Det sårbara djupet

Reflektion

Den 24FEB2022 påbörjade Ryssland sin andra invasion av Ukraina. Att försöka skapa en heltäckande lägesbild utifrån det stora informationsflöde som finns samt det stora antalet platser strider genomförs vid¹ i någon form får anses vara vanskligt. Därtill har de senaste dygnen även visat på att desinformation avsiktlig men även oavsiktlig cirkulerar avseende händelseutvecklingen. Varvid inlägget kommer begränsas till det geografiska djupet av den ryska invasionen och det ryska agerandet i förhållandet till det djupet.

Enligt det brittiska försvarsministeriet förefaller den ryska offensiven åtminstone till del varit felplanerad i sitt grundutförande, dels på grund av ett markant hårdare ukrainskt motstånd än väntat, dels på grund av bristfällig logistikplanering. En del i den ryska planen förefaller även vara att säkerställa ett momentum i sin anfallsrörelse och kringgå både motståndsfickor med ukrainska förband men även befolkningscentrum och isolera dessa istället för att strida vid dessa platser syftande till att nå sina anfallsmål snabbare, vilket framförallt blir tydligt mot Kyiv.² USA förefaller även ha samma uppfattning som Storbritannien avseende den bristande logistiken för de ryska stridskrafterna men även att offensiven kan ha varit felplanerad.³

Att genomföra isoleringsoperationer får anses vara mycket svårt, framförallt kommer det binda stora mängder förband för att verkligen säkerställa att ukrainska förband inte kan bryta sig ur den upprättande isoleringen. Vilket skulle kunna möjliggöra att ukrainska förband, om de kan ta sig ur isolerade områden, kan komma att påverka vad som i skrivande stund förefaller utgöra Rysslands största svaghet i dess pågående invasion nämligen dess logistik kedja som torde passera de områden som försöker isoleras. Kan de ukrainska förbanden påverka den nu bristfälliga ryska logistikkedjan kan den ryska offensiven börja gå än långsammare och tappa sin anfallskraft då drivmedel, ammunition med mera kommer saknas.

Dock kräver dylikt samordning för att kunna lyckas, vilket kan bli svårt om förband som lyckats bryta sig ur en isolering saknar ledningsmöjligheter framförallt för att kunna samordna striden mot logistikflödena samtidigt som eventuella motangrepp genomförs för att få en koordinerad effekt i de ukrainska striderna. Finns däremot ledningsmöjligheter och koordinering kan genomföras får det ses som en effektiv metod i skrivande stund för Ukraina att ytterligare kunna sänka den ryska anfallskraften. Framförallt torde plutoner och kompanier kunna uppträda relativt obehindrat då stridsfältet just nu förefaller vara väldigt fragmenterat utifrån de videosekvenser som finns att tillgå på sociala medier.

En bieffekt av en dylik strid är givetvis att Ryssland kommer vara tvungen att avdela mer och mer eskortförband för sina logistiktransporter, vilket även kan komma att åderlåta dess anfallskraft. Men det kan även innebära att förband och/eller förmågor kommer vara tvungen att avdelas för att leta efter och bekämpa de ukrainska förbanden som agerar inom det fragmenterade stridsfältet vilket ytterligare skulle kunna sänka den ryska anfallskraften i dagsläget. Huruvida något av det ovanstående nu genomföras av Ukraina får anses vara något oklart, dock förefaller ett antal förband i Rysslands bakre områden på Ukrainsk mark angripits dock får det ses som oklart hur, det vill säga det kan ha genomförts med olika former av luftstridskrafter eller med markförband.

Ur ett svenskt perspektiv blir det ovanstående intressant att begrunda framförallt med tanke på vår begränsande numerär som dock är under uppbyggnad men även Sveriges avstånd i nord-sydlig riktning. Vilket gör att mer indirekta metoder krävs för att påverka en fiendes anfallskraft och försöka få den att kulminera. Ur det perspektivet är det glädjande att Hemvärnet erhållit uppgiften störa,⁴ då den stridskraften finns över hela ytan i Sverige. Det är även synnerligen positivt att Hemvärnets stridsskola (HvSS) från och med i år upprättat en kurs i störstrid för hemvärnets chefer,⁵ likt de tidigare genomförde om än benämnd fria kriget men som blev lagd i träda. Detta skapar en högre förmåga att kunna påverka viktiga sårbarheter såsom logistikflöden på svenskt territorium utöver den strid som jägarförbanden kommer genomföra, i händelse av ett väpnat angrepp.

