söndag 26 september 2021

Hjulet är runt

Sammanfattning

Historien återupprepar sig eller att hjulet är runt, är ordspråk som används av och till. Dock förefaller historien om upprättandet av stödpunkter för sovjetisk underrättelseinhämtning på svenskt territorium varit en pågående verksamhet sedan inledningen av 1930-talet med i grund och botten ett och samma modus operandi intill slutet av det kalla kriget. Detta agerande förefaller även tagits vid av Ryssland in i vår egen samtid.

Analys

Detta inlägg tar sin början den 22OKT1928 i Stockholm när det så kallade Naftasyndikat bildades.1 Vilket för de flesta säkerligen kan te sig som ett märkligt datum samt årtal för att försöka belysa eventuell underrättelserelaterad verksamhet inom vårt land i nutid. Men historien har en tendens att återupprepa sig själv men även de olika metoder underrättelsetjänster tillämpar för att genomföra, dels inhämtning, dels stödja andra former av verksamheter som faller inom en underrättelsetjänsts verksamhetsområde.

Inledningsvis vad var Naftasyndikat? Det utgjorde ett dotterbolag till det sovjetiska oljeexportorganet med namnet Naftasyndikatet, senare kom dess namn ändras till Sojusneft export. Ordet nafta kom från persiskans neft och var benämningen för lättflytande olja från Baku. Naftasyndikat utgjorde det tredje försöket av Sovjetunionen att påbörja försäljning på svenskt territorium av bensin och de huvudsakliga kunderna för Sovjetunionen utgjordes blandat annat av de svenska kooperationerna.2 Två av företagets grundare, men även själva kärnan i dess ledning, utgjordes av Einar Kruse och Gustaf Dahlborn. För Einar Kruse utgjorde Naftasyndikat ett renodlat kommunistiskt projekt.3

Den 06JAN1930 kom den första leverans av sovjetisk bensin till Sverige, vilket även kom utgöra starten för Naftasyndikat etablering över Sverige, vilket i mitten av 1930-talet innebar att de hade närmare 600 bensinstationer runt om i Sverige.4 Mellan 1931 och 1932 kom cirka 150 stycken Sovjetiska medborgare till Sverige för att antingen arbeta hos den Sovjetiska handelsdelegationen eller Naftasyndikat. De båda delarna var dock placerad vägg i vägg med varandra,5 vilket innebar att någon egentlig skiljelinje mellan dem inte fanns. Naftasyndikat kom även upprätta regionkontor i bland annat Göteborg, Helsingborg, Luleå, Norrköping och Sundsvall. Vid dessa kontor fanns sovjetisk personal. Från dessa regionkontor genomfördes en stor mängd resor, i syfte att finna lämpliga platser för upprättande av bensinstationer och/eller lager.6

Formellt tillkom Sovjetunionen 1922 emedan det i praktiken existerade redan 1917.7 Vilket blir ett viktigt så kallat utgångsvärde att ta i beaktande framgent i inlägget. Vad gjorde då Naftasyndikat intressant ur antingen ett säkerhets- eller underrättelseperspektiv? 1927 kom Sverige sluta ett bilateralt avtal med Sovjetunionen, varvid det bland annat fastställdes att den Sovjetiska handelsdelegationen fick bestå av 40 stycken anställda med så kallad diplomatisk immunitet. Som tidigare beskrivits var Naftasyndikat och den sovjetiska handelsdelegationen i samma byggnad och mer eller mindre vägg i vägg med varandra. Vilket kan underlättat så kallad illegal verksamhet.7

Redan 1931 förefaller oegentligheter uppdagats hos Naftasyndikat. Vid regionkontoret i Göteborg kom uppgiften att en sovjetisk medborgare skulle genomföra olika resor kring Göteborgsområdet, det vill säga Västkusten, för att finna lämpliga platser att anlägga nya bensinstationer tillsammans med den svenska chefen. Vad som dock uppdagas är att den sovjetiska medborgaren ej hade några som helst kunskaper inom ämnesområdet. Då den sovjetiska medborgaren inte hade ett svenskt pass, vägrade den svenska chefen att ta med vederbörande på några resor varvid denne kom att föreslås för avsked. Dock kom han själv avsluta sin anställning vid Naftasyndikat.8

1932 inträffar en liknande incident dock längs med Norrlandskusten. En svensk chef i Naftasyndikat skulle medföra en sovjetisk medborgare. Likt i fallet med Göteborg hade den sovjetiska medborgaren ingen kunskap i hur bensinbranschen fungerade. Dock skulle vederbörande följa med för att öka sin kännedom om de lokala förhållandena i Norrland. Under 1932 kom även fler och fler sovjetiska medborgare att utplaceras på de olika regionkontoren runt om i Sverige, trots en avsaknad om kunskap i hur bensinbranschen fungerade. Samma år förefaller även en sovjetisk medborgare gömts i den byggnad Naftasyndikat hade i Stockholm, i samband med att ett spionagefall uppdagades.9

Den svenska polisen kom av olika anledningar börja intressera sig för Naftasyndikat.10 Men vad kan då tilldragit Naftasyndikat dess uppmärksamhet? Den svenska polisen kom, dels utifrån Naftasyndikat olika aktiviteter runt om i Sverige, dels utifrån enskilda personers vittnesmål anta att Naftasyndikat utgjorde en del utav Sovjetunionens dolda verksamhet i Sverige. Naftasyndikat personalpolitik kom även utgöra en av deras största säkerhetsrisker, då de ej behandlade sina anställda på ett adekvat sätt. Varvid dessa individer därav blev villiga att lämna information till den svenska polisen. Det bör även noteras en spiondömd även arbetade på Naftasyndikat ekonomiavdelning.11

I ett förhör med en tidigare anställd hos Naftasyndikat, 1936, framkommer det att en av de sovjetiska cheferna vid bolaget hade ställt en rad frågor avseende det svenska försvaret men även hade upprättat särskilda kartor avseende försvaret i Norrland. De sovjetiska anställda som även genomförde olika resor var enligt denne tidigare anställd okunnig rörande frågor kring bensinbranschen. Trots det var de synnerligen intresserad av att resa runt i Sverige trots att Naftasyndikat hade resande inspektörer,12 för diverse olika kontroller å bolagets räkning.

