident inträffar som orsakar en eskalering, i det geografiska område den inträffat. Varvid Nordkalotten genom horisontell eskalation även blir involverad i den väpnade konflikten. Därmed får det ses som troligt till sannolikt att finska Lappland samt svenska Norrbotten kommer utgöra ett stridsfältet oaktat vart en väpnad konflikt mellan Ryssland och Västliga länder inträffar.

Have a good one! // Jägarchefen

Källförteckning

Dagens Nyheter 1 (Svenska)

Forsvarsdepartementet 1 (Norska)

Forsvarets forskningsinstitutt 1 (Norska)

Forsvarets høgskole 1 (Norska)

Harstad Tidende 1 (Norska)

Norsk Utenrikspolitisk Institutt 1 (Norska)

RAND Corporation 12 (Engelska)

Regeringskansliet 1234 (Svenska)

Totalförsvarets forskningsinstitut 1234 (Engelska)

Department of Defense. Soviet military power. 1989, Prospects for change. Washington, D.C.: Department of Defense, 1989.

Fredholm, Michael. Hemligstämplat: Svensk underrättelsetjänst från Erlander till Bildt. Stockholm: Medströms bokförlag, 2021.

Holmström, Mikael. Den dolda alliansen: Sveriges hemliga NATO-förbindelser. Stockholm: Atlantis, 2011.

Howard, Glen E (red). Czekaj, Matthew (red). Russia's Military Strategy and Doctrine. Washington, DC: The Jamestown Foundation, 2019.

Hugemark, Bo (red). Den stora invasionen: svenskt operativt tänkande under det kalla kriget. Stockholm: Medströms bokförlag, 2017.

Widén, Jerker. Ångström, Jan. Militärteorins grunder. Stockholm: Försvarsmakten, 2005.

Slutnoter

1 Black, James et al. Enhancing deterrence and defence on NATO’s northern flank: Allied perspectives on strategic options for Norway. Santa Monica: RAND Corporation, 2020, s. 8.

2 Dagens Nyheter. Stenberg, Ewa. Klimatets ground zero blir den nya arktiska fronten. 2021. https://www.dn.se/sverige/klimatets-ground-zero-blir-den-nya-arktiska-fronten/ (Hämtad 2021-04-25)

3 Prop. 2020/21:30. Totalförsvaret 2021–2025. s. 26.

4 Regeringsbeslut 30. Inriktning för Försvarsmakten 2021–2025. s. 2.

5 Prop. 2020/21:30. Totalförsvaret 2021–2025. s. 72.

6 Kvam, Ina Holst-Pedersen. Bastionforsvaret og Russlands militærmakt: Et utdatert trusselbilde?. Oslo: Norsk Utenrikspolitisk Institutt, 2021, s. 2.

Prop. 14 S 2020-2021. Evne til forsvar – vilje til beredskap – Langtidsplan for forsvarssektoren. s. 25, 34.

7 Department of Defense. Soviet military power. 1989, Prospects for change. Washington, D.C.: Department of Defense, 1989. s. 97.

8 Forsvarsdepartementet. Et felles løft. Oslo: Forsvarsdepartementet, 2015, s. 20.

Prop. 2020/21:30. Totalförsvaret 2021–2025. s. 60.

Prop. 14 S 2020-2021. Evne til forsvar – vilje til beredskap – Langtidsplan for forsvarssektoren. s. 25.

Granholm, Niklas. Utvecklingen i Arktis – påverkan på och implikationer för Sverige. Stockholm: Totalförsvarets forskningsinstitut, 2019, s. 6-7, 24.

9 Department of Defense. Soviet military power. 1989, Prospects for change. Washington, D.C.: Department of Defense, 1989. s. 97

Hugemark, Bo (red). Den stora invasionen: svenskt operativt tänkande under det kalla kriget. Stockholm: Medströms bokförlag, 2017, s. 60, 285.

10 Department of Defense. Soviet military power. 1989, Prospects for change. Washington, D.C.: Department of Defense, 1989. s. 97

Holmström, Mikael. Den dolda alliansen: Sveriges hemliga NATO-förbindelser. Stockholm: Atlantis, 2011, s 118.

Hugemark, Bo (red). Den stora invasionen: svenskt operativt tänkande under det kalla kriget. Stockholm: Medströms bokförlag, 2017, s. 60.