Have a good one! // Jägarchefen

Källförteckning

Cable News Network 1 (Engelska)

Ministry of Defence 1 (Engelska)

Reuters 1 (Engelska)

Tidningen Hemvärnet 1, 2 (Svenska)

Slutnoter

¹ Ministry of Defence. Twitter post, February 26, 2022, 7:25 em., https://twitter.com/DefenceHQ/status/1497639083337822212 (Hämtad 2022-02-27)

² Reuters. UK says Russian advance has slowed, likely caused by logistical problems, resistance. 2022. https://www.reuters.com/world/uk/uk-says-russian-advance-has-slowed-likely-caused-by-logistical-problems-2022-02-26/ (Hämtad 2022-02-27)

³ Cable News Network. Sciutto, Jim. Liebermann, Oren. Herb, Jeremy. Russian invasion runs into stiff resistance, supply lines are a 'definite vulnerability,' US officials say. 2022. https://edition.cnn.com/2022/02/26/politics/russian-ukraine-resistance/index.html (Hämtad 2022-02-27)

⁴ Tidningen Hemvärnet. Åkerstedt, Therese. Svensk-amerikanskt utbyte. 2021. https://tidningenhemvarnet.se/eagle-claw/ (Hämtad 2022-02-27)

⁵ Tidningen Hemvärnet. Åkerstedt, Therese. Sök kurser på HvSS. 2021. https://tidningenhemvarnet.se/stora/ (Hämtad 2022-02-27)

Mellan väpnat angrepp och strategiska målsättningar

Reflektion

Under de senaste veckorna har den säkerhetspolitiska krisen kring Ukraina förvärrats och under W205 antogs Ryssland redan ha de medel som krävs för att genomföra ett väpnat angrepp mot Ukraina utplacerade längs dess gräns enligt Sveriges Överbefälhavare, General Mikael Bydén.¹ Detta budskap förstärktes även under slutet av W206, av bland annat den amerikanska administrationen.² Allvaret i dessa budskap men även situationen kanske främst kan exemplifieras med mängden av utländska medborgare men även ambassadpersonal som beordrats utav ett flertal länder under slutet av W206 att lämna Ukraina med anledning av att ett förväntat väpnat angrepp.³

Som tidigare berörts på denna blogg är det ryska beslutsfattandet väldigt centraliserat framförallt till Rysslands President, Vladimir Putin, och dennes säkerhetsråd.⁴ Detta innebär, dels att beslut kan fattas väldigt snabbt, dels är det väldigt svårt att tyda vad intentionen kan vara kring något då det enbart är en begränsad krets kring den ryske presidenten som kan tänkas veta vad denne kan tänkas fatta för beslut. Vilket även påverkar underrättelsetjänsters förmåga att kunna tyda vad den ryske presidenten kan tänkas företa sig i olika sammanhang.⁵ Varvid det får ses som troligt till sannolikt att i mångt bygger de västliga analyserna på de ryska förbandens ageranden, kraftsamling, uppbyggnad av sambandsnät och andra indikatorer.⁶ Genom en rad inhämtnings metoder såsom fotospaning, signalspaning med mera för att försöka tyda Rysslands intentioner i dagsläget kring Ukraina. Vilket även kan exploateras av Ryssland i form av vilseledning kring dess egentliga strategiska målsättningar.

Utifrån den öppna information som finnas att tillgå och sammanställa, vilket dagligen förmedlas av ett flertal större nyhetsbyråer, utgår den främst från olika satellitfoto men även videoklipp från olika sociala medier avseende ryska förbandsförflyttningar, övningar och grupperingsplatser i närheten av Ukrainas gräns.⁷ Det får således anses utgöra fakta att en större rysk militär styrkeuppbyggnad genomförts och fortsatt förefaller genomföras. Dock säger denna styrkeuppbyggnad återigen inget om den faktiska intentionen med den. Den naturliga slutsatsen som går att sammanställa är givetvis att Ryssland genomför ej den största militära styrkeuppbyggnaden i Europa kring ett land de senaste 40 åren,⁸ utan en avsikt, och den enklaste avsikten som konkluderas hos den övervägande majoriteten blir givetvis ett väpnat angrepp mot Ukraina. Vilket exempelvis understöds av publicerade uppgifter att ett ryskt väpnat angrepp eventuellt kan påbörjas den 16FEB2022 mot Ukraina.⁹