Vad som således kan konstateras är att troligtvis till sannolikt genomfördes olika former av inhämtning. Genom den möjlighet som resandet avseende antingen kontroller eller rekognosering för upprättande av nya bensinstationer men därmed även uppföljning utav den svenska Försvarsmaktens, Krigsmakten på den tiden. På detta sätt kunde geografi, infrastruktur, vattendjup, hamnar, militära förberedelser med mera kontrolleras under förevändningen att det hela handlade om företagsresor å Naftasyndikat räkning.13 Därutöver framkom det även att en anställd blivit ombedd att försöka tillförskansa sig en byggnad på Lidingö som skulle kunna medge sändning och mottagning av radiotrafik. Men även införskaffa en båt med fyra sängplatser, som skulle vara tillräckligt rymlig för att installera en radiosändare.14 Naftasyndikatet var således en av de största företagskulisserna för spionage i och mot Sverige under 1930-talet.15

I sammanhanget är det intressant att notera en annan uppgift, hur en svensk medborgare och medlem i det svenska kommunistiska partiets fick till uppgift å Komministerns vägnar att införskaffa ett pensionat i Stockholms skärgård 1933. Dock ansåg denne att det var en för övermäktig uppgift, trots att pengar inte skulle utgöra något hinder. Efter ett tag fick denne uppgift istället att lokalisera en stuga i skärgården som kunde hyras.16 Huruvida denna stuga hyrdes eller ej, går inte att få fram i den allmänna litteraturen. Däremot indikerar det, likt uppbyggnaden av till exempel Naftasyndikatet olika regionkontor, en successiv och enveten uppbyggnad av infrastruktur sannolikt för att kunna stödja olika former av underrättelseoperationer å Sovjetunionens vägnar på svenskt territorium.

En tidigare historia till varför Naftasyndikat upprättade ett regionkontor i Luleå, kan vara en spionaffär som uppdagades i Boden 1913. Vid denna spionaffär framkom det att Tsar Ryssland hade skickat en dansk medborgare som spion till Boden, tillsammans med en rysk kvinna som åtminstone utåt sett skall ha varit dennes fru, men i praktiken agerade underrättelseofficer och ledde den danske medborgarens inhämtning. Syftet med verksamheten var att inhämta information om Bodens fästning.17 Varvid en placering av ett regionkontor för Naftasyndikat i Luleå kan tänkas varit fullt naturlig avseende inhämtning mot Bodens fästning.

En förklaring till verksamheten längs med Norrlandskusten av Naftasyndikat kan vara att Hemsö fästning anlades 1916 för försvaret av Ångermanälvens mynning,18 men även kustflottans Örlogsdepå i Gustavsvik.19 Vilket bland annat förefaller varit ett område Sovjetunionen hade tänkt använda ubåtar för att avregla i händelse av ett iståndsättande av den plan de hade för ockupation av Åland 1940, men även stora delar av södra Norrlandskusten mellan Gävle och Härnösand.20 Varvid den inhämtning som genomförts inom ramen för Naftasyndikat längs Norrlandskusten åtminstone till del kan tänkas legat till grund för denna krigsplanering.

I sammanhanget avseende ubåtsspärrar längs med både Norrlandskusten men även den svenska Ostkusten vid den planerande operation mot Åland 1940, är det intressant att notera den sovjetiska strävan att upprätta åtminstone en stödpunkt i Stockholmsskärgård. Men det förefaller även försökts att införskaffa minst en båt för att kunna härbärgera personal men även utgöra en sambandspunkt. Det blir än mer intressant ur perspektivet hur den sovjetiska norra marinen, med dess föregångare till de sovjetiska men även ryska marina spetsnazförbanden, använde ubåtar längs den norska kusten från 1941 för att landsätta personal under det andra världskriget. Men även hur Sovjetunionen planerade annorstädes för liknande genomföranden under det andra världskriget.21

Naftasyndikat kom att avvecklas i Sverige 1937, varvid de sovjetiska medborgarna tillhörande företaget kom att lämna Sverige.22 Dock slutar inte historien om sovjetiska företagskulisser vid Naftasyndikat, där underrättelseinhämtning förefaller utgjort en delmängd i den verksamhet som genomförts. Mig veterligen finns det dock ingen officiell företagskuliss under det andra världskriget under den perioden förefaller det snarare bedrivits verksamhet in obscura.

Under inledningen av 1950-talet började det sovjetiska bilföretaget Matreco sin verksamhet i Sverige. Detta har belysts i ett antal tidigare blogginlägg, varvid ingen ytterligare utläggning kring det kommer skrivas. Vad som dock kan konstateras är att företaget likt mönstret från Naftasyndikat kom att spridas över hela Sverige och i många fall korrelerar orterna där Naftasyndikat fanns med orter där Matreco kom att finnas. Modus operandi med att genomföra olika former av resor över Sverige fortsatta även med Matreco.23 Upprättandet av mer dolda stödpunkter förefaller även fortsatt under det kalla kriget, likt det gjorde under perioden innan det andra världskriget. Båda av Sovjetunionen men även andra länder ur Warszawapakten i Sverige.24 Stödpunkter förefaller även misstänkt funnits av Säkerhetspolisen i Stockholmsskärgård under 1980-talets ubåtsjakter.25

Hur situationen är i dag avseende olika former av inhandlade objekt av främmande makter på svenskt territorium får anses vara något oklart. Dock framkommer det i en rapport av Totalförsvarets forskningsinstitut att Ryssland förefaller genomfört mark eller fastighetsinköp i Göteborgs- men även Stockholmsskärgård.26 Den svenska Säkerhetspolisen har även framfört att Ryssland genomfört upphandlingar av mark i närheten av svenska militära objekt.27 Dock finns inga uppgifter avseende utbredning/mängd i en nutida kontext.