11 Fredholm, Michael. Hemligstämplat: Svensk underrättelsetjänst från Erlander till Bildt. Stockholm: Medströms bokförlag, 2021, s. 122-123, 270.

12 Hugemark, Bo (red). Den stora invasionen: svenskt operativt tänkande under det kalla kriget. Stockholm: Medströms bokförlag, 2017, s. 60.

13 Lund, John. Don't Rock the Boat: Reinforcing Norway in Crisis and War. Santa Monica: RAND Corporation, 1989, s. 51.

14 Hugemark, Bo (red). Den stora invasionen: svenskt operativt tänkande under det kalla kriget. Stockholm: Medströms bokförlag, 2017, s. 61.

15 Ravndal, Øyvin. Øket russisk operativ evne: Implikasjoner for Norges evne til å avverge eller motstå et væpnet angrep. Oslo: Forsvarets høgskole, 2016, s. 73.

16 Ds 2019:8. VärnkraftInriktningen av säkerhetspolitiken och utformningen av det militära försvaret 2021–2025. s. 119.

17 Ds 2017:66. Motståndskraft. Inriktningen av totalförsvaret och utformningen av det civila försvaret 2021–2025. s. 73-75.

18 Prop. 14 S 2020-2021. Evne til forsvar – vilje til beredskap – Langtidsplan for forsvarssektoren. s. 93.

19 Kvam, Ina Holst-Pedersen. Bastionforsvaret og Russlands militærmakt: Et utdatert trusselbilde?. Oslo: Norsk Utenrikspolitisk Institutt, 2021, s. 1-4.

20 Howard, Glen E (red). Czekaj, Matthew (red). Russia's Military Strategy and Doctrine. Washington, DC: The Jamestown Foundation, 2019, s. 90.

21 Dalsjö, Robert. Berglund, Christofer. Jonsson, Michael. Bursting the Bubble: Russian A2/AD in the Baltic Sea Region: Capabilities, Countermeasures, and Implications. Stockholm: Totalförsvarets forskningsinstitut, 2019, s. 3.

22 Harstad Tidende. Angelsen, Kjell Magne. Øver på operasjoner bak fiendens linjer. 2021. https://www.ht.no/nyheter/2021/02/09/%C3%98ver-p%C3%A5-operasjoner-bak-fiendens-linjer-23465158.ece (Hämtad 2021-04-25)

23 Skjelland, Espen et al. Hvordan styrke forsvaret av Norge?: Et innspill til ny langtidsplan (2021–2024). Kjeller: Forsvarets forskningsinstitutt, 2019, s. 19.

24 Black, James et al. Enhancing deterrence and defence on NATO’s northern flank: Allied perspectives on strategic options for Norway. Santa Monica: RAND Corporation, 2020, s. 7-8.

25 Granholm, Niklas. Arktis under förändring – standardbilden utmanas. Stockholm: Totalförsvarets forskningsinstitut, 2016, s. 24.

Granholm, Niklas. Carlsson, Märta. Korkmaz, Kaan. The Big Three in the Arctic: China’s, Russia’s and the United States’ strategies for the new Arctic. Stockholm: Totalförsvarets forskningsinstitut, 2016, s. 22.

26 Ds 2017:66. Motståndskraft. Inriktningen av totalförsvaret och utformningen av det civila försvaret 2021–2025. s. 74-75.

27 Widén, Jerker. Ångström, Jan. Militärteorins grunder. Stockholm: Försvarsmakten, 2005, s. 155, 181-182.

söndag 18 april 2021

Sabotörer finns de?

Reflektion

Den 17APR2021 delgav Tjeckien att de fastställt en rysk inblandning i samband med att ett tjeckiskt  ammunitionsförråd sprängdes under den senare delen av 2014. Detta besked kom även föranledda att 18 stycken ryska diplomater som enligt Tjeckien även jobbar för rysk underrättelsetjänst blev förklarade icke-önskvärda, persona non grata, varpå dessa erhöll tre dygn för att lämna Tjeckien. Tjeckien förefaller även avsluta samarbetet med Ryssland avseende upprättandet av ett kärnkraftverk.1 Denna händelse i sig kanske inte ter sig så anmärkningsvärd, men det utgör troligtvis en av de mer avgörande säkerhetspolitiska händelserna under det första halvåret av 2021 som troligtvis kan komma att förändra de västliga ländernas agerande gentemot Ryssland på lång sikt.