Vad som även framförts i debatten är att Rysslands President nu inte har någon väg ut ur den situation han skapat, då det skulle innebära att han skulle förlora sitt anseende,¹⁰ vilket kan ses som ett ytterligare tecken på att ett väpnat angrepp av Ryssland mot Ukraina kan vara i antågande. Vad som dock förefaller negligeras, som vilseledning, i den bilden som förmedlats är att hela tiden har det framförts att det är militär övningsverksamhet som genomförs på ryskt och belarusiskt territorium.¹¹ Vilket i praktiken skulle kunna innebära att om så är fallet skulle Ryssland de facto ha en väg ut ur situationen utan att tappa anseende. Detta kan även utgöra ett så kallat omfall för att kunna avbryta en planerad operation med militära maktmedel om förutsättningarna för dess genomförande inte anses materialiserats. Det skulle även kunna exploateras av Ryssland för att exempelvis få USA att tappa anseende, med tanke på de varningar som framförts avseende en stundande väpnad konflikt mellan Ryssland och Ukraina.¹²

I detta sammanhang är det intressant att notera Ukrainas Presidents, Volodymyr Zelenskyj, uttalande om att den västliga retoriken avseende ett ryskt väpnat angrepp skadar/påverkar Ukrainas ekonomi.¹³ Något som även förefaller påverkats under våren 2021 när Ryssland genomförde en större militär styrkeuppbyggnad invid Ukrainas gräns.¹⁴ Vad som även bör beaktas är den Ukrainska regeringens uttalande från den 12FEB2022 som manar till lugn och att inte gripas av panik avseende den retorik som nu råder avseende risken för ett ryskt väpnat angrepp.¹⁵ Således skulle den militära styrkeuppbyggnaden som Ryssland genomfört och genomför samt dess militära agerande kunna utgöra vad som brukar benämnas påverkan med militära maktmedel gentemot Ukraina.

Det vill säga i detta fall kan det vara att underminera/försvaga Ukrainas ekonomi, dess politiska ledning med mera för att uppnå ett strategiskt övertag utan att genomföra ett väpnat angrepp med de konsekvenser detta eventuellt skulle kunna medföra Ryssland. Det bör även noteras hur den Ukrainska statsledningen förefaller ha en mindre oroande inställning till ett väpnat angrepp än dess omvärld. Dock skulle detta kunna förklaras med klassiska psykologiska mekanismer som innebär att man försöka rationalisera bort hotbilder exempelvis i form av väpnat angrepp, vilket det finns ett antal historiska exempel kring.

De krav Ryssland ställt på en form av reviderad säkerhetsordning,¹⁶ skall i sammanhanget heller ej glömmas bort. Den militära styrkeuppbyggnaden längs Ukrainas gräns kan ur detta perspektiv antas utgöra ett form av påverkansmedel för att kunna driva på detta i en för Ryssland mer gynnsam riktning. Dock förefaller det ej burit någon frukt med tanke på hur svaret blivit från dels USA,¹⁷ dels Nato¹⁸ men även länder inom OSSE¹⁹ som erhållit olika former av frågor från rysk sida kring den form av reviderad säkerhetsordning de ser framför sig, som ytterst får anses syfta till att skapa ett buffertområde av stater längs Rysslands gräns. Den militära styrkeuppbyggnaden längs Ukrainas gräns kan även vara kopplad till andra strategiska målsättningar som Ryssland vill uppnå som ännu inte är tydliga för omvärlden.

Således kan det något förenklat skrivas att det kan finnas tre olika anledningar till den militära styrkeuppbyggnaden längs Ukrainas gräns. Den första utgör en förberedelse inför ett stundande väpnat angrepp. Den andra utgör påverkan med militära maktmedel gentemot Ukraina för att uppnå strategiska målsättningar utan ett väpnat angrepp och avslutningsvis den tredje anledningen kan vara att uppnå andra strategiska målsättningar i en för Ryssland gynnsam riktning där den militära styrkeuppbyggnaden utgör katalysatorn för detta.