Slutsats

Systematiskt förefaller både Sovjetunionen men troligtvis även Ryssland upprättat stödpunkter på svenskt territorium från 1930-talet intill dags datum. Dessa stödpunkter förefaller använts för underrättelseinhämtning, men kan även tänkas utgjort ett stöd för sovjetiska specialförbandsoperationer i händelse av en väpnad konflikt och även i nutid för ryska specialförband och/eller underrättelseofficerare. Ur ett historiskt perspektiv förefaller vi som nation haft god kännedom om denna verksamhet. Dock förefaller vi inte agerat resolut mot den, åtminstone inte officiellt. Vilket får anses vara något anmärkningsvärt då det utgör ett flagrant brott mot en annan nations suveränitet.

Have a good one! // Jägarchefen

Källförteckning

Aftonbladet 1 (Svenska)

Forum Navale 1 (Svenska)

Kungliga örlogsmannasällskapet 1 (Svenska)

Nationalencyklopedin 12 (Svenska)

Totalförsvarets forskningsinstitut 1 (Svenska)

Agrell, Wilhelm. Stora sabotageligan: Kominterns och Sovjetunionens underjordiska nätverk i Sverige. Stockholm: Atlantis, 2016.

Almgren, Birgitta. Inte bara spioner: Stasi-infiltration i Sverige under kalla kriget. Stockholm: Carlsson, 2011.

Andersson, Christoph. Operation Norrsken: om Stasi och Sverige under kalla kriget. Stockholm: Norstedt, 2013.

Körlof, Björn (red). Militärhistorisk tidskrift 2019. Stockholm: Försvarshögskolan, 2020.

Malm, Fredrik. Naftasyndikat: berättelsen om direktör Kruse och Stalins oljebolag i Sverige. Stockholm: Carlssons, 2020.

Nylander, Bengt. Det som inte har berättats: 25 år inifrån Säpo:s kontraspionage. Stockholm: Hjalmarson & Högberg, 2016.

Jovius, Dragan. Sovjetspionage i Sverige: dess taktik och verksamhet. Spånga: S:t Georgs förl., 1978.

Petersen, Philip A. The Northwestern TVD in Soviet Operational Strategic Planning. Vienna, VA; The Potomac Foundation, 2014.

Walther Blaadh. Sovjetisk invasion av Sverige. Lettland: Svenskt Militärhistoriskt Biblioteks Förlag, 2015.

Slutnoter

1 Malm, Fredrik. Naftasyndikat: berättelsen om direktör Kruse och Stalins oljebolag i Sverige. Stockholm: Carlssons, 2020, s. 124.

2 Ibid. s. 125.

3 Ibid s. 133.

4 Ibid. s. 135, 195.

5 Ibid. s. 142, 146.

6 Ibid. s. 147, 150.

7 Nationalencyklopedin. Sovjetunionen. 2021. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/sovjetunionen (Hämtad 2021-09-26)

8 Malm, Fredrik. Naftasyndikat: berättelsen om direktör Kruse och Stalins oljebolag i Sverige. Stockholm: Carlssons, 2020, s. 147, 150.

9 Ibid. s. 143-145, 150.

10 Ibid. s. 151.

11 Ibid. s. 195-196, 198.

12 Ibid. s. 201.

13 Ibid. s. 150, 200.

14 Ibid. s. 200-201.

15 Ibid. s. 219.

16 Agrell, Wilhelm. Stora sabotageligan: Kominterns och Sovjetunionens underjordiska nätverk i Sverige. Stockholm: Atlantis, 2016, s. 38-41.

17 Körlof, Björn (red)Militärhistorisk tidskrift 2019. Stockholm: Försvarshögskolan, 2020, s. 18-30.

18 Nationalencyklopedin. Hemsö fästning. 2021. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/hemsö-fästning (Hämtad 2021-09-26)

19 Dunge, Manne. En okänd örlogsdepå? Gustafsvik vid Ångermanälven. Forum Navale, vol 72, no. 1, 2016, s. 14-42.

20 Gustavsson, Kenneth. Åland 1940 – demilitarisering under sovjetisk kontroll, del 2: Den militära linjen. Tidskrift i Sjöväsendet. vol. 178, no. 3, 2014, s. 248-249.

21 Petersen, Philip A. The Northwestern TVD in Soviet Operational Strategic Planning. Vienna, VA; The Potomac Foundation, 2014, s. 105.

22 Malm, Fredrik. Naftasyndikat: berättelsen om direktör Kruse och Stalins oljebolag i Sverige. Stockholm: Carlssons, 2020, s. 218.

23 Ibid. s. 147, 150.

Jovius, Dragan. Sovjetspionage i Sverige: dess taktik och verksamhet. Spånga: S:t Georgs förl., 1978, s. 57-58, 60, 62.

Walther Blaadh. Sovjetisk invasion av Sverige. Lettland: Svenskt Militärhistoriskt Biblioteks Förlag, 2015, s. 140.

24 Almgren, Birgitta. Inte bara spioner: Stasi-infiltration i Sverige under kalla kriget. Stockholm: Carlsson, 2011, s. 128-129.

Andersson, Christoph. Operation Norrsken: om Stasi och Sverige under kalla kriget. Stockholm: Norstedt, 2013, s. 144.

25 Nylander, Bengt. Det som inte har berättats: 25 år inifrån Säpo:s kontraspionage. Stockholm: Hjalmarson & Högberg, 2016, s. 86.

26 Petersson, Magnus (red). Utländska direktinvesteringar i skyddsvärda branscher: En studie av risker, branscher och investerare. Stockholm: Totalförsvarets forskningsinstitut, 2020, s. 64.