Ordföranden i det brittiska utrikesutskottet, Tom Tugendhat, uttalade sig om händelsen den 18APR2021 och drog liknelsen till att det genomförda agerandet av Ryssland var att anse som ett angrepp mot den västliga försvarsalliansen Nato ,samt om det inte utgjorde en krigsliknande handling undrade han vad som de facto utgör det.2 Rysslands motåtgärd förefaller bli att agera kraftfullt gentemot Tjeckien.3 Det som framkommit till dags datum, 18APR2021, förefaller vara att Tjeckien har lyckats finna en koppling till de två ryska militära underrättelseofficerarna som var involverade i förgiftningsförsöket, med det kemiska stridsmedlet Novitjok, mot den till Storbritannien utväxlade ryska militära underrättelseofficeren Sergej Skripal 2018 och de två ammunitionsförråden som exploderade i Tjeckien 2014.4

De båda ryska underrättelseofficerarna som utpekats som involverade skall ha kopplingar till den ryska militära underrättelsetjänstens enhet 29155.5 Denna enhet förefaller funnits och varit operativ sedan minst 2009 inom den ryska militära underrättelsetjänsten. Enhetens uppgift förefaller bestå i att utföra så kallade diversionsuppdrag det vill säga, bombdåd, likvideringar, sabotage med mera. Enheten förefaller även antas utgöra en specialförbandsenhet, och därmed torde den inneha en rad olika förmågor för att lösa sina uppgifter. Enheten förefaller bestå av cirka 200 personer emedan det enbart är cirka 20 stycken i enheten som agerar som så kallade operatörer resterande del utgör stödjande personal i olika befattningar.6 Denna enhet förefaller även varit involverad i ett försök till statskupp i Montenegro 2016.7

Kan då dessa uppgifter stämma? Det får anses som troligt till sannolikt att de gör det. Detta med anledning utav att Tjeckien förefaller genomfört denna undersökning under en längre tid det vill säga sedan 2014. Vad som dock får anses vara synnerligen intressant i detta ärende, bortsett från att det sannolikt kommer påverka det säkerhetspolitiska läget, är att gamla metoder i form av sabotage fortsatt förefaller tillämpas. Onekligen går tankegångarna tillbaka till Försvarsmaktens informationsfilmer om sabotage från det kalla kriget i form av "Sabotage"8 och "Spioner finns dom".9

Att sabotage kan tänkas genomföras är dock inget oväntat. Detta framgår tydligt utav Försvarsmaktens militärstrategiska doktrin från 2016 inom ramen för så kallad gråzonsproblematik.10 Vad som dock får anses som oroväckande är att dylik verksamhet genomfördes redan 2014, när åtminstone ur ett västligt perspektiv säkerhetsläget ej förefaller varit särskilt ansträngt. Emedan det efteråt får anses blivit mer och mer ansträngt mellan de västliga länderna och Ryssland.

I detta och andra sammanhang har det framförts åsikter om att den ryska militära underrättelsetjänsten skall agerat och agerar med undermåliga rutiner. Vad som dock bortses i den diskussionen är att den ryska underrättelsetjänsten förefaller anse sig befinnas i krig.11 Varvid en högre grad av risktagning säkerligen kan tänkas genomföras för att uppnå olika målsättningar. Här är det även viktigt att beakta att ett agerande i en riktning, egentligen kan tänkas ha en målsättning i en annan som försöker döljas för den breda allmänheten i de diskussioner som uppstår kring ett agerande.

Avslutningsvis, vad som även blir intressant i denna uppdagade händelse är vad mer kan tänkas ha genomförts i form av sabotage och dylikt sedan minst 2009 och framgent i syfte att påverka? Återigen kan de konstateras att det är dags att ta säkerhetstjänsten på allvar!

Have a good one! // Jägarchefen

Källförteckning

Associated Press 1 (Engelska)

British Broadcasting Corporation 1 (Engelska)

Försvarsmakten 123 (Svenska)

NATO Review 1 (Engelska)

Reuters 1 (Engelska)

Sky News 1 (Engelska)

The New York Times 12 (Engelska)

Slutnoter

1 Associated Press. Czechs expel 18 Russians over huge depot explosion in 2014. 2021. https://apnews.com/article/czech-republic-russia-andrej-babis-c593f724a16622eb6d0a19bae3d710be (Hämtad 2021-04-18)