Utgående från den förklaringsmodell de flesta numera diskuterar, att den ryska styrkeuppbyggnaden utgör grunden för ett väpnat angrepp i närtid mot Ukraina, bör dock några faktorer beaktas. I traditionell rysk krigskonst har faktorer som såsom överraskning, vilseledning, massiv insats, snabb framryckning och luftöverlägsenhet värdesatts. Där exempelvis överraskningen syftar till minska behovet av så kallade genombrytningsoperationer. Ser man till Ukraina har Ryssland sedan våren 2021 genomfört en kontinuerlig styrkeuppbyggnad, vilket sannolikt medfört att Ukraina vidtagit försvarsåtgärder vilket kan komma att försvara ett ryskt angrepp. Dock kan försvarsåtgärder överkommas genom att sätta in exempelvis nya stridsmedel, nya metoder, val av operationsriktningar med mera.²¹

Avslutningsvis, går de då att säga vilken av dessa tre grova generaliseringar som utgör själva syftet med det nuvarande ryska agerandet? Nej de går det inte, utan framtiden kommer utvisa vilken som kan tänkas vara rätt. Därtill måste undertecknad framhäva, som skrivits ett antal gånger tidigare, att bilden som framträder trots allt får anses vara diffus med anledning utav rysk tradition kring vilseledning, väldigt begränsad beslutskrets och dylikt vilket försvårar förståelsen kring olika former av ageranden från den centrala ryska ledningen. Vad som däremot kan konstateras är att 2022 sannolikt kommer ses som en tydlig historisk brytpunkt där det militära maktmedlet återigen återkom oaktat om ett väpnat angrepp genomförs mot Ukraina eller ej.

Have a good one! // Jägarchefen

Källförteckning

Cable News Network 1, 2 (Engelska)

Der Spiegel 1 (Tyska)

Regeringskansliet 1 (Svenska)

Reuters 1, 2, 3, 4, 5, 6 (Engelska)

TASS 1 (Engelska)

The Economist 1 (Engelska)

The Times 1 (Engelska)

Totalförsvarets forskningsinstitut 1 (Svenska)

Sveriges Radio 1, 2 (Svenska)

Sveriges Television 1, 2, 3, 4 (Svenska)

Gentry, John A. Gordon, Joseph S. Strategic warning intelligence: history, challenges, and prospects. Washington, DC: Georgetown University Press, 2019.

Ulfving, Lars. Den stora maskeraden : sovjetrysk militär vilseledning, Maskirovka, sett i ett historiskt perspektiv. Stockholm: Försvarshögskolan, 2000.

Slutnoter

¹ Sveriges Radio. Kulle, Mikael. ÖB Micael Bydén om säkerhetsläget. 2022. https://sverigesradio.se/avsnitt/ob-micael-byden-om-sakerhetslaget (Hämtad 2022-02-13)

² Reuters. Balmforth, Tom. Mason, Jeff. Russia has enough troops massed to invade Ukraine, U.S. says. 2022. https://www.reuters.com/world/europe/russia-has-enough-troops-massed-invade-ukraine-us-says-2022-02-11/ (Hämtad 2022-02-13)

³ Reuters. Mason, Jeff. Balmforth, Tom. U.S. and allies tell citizens to leave Ukraine as Russia could invade 'at any time'. 2022. https://www.reuters.com/world/europe/us-says-russia-masses-more-troops-near-ukraine-invasion-could-come-any-time-2022-02-11/ (Hämtad 2022-02-13)

⁴ Persson, Gudrun (red). Rysk militär förmåga i ett tioårsperspektiv. Stockholm: Totalförsvarets forskningsinstitut, 2017, s. 96-98.

⁵ Ds 2019:8. Värnkraft. Inriktningen av säkerhetspolitiken och utformningen av det militära försvaret 2021–2025. s. 72.

Cable News Network. Bertrand, Natasha. Sciutto, Jim. Lillis, Katie Bo. US struggles with intelligence blind spot as Russia builds up forces near Ukraine. 2021. https://edition.cnn.com/2021/11/15/politics/us-intelligence-russia-ukraine/index.html (Hämtad 2022-02-13)

⁶ Gentry, John A. Gordon, Joseph S. Strategic warning intelligence: history, challenges, and prospects. Washington, DC: Georgetown University Press, 2019, s. 133-135.