27 Aftonbladet. Granlund, John. Säpo varnar för ryska kontakter med politiska grupper i Sverige: Samtidigt undersöks mystiska markköp nära militära objekt. 2019. https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/Mg4pKm/sapo-varnar-for-ryska-kontakter-med-politiska-grupper-i-sverige (Hämtad 2021-09-26)

torsdag 23 september 2021

Akrobatisk Säkerhetspolitik

Reflektion

I ett flertal inlägg genom åren har denna blogg berört den svenska säkerhetspolitiken och stundtals de synnerligen märkliga akrobatiska övningar som genomförts inom ramen för den. Dessa akrobatiska övningar förefaller onekligen fortsätta. Det senaste initiativet är ett fördjupat samarbete med Danmark och Norge (märkligt nog omfattas inte Finland om inte det sedan tidigare fördjupande samarbetet mellan Sverige och Finland anses tillräckligt). Sedan tidigare har Sverige en omfattande mängd samarbeten, inom vad som kan definieras som det säkerhetspolitiska området varav många utformats efter det försämrade säkerhetsläget uppstod i vårt närområde 2014 och framgent.


Något jag framfört både här på bloggen och på det sociala mediet Twitter är att jag inte valt att ta ställning till ett svenskt Nato medlemskap, vilket kanske hade varit det mest naturliga med tanke på mängden samarbeten vi upprättat genom åren. Dock ser jag både fördelar men även en rad nackdelar i ett sådant agerande. Men det säkerhetspolitiska agerandet vi nu håller på med, i form av diverse samarbeten, börjar onekligen få ett “löjets skimmer” över sig.


Vad menar jag då med att använda ett sådant pass kraftfullt ord. Mängden bilaterala samarbeten vi har skapat sedan det försämrade säkerhetsläget börjar snart efterliknande hur stater innan första världskrigets utbrott hade en rad korsallianser och dylikt. Vilket bland annat utgjorde en delmängd till att det första världskriget kom att bli en omfattande konflikt. Däremot tvivlar jag på att Sverige har en sådan geostrategisk position att ett angrepp mot oss skulle få sådana övervälmande konsekvenser. Men onekligen har vi i Sverige lyckats med konststycket att skapa en mängd samarbeten “kors och tvärs” dels i vårt närområde, dels annorstädes.


Vad det däremot skulle kunna indikera, vill jag hävda, är att vår förmåga att värja oss själva mot ett väpnat angrepp är låg varvid vi skapar en omfattande mängd samarbeten. Vilket åtminstone utåt sett ser ut som en konkret åtgärd i en omvärld med negativ säkerhetsutveckling. Därutöver inledde vi dessa akrobatiska säkerhetspolitiska konststycken med att skapa en singulär solidaritetsförklaring med övriga grannländer, vilket mig veterligen inget annat av våra grannländer bekräftat på något sätt i skriftlig form. Däremot har det genomförts några muntliga och svajande medgivanden i media av våra grannländer i frågan, men inget mer än det.


Men återigen vi upprättar ett flertal samarbeten och vissa blir fördjupade, men, och här vill jag verkligen understryka inget av dessa samarbeten har någon form av “solidaritetsförklaring” i sig. Inget av dessa samarbeten innebär således att någon annan nation kommer komma och bistå oss i en väpnad konflikt. Givetvis finns alltid möjligheten att saker finns nedtecknat i hemliga protokoll, likt det gjorde under det kalla kriget. Men offentligt finns inget medgivande att någon skall komma till vår undsättning. Här kan det givetvis argumenteras för att Lissabonfördraget skulle kunna innebära att vi kan erhålla militärt stöd. Men det håller jag verkligen för föga troligt då det skrevs i en annan tid, om än inte för så länge sedan men inte i den tidsera vi nu gått in i där väpnade konflikter utgör en realitet. Detta trots de ständiga propåerna om ett “försvarsparaply” under den Europeiska unionen (EU), dock faller initiativet det på att huvuddelen av medlemsländerna i EU även är medlemmar i Nato. 


Avslutningsvis samarbeten är bra, det motsätter jag mig inget. Men och här vill jag återigen understryka dessa samarbeten innebär på intet sätt i den offentliga säkerhetspolitiska retoriken eller om man så vill doktrinen, att någon nation kommer komma och undsätta oss. Utan just nu blir dessa samarbeten till stor del ett spel för galleriet, inom ramen för ett försämrat säkerhetsläge innan våra nuvarande försvarssatsningar börjar få effekt det vill säga vid 2030 i nuvarande takt.


Have a good one! // Jägarchefen

måndag 16 augusti 2021

Den norra flanken och Zapad-2021

Sammanfattning

Mellan den 04-09AUG2021 genomfördes en förövning utav det ryska norra militärdistriktet inför dess kommande strategiska övning under hösten 2021. Denna övning utgörs troligtvis till sannolikt av övningen Zapad-2021. Troligtvis övades delar utav det så kallade bastionförsvaret, övningen förefaller varit defensiv till sin karaktär men kan innehållit offensiva moment. I och med att strategiska övningar sannolikt kommer genomföras framgent inom det norra militärdistriktets område krävs en mer utvecklad diskussion kring de försvars- och säkerhetspolitiska realiteterna på Nordkalotten, än vad som finns i dagens debatt och hur det kan påverka Sverige. Framförallt utifrån risken för så kallad horisontal eskalation i samband med ett okontrollerat eskalerande händelseförlopp annorstädes än Nordkalotten.