Reuters. Tétrault-farber, Gabrielle. Muller, Robert. Russia furious at accusation that Skripal suspects killed two in Czech blast. 2021. https://www.reuters.com/world/europe/czechs-discuss-alleged-russian-link-2014-blast-with-eu-2021-04-18/ (Hämtad 2021-04-18)

2 Sky News. 'Disturbing pattern of behaviour': Salisbury poisoning suspects wanted over explosion in Czech Republic. 2021. https://news.sky.com/story/czech-police-hunt-two-men-wanted-over-salisbury-novichok-poisonings-12278716 (Hämtad 2021-04-18)

3 Reuters. Tétrault-farber, Gabrielle. Muller, Robert. Russia furious at accusation that Skripal suspects killed two in Czech blast. 2021. https://www.reuters.com/world/europe/czechs-discuss-alleged-russian-link-2014-blast-with-eu-2021-04-18/ (Hämtad 2021-04-18)

4 British Broadcasting Corporation. Corera, Gordon. Salisbury poisoning suspects 'linked to Czech blast'. 2021. https://www.bbc.co.uk/news/uk-56790053 (Hämtad 2021-04-18)

5 Ibid.

6 The New York Times. Schwirtz, Michael. Top Secret Russian Unit Seeks to Destabilize Europe, Security Officials Say. 2019. https://www.nytimes.com/2019/10/08/world/europe/unit-29155-russia-gru.html (Hämtad 2021-04-18)

Sky News. 'Disturbing pattern of behaviour': Salisbury poisoning suspects wanted over explosion in Czech Republic. 2021. https://news.sky.com/story/czech-police-hunt-two-men-wanted-over-salisbury-novichok-poisonings-12278716 (Hämtad 2021-04-18)

7 Ibid.

British Broadcasting Corporation. Corera, Gordon. Salisbury poisoning suspects 'linked to Czech blast'. 2021. https://www.bbc.co.uk/news/uk-56790053 (Hämtad 2021-04-18)

The New York Times. Kramer, Andrew E. Orovic, Joseph. Two Suspected Russian Agents Among 14 Convicted in Montenegro Coup Plot. 2019. https://www.nytimes.com/2019/05/09/world/europe/montenegro-coup-plot-gru.html (Hämtad 2021-04-18)

8 Krigsmakten. Sabotage. 1951. https://amfarkiv.se/post/402880485f2e659f015f2f6e5e680a74/sabotage (Hämtad 2021-04-18)

9 Försvarsmakten. Spioner finns dom. 1982. https://www.youtube.com/watch?v=izKsnwXZP5E (Hämtad 2021-04-18)

10 Försvarsmakten. Militärstrategisk doktrin. Stockholm: Försvarsmakten, 2016, s. 35.

11 NATO Review. Galeotti, Mark. Russian intelligence is at (political) war. 2017. https://www.nato.int/docu/review/articles/2017/05/12/russian-intelligence-is-at-political-war/index.html (Hämtad 2021-04-18)

söndag 21 mars 2021

Något om signalspaning mot Sverige

Reflektion

Den 08FEB2021 meddelade Sveriges Utrikesdepartement att de hade förklarat en rysk medborgare med diplomatisk status i Sverige vid den ryska ambassaden i Stockholm förklarats icke önskvärd (Persona non grata) och ombetts lämna Sverige.1 Detta utgjorde en svarsåtgärd på det ryska agerandet att förklara en svensk, polsk och tysk diplomat i Ryssland som icke-önskvärda. Dessa tre skall enl. Ryssland deltagit i otillåtna demonstrationer till stöd för den ryska oppositionspolitikern Aleksej Navalnyj.2 Ryssland vidtog denna åtgärd samtidigt som den Europeiska Unionens högsta representant i utrikesfrågor och säkerhetspolitik, Josep Borrell, befann sig i Moskva för samtal med Rysslands Utrikesminister, Sergej Lavrov, den 05FEB2021.3

Enligt Dagens Nyheter skall den ryske personen med diplomatstatus som blev förklarade icke-önskvärd arbetat för den ryska utrikesunderrättelsetjänsten, SVR. Vederbörandes arbetsuppgift vid den svenska ambassaden och för SVR förefaller varit signalspaning.4 I sammanhanget bör det noteras att 2019 blev Sverigechefen, d.v.s. Residenten,5 för SVR även förklarade icke-önskvärd i samband med att en av Ryssland rekryterad svensk medborgare greps misstänkt för spionage å Rysslands vägnar. Residenten för SVR i Sverige var den som genomförde mötet med denna svensk, på en restaurang i Stockholm.6 Detta inlägg kommer beröra det förstnämnda fallet det vill säga den ryske underrättelseofficeren som förefaller arbetat med signalspaning vid Rysslands ambassad i Stockholm.