⁷ The Economist. Russia’s military build-up enters a more dangerous phase. 2022. https://www.economist.com/interactive/2022/02/11/russias-military-build-up-enters-a-more-dangerous-phase (Hämtad 2022-02-13)

⁸ Sveriges Radio. Myhrén, Lotta. Expert: Den största militära uppbyggnaden i Europa på 40 år. 2022. https://sverigesradio.se/artikel/expert-den-storsta-militara-uppbyggnaden-i-europa-pa-40-ar (Hämtad 2022-02-13)

⁹ Der Spiegel. Baumgärtner, Maik. Gebauer, Matthias. Knobbe, Martin. Schmid, Fidelius. Ukraine-Konflikt: CIA rechnet mit russischem Angriff kommende Woche. 2022. https://www.spiegel.de/politik/deutschland/krise-in-osteuropa-cia-rechnet-mit-russischem-angriff-kommende-woche-a-2e10a45f-b6eb-4b1a-b692-2edc64c04adf (Hämtad 2022-02-13)

The Times. Zeffman, Henry. Dawber, Alistair. Druskininkai, Aliide Naylor. Parfitt, Tom. Russian missile attacks on Ukraine could begin any time, US warns. 2022. https://www.thetimes.co.uk/article/russian-missile-attacks-on-ukraine-could-begin-any-time-us-warns-9d25wpwr6 (Hämtad 2022-02-13)

¹⁰ Cable News Network. Collinson, Stephen. Neither Biden nor Putin can afford to lose their Ukraine standoff. 2022. https://edition.cnn.com/2022/01/21/politics/joe-biden-vladimir-putin-us-russia-ukraine/index.html (Hämtad 2022-02-13)

¹¹ TASS. Joint Russian-Belarusian exercises should not worry anybody — diplomat. 2022. https://tass.com/politics/1397673 (Hämtad 2022-02-13)

¹² Reuters. Lawder, David. Polityuk, Pavel. U.S. says Russia may create pretext to attack Ukraine. 2022. https://www.reuters.com/world/europe/us-says-diplomacy-still-open-end-ukraine-standoff-with-russia-2022-02-13/ (Hämtad 2022-02-13)

¹³ Reuters. Zinets, Natalia. Williams, Matthias. Dial down the Russian war talk to save our economy, Ukraine tells West. 2022. https://www.reuters.com/world/europe/dial-down-russian-war-talk-save-our-economy-ukraine-tells-west-2022-01-28/ (Hämtad 2022-02-13)

¹⁴ Reuters. Russia standoff could dent Ukraine's economic recovery - presidential adviser. 2021. https://www.reuters.com/article/ukraine-crisis-economy-idINL8N2M82CM (Hämtad 2022-02-13)

¹⁵ Reuters. Ukraine's government calls for calm amid war fears. 2022. https://www.reuters.com/article/uk-ukraine-crisis-calls-idUKKBN2KH09M (Hämtad 2022-02-13)

¹⁶ Sveriges Television. Olsson, Jonas. Ryssland hotar med militära åtgärder – kräver garantier från USA. 2021. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/ryssland-hotar-med-militara-atgarder-om-inte-nato-ger-sakerhetsgarantier (Hämtad 2022-02-13)

¹⁷ Sveriges Television. Olsson, Jonas. Lavrov: Inget positivt svar från USA. 2022. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/kreml-ser-mojlighet-till-forsatt-dialog-efter-usa-s-svar (Hämtad 2022-02-13)

¹⁸ Sveriges Television. Thomsen, Dante. Nato har svarat Ryssland om Ukraina. 2022. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/blinken-nato-har-svarat-ryssland-om-ukraina (Hämtad 2022-02-13)

¹⁹ Sveriges Television. Karlsson, Jesper. Uppgift: Sverige svarar på ryskt kravbrev. 2022. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/uppgift-sverige-svarar-pa-ryskt-kravbrev (Hämtad 2022-02-13)

²⁰ Ulfving, Lars. Den stora maskeraden : sovjetrysk militär vilseledning, Maskirovka, sett i ett historiskt perspektiv. Stockholm: Försvarshögskolan, 2000, s. 57-58.

²¹ Ibid. s. 59.