Analys

Om en månad, 16SEP2021,1 skall övning Zapad-2021 avslutas. Övning Zapad utgör de ryska väpnade styrkornas viktigaste övning under 2021. Förberedelserna inför övningen förefaller även, likt tidigare år, accelererat under juli månad. Övningen omfattar som minst Rysslands västra militärdistrikt (MD V) samt Belarus,2 det får även ses som troligt till sannolikt att även dess numera formellt upprättade norra militärdistrikt (MD N) kommer omfattas utav övningen.3 Eventuellt kan även andra ryska militärdistrikt omfattas under övning Zapad-2021, då sekundära riktningar historiskt övas i samband med de cykliskt återkommande operativa-strategiska övningarna i Ryssland.4 Detta inlägg kommer fokusera på den nyligen avslutade övningen inom MD N vilket utgjort en förövning inför dess strategiska övning under hösten 2021,5 vilket troligtvis till sannolikt utgörs av övning Zapad-2021.

Varför fokuserar detta inlägg inför Zapad-2021 på det norra militärdistriktet? I huvudsak har det som hitintills publicerats kring Zapad-2021 via olika tankesmedjor eller enskilda individer helt fokuserat på den västliga och sydliga delen av MD V då främst kopplat till situationen i Belarus och dess angränsande länder.6 Men även det sedan 2014 spända säkerhetsläget mellan Ryssland och Ukraina som sannolikt ökade med anledning utav den i april genomförda ryska beredskapskontrollen längs Ukrainas gräns.7 Vad som dock förefaller förbises är, dels den övningsverksamhet som genomfördes inom MD N område under Zapad-2017,8 dels MD N geostrategiska vikt för Ryssland utifrån dess nukleära andraslagsförmåga och därmed ett område där en väpnad konflikt kan inträffa även om den startar annorstädes med Ryssland som en part.9 Men även den ekonomiska reserv området utgör för Rysslands bruttonationalprodukt på längre sikt, med anledning utav hur regionen förändras utifrån den globala uppvärmningen och därmed möjliggör exploatering av fossila bränslen men även sjötransporter.10

Den 04AUG2021 meddelade det ryska försvarsministeriets presstjänst att MD N påbörjat en förberedande övning inför dess strategiska övning som skall genomföras under hösten 2021. Enligt presstjänsten skulle övningen omfatta cirka 10,000 övningsdeltagare, 70 fordon av olika typer, 15 flygplan, 30 olika typer av fartyg såsom ubåtar, ytstridsfartyg med mera. Även fartyg som deltagit i den marina paraden under flottans dag i Sankt Petersburg i slutet av juli månad 2021 skulle delta i övningen.11 Under den 04AUG2021 förefaller en sjöstridsgrupp ur den Norra Marinen övat avregling utav ett område i nordostatlanten men även övat skydd utav konvoj, det genomfördes även ubåtsjaktövning i det tidigare omnämnda området samt övningsskjutning med fartygsartilleri mot sjömål.12

Den 05AUG2021 meddelar det ryska Försvarsministeriet presstjänst att delar ur den norra marinens marininfanteribrigad har övat avvärjningsstrid mot landstigning men även luftlandsättning. Detta skall bland annat omfattat utläggning av minor men även genomförande av fältarbeten för att försvåra alternativt hindra landstigning. Mer än 400 stycken individer skall ha varit involverad i övningen samt BTR-82A och BTR-82AM, men även 2S9 artillerisystem, granatkastare och burna luftvärnssystem tillsammans med diverse ingenjörsmateriel användes i avvärjningsövningen.13

Samma dag skall även ingenjörsförband upprättat en tillfällig baserings punkt för fartyg ur den Norra Marinen. Det rapporteras även att televapenförband ur den Norra Marinen är delaktiga i övningen, bland annat skall telekrigssystemet Murmansk-BN utnyttjats i övningen.14 Den 05AUG2021 påbörjades även marina övningar i Barents Hav utav den ryska Norra Marinen, övningsledare var även chefen för den Norra Marinen. Övningsmomentet förefaller bland annat omfattat att upprätta ett avreglingsområde tillsammans med att genomföra samverkan med stridsflyg och ubåtsjaktflyg. Men även att förflytta ett motorskytteförband till ögruppen Novaja Zemlja.15

Den 06AUG2021 meddelar det ryska Försvarsministeriets presstjänst att fyra stycken MIG-31BM genomfört en luftförsvarsövning över Barents hav. Jaktflygplanen skall övat med jaktrobotar mot lysbomber som fälldes utav två stycken SU-24. Övningen genomfördes mellan 5-7,000 meters höjd. Därutöver anspråkstogs mer än 300 individer i det blandade flygregementet ur den Norra Marinen.16 Samma dag förmedlades även att två stycken TU-142 ubåtsjaktflygplan hade interagerat med fartyg ur den ryska Norra Marinen i nordöstra Atlanten. Uppgiften de två TU-142 flygplanen hade var att lokalisera en fientlig sjöstridsgrupp och vidarebefordra måldata till en egen sjöstridsgrupp, för att genomföra sjömålsbekämpning. Företaget genomfördes under 12 timmar och flygsträckan var totalt cirka 7,000 kilometer.17

Den 07AUG2021 meddelar det ryska Försvarsministeriets presstjänst att en sjöstridsgrupp ur den Norra marinen har genomfört simulerade robotskott i den nordöstra Atlanten, utifrån måldata från TU-142. De simulerade robotskotten skulle utgjorts av både Kalibr, Granit men även Vulkan kryssningsrobotar mot en fientlig sjöstridsgrupp.18 Denna rapportering hör troligtvis till sannolikt ihop med den rapport som publicerades den 06AUG2021 av det ryska Försvarsministeriets presstjänst, avseende det företag som två TU-142 hade genomfört i nordöstra Atlanten.