För att placera den ovan nämnda händelsen i en större kontext krävs det inledningsvis att vi går tillbaka till det kalla kriget. Sovjetunionen hade under det kalla kriget en omfattande signalspaningsorganisation både på sina ambassader men även konsulat och vid andra faciliteter.7 I Sverige förefaller Sovjetunionen haft signalspaningsförmåga vid, dels dess ambassad i Stockholm, dels dess konsulatet i Göteborg.8 Vid Sovjetunionens upplösning förefaller SVR övertagit KGB signalspaningsförmåga vid Rysslands diplomatiska posteringar runtom i världen.9 Den sovjetiska militära underrättelsetjänsten GRU förefaller även genomfört signalspaning.10 Huruvida det var KGB eller GRU som genomförde signalspaning i Sverige vid, dels dess ambassad, dels dess konsultat går inte att avgöra. Dock förefaller GRU främst agerat från ambassader, varvid det får ses som möjligt att de genomförde signalspaning från ambassaden i Stockholm under det kalla kriget.

Är det då illegalt att genomföra denna form av verksamhet? Respektive stats diplomatiska beskickning är enl. artikel 21 i Wienkonventionen från 1961 okränkbar d.v.s. den stat där beskickningen befinner sig får inte tillträde till den såtillvida inte beskickningschefen medgivit det. Däremot får inte beskickningslokalen enl. artikel 41 användas på ett oförenligt sätt.11 Att genomföra signalspaning från en beskickning får onekligen anses vara oförenligt med Wienkonventionen från 1961. Varvid en stat kan vidta åtgärder för att avbryta dylik verksamhet, vilket t.ex. USA gjorde 2016.12 Historiskt har flera länder än Sovjetunionen även genomfört signalspaning från sina beskickningar däribland Sverige och USA.13

Personbilar med diplomatisk immunitet förefaller även använts av Frankrike, Storbritannien, Sovjetunionen och USA för att genomföra signalspaning inom ramen för det avtal som upprättades mellan länderna för att bevaka dess militära verksamhet i dels Västtyskland, dels Östtyskland efter andra världskrigets slut.14 Huruvida fordon tillhörande beskickningar även har använts får anses utgöra en svår fråga att besvara. Detta maa. att dessa fordon ej får genomsökas. Däremot har det framförts teorier att så varit fallet i bl.a. USA under det kalla kriget utifrån hur fordon från de Sovjetiska beskickningarna har parkerats i anslutning till olika platser.15 I Sverige dök den debatten upp kring de s.k. TIR-lastbilarna. Några konkreta bevis för att signalspaning skulle genomförts av Warszawapakts länder i Sverige från dessa lastbilar har aldrig lagts fram. Andra metoder för signalspaning kan säkerligen även använts om än att dessa ej framkommit. Den svenska militära underrättelsetjänsten IB, förefaller enl. en finsk uppgift bl.a. genomfört signalspaning i Finland med hjälp av fartyg, men även på land vid den finsk-sovjetiska gränsen.16

Vad var då den sovjetiska signalspaningen inriktad mot vid dess beskickningar under det kalla kriget? Signalspaningen förefaller dels varit inriktad mot att tillförskansa sig militära och civila underrättelser i olika former.17 Dels förefaller den varit inriktad mot att följa agerandet som värdlandets kontraspionage genomförde för att kunna avbryta egen verksamhet som underrättelseofficerare genomförde18 och därmed undvika att röja agenter m.m. Sovjetunionen förefaller även haft viss framgång i sin inhämtning genom signalspaning, där kanske mycket även kan tillgodoräknas att de rekryterade individer som kunde förse dem med krypteringsnycklar för att förenkla forceringsarbetet med de inhämtade radio meddelandena. Västerländsk personal som arbetade med krypteringsuppgifter utgjorde även var en högt prioriterad uppgift att rekrytera för KGB.19

Vid den svenska Säkerhetspolisens årsredovisning för 2018 påtalades att Ryssland genomförde signalspaning i Sverige, hur denna signalspaning bedrevs/bedrivs kom inte att specificeras närmare.20 Vid den norska säkerhetspolisens hotbedömning för 2020 framkom det att främmande makt/-er kunde genomföra signalspaning via mobila och stationära plattformar i Norge.21 Utgående från Ryssland är uppgifter som framkommit kring ombyggnationen av dess Ambassad i Irland intressanta. Irland förefaller göra antagandet att ombyggnationen antingen syftar till signalspaningsförmåga eller att det skall agera som en sambandscentral för annan rysk inhämtningsverksamhet i Europa.22 I sammanhanget är det även intressant att notera en annan uppgift, nämligen att Ryssland misstänks använda diplomatiska fordon för att genomföra sändningar eller mottagande över radio av uppgifter från agenter. Här påtalas även att övervakningsutrustning även kan vara installerade i fordonen,23 vilket skulle kunna utgöra signalspaningsutrustning.

Hur pass viktig denna signalspaningsverksamhet är för Ryssland blir svårt att definiera utifrån öppna uppgifter. Vad som dock kan konstateras är att mängden flygföretag med renodlade signalspaningsflygplan över Östersjön från rysk sida förefaller vara låg. Mellan 2018-2020 förefaller Ryssland genomfört ca 20 stycken sådana per år.24 Här kan säkerligen andra luftfarkoster även använts för att genomföra signalspaning. Dock blir det en förhållandevis låg mängd, vilket skulle kunna indikera att inhämtningen genomförs på andra sätt via t.ex. fartyg eller via diplomatiska beskickningar. Varvid det sistnämnda i sådant fall kan anses vara viktig, när mängden ryska signalspaningsflygningar ställs mot den svenska FRA genomför, som går att följa via ett antal öppna internet baserade tjänster. Inriktningen på signalspaningen torde fortsatt vara densamma som under det kalla kriget.

Avslutningsvis, utifrån vad som är känt historiskt avseende Sovjetunionens signalspaning i länder under det kalla kriget. Får det anses ses som sannolikt att Ryssland genomför signalspaning från sina beskickningar i Sverige och möjligt att fordon även används för denna verksamhet av Ryssland runt om i Sverige. Hotbilden utav denna signalspaningsverksamhet från Ryssland på svenskt territorium torde även kunna vara tydlig maa. att Sverige förklarade en av de som genomför verksamheten med diplomatisk täckbefattning som icke-önskvärd i Sverige. Det får även ses som troligt att Ryssland sätter stor vikt vid genomförandet av denna signalspaning från sina beskickningar.

Have a good one! // Jägarchefen

Källförteckning

British Broadcasting Corporation 1 (Engelska)

Dagens Nyheter 12 (Svenska)

Politiets sikkerhetstjeneste 1 (Norska)

Regeringskansliet 1 (Svenska)

Reuters 1 (Engelska)

Sveriges Television 12 (Svenska)

The New York Times 1 (Engelska)

The Times 12 (Engelska)

Andrew, Christopher M. For the president's eyes only: secret intelligence and the American presidency from Washington to Bush. New York: HarperPerennial, 1996.

Andrew, Christopher M. Mitrokhin, Vasili. The sword and the shield: the Mitrokhin archive and the secret history of the KGB. New York: Basic Books, 2001.

Ball, Desmond. Soviet signals intelligence (SIGINT). Canberra: The Australian National University, 1989.

Ball, Desmond. Soviet signals intelligence: Vehicular systems and operations. Intelligence and National Security, vol. 4, no. 1, 1989, s. 5-27.

Fredholm, Michael. Hemligstämplat: svensk underrättelsetjänst från Erlander till Bildt. Stockholm: Medströms bokförlag, 2021.

Mitrokhin, Vasili. KGB Lexicon: The Soviet Intelligence Officers Handbook. London: Routledge, 2002.

Rislakki, Jukka. Finland'S Military Intelligence in War and Peace. Journal of Intelligence and CounterIntelligence, vol. 21, no.3, 2008, s. 461-486.