Den 09AUG2021 rapporterar det ryska Försvarsministeriets presstjänst att en sjöstridsgrupp i Barents hav ur den ryska Norra Marinen genomfört dels sjöstridsövning, dels övat organisering utav försvar av ögruppen Novaja Zemlja. Det rapporteras även att övningen är under avveckling, samt att delar utav de förband som deltagit är på väg till sina baser, men att delar utav de deltagande fartygen kommer fortsätta verksamhet.19 Samma dag rapporteras även att CBRN förband ur den 14. Armékåren har genomfört en indikeringsövning, dels kring förläggningsområden, dels för framryckningsvägar därutöver skall saneringsövningar utav utrustning även genomförts.20

Således en rad övningsmoment har rapporterats avseende den förberedande övningen inför den strategiska övning MD N kommer genomföra under hösten 2021. Dock får rapporteringen anses vara bristfällig utifrån mängden övningsdeltagare som omfattats utav den. Vilket till del kan antas bero på sekretess, om än att västerländska länder sannolikt har kunnat dra mer omfattande slutsatser med stöd av olika inhämtningssystem än vad som går att genomföra utifrån den offentliga rapporteringen. Trots allt går det dock att dra vissa slutsatser kring vad som troligtvis har övats, dels isolerat vid olika platser, dels mer övergripande.

Inleder vi med upprättande av tillfälliga baseringsplatser för fartyg ur den ryska Norra Marinen, indikerar det att ett rörligt baskoncept har övats. Vilket även innebär att ur ett övergripande scenario har antingen fartygen hunnit löpa ut till sjöss en väpnad konflikt inträffat och återkommit för bunkring eller att spridning har genomförts till tillfälliga platser för att minska risken av en inledande bekämpning vid ordinarie baser. Vad som dock inte rapporterats är om någon form av minröjning övats. Detta brukar utgöra en standardövning i den ryska marinen när fartyg löper ut för att kontrollera att inga sjömineringar utplacerats i de farleder fartyg som går till sjöss använder sig utav.

Det enda markstridsmoment som rapporterats om är den 61. Marininfanteribrigadens avvärjningsstrid mot, dels landstigning, dels luftlandsättning. Vilket indikerar att i det övergripande scenariot utsätts delar av Kolahalvön för ett angrepp. Inom ramen för det övergripande scenariot får det även ses som sannolikt att luftangrepp genomförs mot Kolahalvön i och med att luftförsvar har övats med flygstridskrafter, men andra former av angrepp till exempel med kryssningsrobotar mot Kolahalvön kan även funnits med i scenariot, då detta har diskuterats flitigt utav ryska militärteoretiker det senaste decenniet. De deltagande televapenförbanden torde, dels agerat med sina system för att försvåra olika angreppstyper via luften, dels försvåra för en angripares mark- och sjöstridskrafter.

Vad som dock blir anmärkningsvärt är som tidigare skrivits att det enda manöverförbandet som det rapporterats om i denna förberedande övning är den 61. Marininfanteribrigaden. Ingen officiell rapportering finns avseende 80. samt 200. Motorskyttebrigaden. Dock får det ses som troligt att dessa förband även deltagit i övningen bland annat kan delar överförts till Novaja Zemlja, då de sannolikt innehar ett antal så kallade stående bataljonsstridsgrupper (BSG).21 Men brigadledning torde även omfattats, då det var en förövning inför den strategiska övningen.

Den sjöstridsverksamhet som genomförts i Barents hav förefaller varit inriktad på att, dels förflytta markstridsförband till Novaja Zemlja under skydd av sjöstridskrafter, dels påverka fientliga sjöstridskrafter i området. Dock omnämns ingen annan sjöstridsverksamhet i Barents hav i den offentliga rapporteringen. Däremot torde ytterligare övningsverksamhet genomförts under den aktuella perioden i Barents hav som inte rapporterats offentligt.

Således förefaller den övningsverksamhet som genomförts på Kolahalvön samt i Barents hav, utifrån den officiella rapporteringen, inneburit defensiva operationer. Dock kan det inte uteslutas att offensiva operationer även genomförts inom ramen för övningen. Framförallt då det framförts i den västliga debatten att den Norra Marinens avreglingsförmåga med olika typer av fjärrstridsmedel kan ha inneburit att förmågan för genomförande av offensiva operationer har ökat.22

I nordostatlanten förefaller, dels avregling övats, dels sjömålsbekämpning med fjärrstridsmedel genom att överföra måldata mellan inhämtande flygplan och den sjöstridsgrupp som var aktiv i området. Denna övningsverksamhet kan både varit defensiv eller offensiv eller i den defensiva operationen inrymt offensiva inslag. Utgående från den officiella rapporteringen framträder en bild att de sjöstridskrafter ur den Norra Marinen som varit involverade i nordostatlanten har agerat inom ramen för det så kallade bastionförsvaret. Nordostatlanten utgör där ett fördröjningsområde för att kunna påverka olika former av stridskrafter som kan påverka det så kallade bastion området i Barents hav samt på Kolahalvön.23 Vilket skulle kunna indikera att en defensiv operation övats. Däremot kan även offensiva operationer övats för att till exempel kunna påverka förstärkningstransporter från Nordamerika till Nord- eller Västeuropa i och med att fjärrbekämpning övades. Vilket drastiskt skulle kunna försvåra Nato operationer i händelse av en väpnad konflikt mellan Nato och Ryssland.24

Således, det som förefaller övats under förövning inför MD N strategiska övning under hösten 2021, utifrån den officiella rapporteringen, är det så kallade bastionförsvaret. Vad som dock saknas i rapporteringen är som tidigare berörts vad 80. och 200. Motorskyttebrigaden genomförde för övningsverksamhet då det för ses som högst osannolikt att de ej skulle varit involverad i denna förövning. Utifrån den officiella rapporteringen framkommer det att övningen varit av defensiv karaktär. Dock finns det utifrån del av rapporteringen en möjlighet att offensiva operationer även övats, avsaknaden av rapportering kring de två motorskyttebrigaderna skulle även kunna indikera att de genomfört övningsverksamhet som ej varit i linje med den officiella rapporteringen från förövningen.