Slutnoter

1 Sveriges Television. Bolin, Vendela. Sverige svarar: Rysk diplomat skickas hem. 2021. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/sverige-utvisar-rysk-diplomat-1 (Hämtad 2021-03-21)

2 Sveriges Television. Frenker, Clarence. Ryssland utvisar svensk diplomat. 2021. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/svensk-diplomat-utvisas-ur-ryssland (Hämtad 2021-03-21)

3 British Broadcasting Corporation. Russia expels European diplomats over Navalny protests. 2021. https://www.bbc.co.uk/news/world-europe-55954162 (Hämtad 2021-03-21)

4 Dagens Nyheter. Carlsson, Mattias. Misstänkt spion utvisad – Sveriges svar till Ryssland. 2021. https://www.dn.se/sverige/misstankt-spion-utvisad-sveriges-svar-till-ryssland/ (Hämtad 2021-03-21)

5 Mitrokhin, Vasili. KGB Lexicon: The Soviet Intelligence Officers Handbook. London: Routledge, 2002, s. 120.

6 Dagens Nyheter. Carlsson, Mattias. Holmström, Mikael. Hög rysk diplomat pekas ut som spionchef i Sverige. 2019. https://www.dn.se/nyheter/sverige/hog-rysk-diplomat-pekas-ut-som-spionchef-i-sverige/ (Hämtad 2021-03-21)

7 Ball, Desmond. Soviet signals intelligence (SIGINT). The Australian National University: Canberra, 1989, s. 38-39.

Andrew, Christopher M. Mitrokhin, Vasili. The sword and the shield: the Mitrokhin archive and the secret history of the KGB. New York: Basic Books, 2001, s. 343, 346, 350

8 Ball, Desmond. Soviet signals intelligence (SIGINT). The Australian National University: Canberra, 1989, s. 42.

9 Andrew, Christopher M. Mitrokhin, Vasili. The sword and the shield: the Mitrokhin archive and the secret history of the KGB. New York: Basic Books, 2001, s. 354.

10 Ball, Desmond. Soviet signals intelligence (SIGINT). The Australian National University: Canberra, 1989, s. 39, 42-43.

11 Sveriges Överenskommelser med Främmande Makter. 1967. s. 19, 21, 41.

12 Reuters. Torbati, Yeganeh. Schectman, Joel. Flitter, Emily. Russians leave country retreats in the U.S., ordered out by Obama. 2016. https://www.reuters.com/article/us-usa-russia-cyber-compounds-idUSKBN14J1HI (Hämtad 2021-03-21)

13 Andrew, Christopher M. For the president's eyes only: secret intelligence and the American presidency from Washington to Bush. New York: HarperPerennial, 1996, s. 359.

Fredholm, Michael. Hemligstämplat: svensk underrättelsetjänst från Erlander till Bildt. Stockholm: Medströms bokförlag, 2021, s. 332.

14 The New York Times. Markham, James M. Patrols in Germany: Postwar Vestige. 1985. https://www.nytimes.com/1985/03/29/world/patrols-in-germany-postwar-vestige.html (Hämtad 2021-03-21)

15 Ball, Desmond. Soviet signals intelligence: Vehicular systems and operations. Intelligence and National Security, vol. 4, no. 1, 1989, s. 17.

16 Rislakki, Jukka. Finland'S Military Intelligence in War and Peace. Journal of Intelligence and CounterIntelligence, vol. 21, no. 3, 2008, s. 477.

17 Andrew, Christopher M. Mitrokhin, Vasili. The sword and the shield: the Mitrokhin archive and the secret history of the KGB. New York: Basic Books, 2001, s. 344, 346, 348.

18 Ibid. s. 348-349.

19 Ibid. s. 344-346, 352.

20 Sveriges Television Nyheter. Säkerhetshotet mot Sverige: Säpo presenterar årsrapport för 2018. Stockholm: Sveriges Television Nyheter. 2019.

21 Politiets sikkerhetstjeneste. Nasjonal trusselvurdering 2020. Oslo: Politiets sikkerhetstjeneste, 2020, s. 10.

22 The Times. Mooney, John. Intelligence officers search Russian embassy for spy base. 2021. https://www.thetimes.co.uk/article/intelligence-officers-search-russian-embassy-for-spy-base-5xdj68xd9 (Hämtad 2021-03-21)

23 The Sunday Times. Mooney, John. Russia ‘smuggling in spy cars’ to Ireland under diplomatic cover. 2018. https://www.thetimes.co.uk/article/russia-smuggling-in-spy-cars-to-ireland-under-diplomatic-cover-zhqt9rv37 (Hämtad 2021-03-21)

24 Sammanställning utav öppna uppgifter som publicerats kring IL-20 flygningar över Östersjön mellan 2018-20. Genomförd utav en ej namngiven individ.