Utgående från RAND analys avseende den risk som finns för horisontal eskalation på Nordkalotten i samband med incidenter eller en öppen väpnad konflikt annorstädes som involverar Nato och Ryssland.25 Bör särskilt den litauiska utrikesministerns varning avseende risken för incidenter under övning Zapad-2021,26 beaktas. Då en incident som går utom kontroll i Östersjöregionen mellan Nato och Ryssland med hög sannolikhet i sådant fall kommer involvera Nordkalotten och därmed väpnad strid på finskt, norskt och svenskt territorium.

Varvid en högre grad av uppmärksamhet bör eftersträvas avseende de militära förhållandena på Nordkalotten. Men även vår egen förmåga att snabbt kunna förstärka vår nordliga landsända med militära förband. Under slutskedet utav det kalla kriget antogs att en mobilisering utav svenska stridskrafter i norra Sverige skulle ta cirka 10 dygn opåverkat och minst 14 dygn eller mer vid påverkan.27 Då fanns mobiliseringsförråd på plats, dessa förefaller i stor omfattningen avvecklats till dags datum.28 Varvid det kan antas att förbanden måste medföra sin utrustning och inte som under det kalla kriget i huvudsak enbart förflytta personalen till utrustningen. Därmed kan tidsåtgången för att förflytta förbanden vara betydligt längre i dag. Historiskt bör det även beaktas att Sovjetunionen förefaller varit synnerligen känslig för förändrade styrkeförhållanden och/eller ökade förmågor på Nordkalotten.29 Vilket sannolikt fortfarande utgör en premiss för Ryssland att utgå ifrån i dag.

Avslutningsvis, vägs samtliga delar ihop det vill säga den genomförda förövningen samt de strategiska realiteterna. Bör en högre grad av uppmärksamhet fästas på Nordkalotten i den svenska försvars- och säkerhetspolitiska diskursen. I skrivande stund får den ses som relativt frånvarande. Varvid Zapad-2021 även bör observeras ur ett nordligt perspektiv och inte enbart vad som sker längs de baltiska staternas gräns samt mot Polen och Ukraina. Men även beakta att strategiska övningar med start hösten 2021 och sannolikt framgent kommer genomföras inom MD N område, vilket sannolikt kommer förändra den strategiska bilden på Nordkalotten.

Slutsats

Troligen genomförde det ryska norra militärdistriktet en övning i försvar av det så kallade bastionområdet som bland annat omfattar delar utav Nordkalotten mellan den 04-09AUG2021. Det får ses som troligt att detta även kommer utgöra ett övningsmomentet under MD N strategiska övning hösten 2021. Möjligen övades även offensiva operationer i denna övning, vilket utgjorde en förövning inför det norra militärdistriktets strategiska övning som kommer genomföras under hösten 2021. I händelse av en eventuell eskalerande incident under övning Zapad-2021 får det ses som troligt att Nordkalotten, och därmed Sverige men även Finland och Norges nordliga territorium, kommer involveras i det händelseförloppet vilket bör beaktas.

Have a good one! // Jägarchefen

Källförteckning

Bild 1 (Engelska)

Dagens Nyheter 1 (Svenska)

Janes 1 (Engelska)

Krasnaja Zvezda 1 (Ryska)

RAND Corporation 1 (Engelska)

Regeringskansliet 1 (Svenska)

Reuters 12 (Engelska)

Russian strategic nuclear forces 1 (Engelska)

Rysslands Försvarsministerium 12345678910 (Ryska)

Sveriges Television 1 (Svenska)

TASS 1 (Engelska)

The Financial Times 1 (Engelska)

Totalförsvarets forskningsinstitut 12 (Engelska)

TV 2 1 (Norska)

Ekman, Sten. Kalixlinjen - kalla krigets lås i norr: befästningarna, fasta artilleriet, de svenska planerna och det tänkta sovjetryska anfallet. Stockholm: Svenskt militärhistoriskt bibliotek, 2013.

Howard, Glen E (red). Czekaj, Matthew (red). Russia's Military Strategy and Doctrine. Washington, DC: The Jamestown Foundation, 2019.

Hugemark, Bo. Blixt från hotfull himmel: beredskap mot överraskande angrepp: vittnesseminarium den 29 oktober 2007. Stockholm: Kungl. Krigsvetenskapsakademien, 2008.

Hugemark, Bo (red). Den stora invasionen: svenskt operativt tänkande under det kalla kriget. Stockholm: Medströms bokförlag, 2017.

Slutnoter

1 TASS. Russian troops arrive in Belarus in preparation for Zapad-2021 strategic drills. 2021. https://tass.com/defense/1316631 (Hämtad 2021-08-15)

2 Janes. Russia moves equipment away from training ground near Ukrainian border. 2021. https://www.janes.com/defence-news/news-detail/russia-moves-equipment-away-from-training-ground-near-ukrainian-border (Hämtad 2021-08-15)

3 Красная звезда. Защита интересов России в Арктике – приоритетная задача Северного флота. 2020. http://redstar.ru/zashhita-interesov-rossii-v-arktike-prioritetnaya-zadacha-severnogo-flota/ (Hämtad 2021-08-15)

4 Norberg, Johan. Training for War: Russia’s Strategic-level Military Exercises 2009–2017. Stockholm: Totalförsvarets forskningsinstitut, 2018, s. 36, 63-74.

5 Министерство обороны Российской Федерации. На Северном флоте началась командно-штабная тренировка по управлению силами и войсками. 2021. https://function.mil.ru/news_page/country/more.htm?id=12375579@egNews (Hämtad 2021-08-15)

6 Reuters. Auyezov, Olzhas. Russia, Belarus to press ahead with military drills criticised by Ukraine. 2021. https://www.reuters.com/world/europe/russia-belarus-press-ahead-with-military-drills-criticised-by-ukraine-2021-08-05/ (Hämtad 2021-08-15)

Reuters. Poland says Belarus lets migrants cross border in 'hybrid war' with EU. 2021. https://www.reuters.com/world/europe/poland-says-belarus-lets-migrants-cross-border-hybrid-war-with-eu-2021-08-05/ (Hämtad 2021-08-15)

7 Sveriges Television. Bonnevier, Ulf Hambraeus. Peter Hultqvist om Rysslands reträtt: ”En dimridå”. 2021. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/sveriges-forsvarsminister-om-rysslands-retratt-en-dimrida (Hämtad 2021-08-15)

8 Bild. Röpcke, Julian. Putin's Zapad 2017 simulated a war against NATO. 2017. https://www.bild.de/politik/ausland/bild-international/zapad-2017-english-54233658.bild.html (Hämtad 2021-08-15)

TV 2. E-sjefen: Slik har Russlands militære oppførsel endret seg. 2021. https://www.tv2.no/a/11944487/ (Hämtad 2021-08-15)

9 Black, James et al. Enhancing deterrence and defence on NATO’s northern flank: Allied perspectives on strategic options for Norway. Santa Monica: RAND Corporation, 2020, s. vi, 7-8, 22.

Russian strategic nuclear forces. Strategic fleet. 2021. https://russianforces.org/navy/ (Hämtad 2021-08-15)

10 Ibid. s. 8.

Dagens Nyheter. Stenberg, Ewa. Klimatets ground zero blir den nya arktiska fronten. 2021. https://www.dn.se/sverige/klimatets-ground-zero-blir-den-nya-arktiska-fronten/ (Hämtad 2021-08-15)

11 Министерство обороны Российской Федерации. На Северном флоте началась командно-штабная тренировка по управлению силами и войсками. 2021. https://function.mil.ru/news_page/country/more.htm?id=12375579@egNews (Hämtad 2021-08-15)

12 Министерство обороны Российской Федерации. Силы Северного флота приступили к отработке практических действий в рамках командно-штабной тренировки. 2021. https://function.mil.ru/news_page/country/more.htm?id=12375596@egNews (Hämtad 2021-08-15)

13 Министерство обороны Российской Федерации. Морские пехотинцы Северного флота выполнили задачи противодесантной обороны в рамках командно-штабной тренировки. 2021. https://function.mil.ru/news_page/country/more.htm?id=12375653@egNews (Hämtad 2021-08-15)

14 Министерство обороны Российской Федерации. В рамках командно-штабной тренировки на Северном флоте отработаны элементы спецучений по видам обеспечения. 2021. https://function.mil.ru/news_page/country/more.htm?id=12375748@egNews (Hämtad 2021-08-15)

15 Министерство обороны Российской Федерации. Корабельные силы Северного флота отрабатывают практические действия в Баренцевом море в рамках командно-штабной тренировки. 2021. https://function.mil.ru/news_page/country/more.htm?id=12375782@egNews (Hämtad 2021-08-15)

16 Министерство обороны Российской Федерации. Экипажи истребителей-перехватчиков МиГ-31БМ Северного флота в ходе учения провели ракетные стрельбы над акваторией Баренцева моря. 2021. https://function.mil.ru/news_page/country/more.htm?id=12375935@egNews (Hämtad 2021-08-15)

17 Министерство обороны Российской Федерации. Самолёты Ту-142 отработали взаимодействие с кораблями Северного флота в дальней океанской зоне. 2021. https://function.mil.ru/news_page/country/more.htm?id=12375979@egNews (Hämtad 2021-08-15)

18 Министерство обороны Российской Федерации. Корабельная ударная группа Северного флота выполнила ракетные стрельбы в Атлантике способом компьютерного моделирования. 2021. https://function.mil.ru/news_page/country/more.htm?id=12376020@egNews (Hämtad 2021-08-15)

19 Министерство обороны Российской Федерации. В Баренцевом море корабельные силы Северного флота выполнили артиллерийские стрельбы. 2021. https://function.mil.ru/news_page/country/more.htm?id=12376323@egNews (Hämtad 2021-08-15)

20 Министерство обороны Российской Федерации. В Мурманской области прошло учение с подразделениями РХБ защиты. 2021. https://function.mil.ru/news_page/country/more.htm?id=12376294@egNews (Hämtad 2021-08-15)

21 Westerlind, Fredrik (red). Oxenstierna, Susanne (red). Rysk militär förmåga i ett tioårsperspektiv. Stockholm: Totalförsvarets forskningsinstitut, 2019, s. 36.

22 Howard, Glen E (red). Czekaj, Matthew (red). Russia's Military Strategy and Doctrine. Washington, DC: The Jamestown Foundation, 2019, s. 90.

23 Black, James et al. Enhancing deterrence and defence on NATO’s northern flank: Allied perspectives on strategic options for Norway. Santa Monica: RAND Corporation, 2020, s. 8-9.

24 Prop. 2020/21:30. Totalförsvaret 2021–2025. s. 60.

25 Black, James et al. Enhancing deterrence and defence on NATO’s northern flank: Allied perspectives on strategic options for Norway. Santa Monica: RAND Corporation, 2020, s. vi, 7-8, 22.

26 The Financial Times. Milne, Richard. Latvia warns of risk of ‘incident’ between Nato and Russia. 2021. https://www.ft.com/content/d8566dc5-6818-4d9b-830b-eedcb9c8103e (Hämtad 2021-08-15)

27 Hugemark, Bo (red). Den stora invasionen: svenskt operativt tänkande under det kalla kriget. Stockholm: Medströms bokförlag, 2017, s. 61.

28 Ekman, Sten. Kalixlinjen - kalla krigets lås i norr: befästningarna, fasta artilleriet, de svenska planerna och det tänkta sovjetryska anfallet. Stockholm: Svenskt militärhistoriskt bibliotek, 2013, s. 171-174.

29 Hugemark, Bo. Blixt från hotfull himmel: beredskap mot överraskande angrepp: vittnesseminarium den 29 oktober 2007. Stockholm: Kungl. Krigsvetenskapsakademien, 2008, s. 24.