söndag 27 september 2015

Repetition?

Sammanfattning

Den sedan 2013 föreslagna ryska flygbasen i Vitryssland förefaller nu slutligen nått det sista stadiet av förhandlingar. Vitrysslands position samt ffa. dess Presidents förefaller vara mer utsatt än på länge, ett förhandlingsspel som förts dels gentemot de västliga länderna dels gentemot Ryssland, kan försatt honom och även Vitryssland i en mycket utsatt situation. Flygbasfrågan kommer bedömt avgöra vilken positionering Vitryssland kommer inneha under en lång tid framöver.

Analys

   Bild 1. Vitrysslands geografiska placering.
Den 19SEP2015 gav Rysslands President, Vladimir Putin, i uppgift till dels det ryska Försvarsministeriet dels det ryska Utrikesministeriet att påbörja förhandlingar med Vitryssland kring upprättandet av en rysk flygbas på vitryskt territorium.1 Detta skedde dagen efter både Rysslands President och Vitrysslands President, Aljaksandr Lukasjenka, träffats.2 Frågan kring denna ryska flygbas har varit mer eller mindre en följetong sedan 2013, då den först kom på tal, dock förefaller den nu gå in i ett slutskede, mtp. de givna instruktionerna av Rysslands President.

Frågan kring den ryska flygbasen är dock betydligt mer mångfacetterad än vad man kan tro vid första anblick. Vad de flesta troligtvis tänker, är att det är ytterligare ett steg i konfrontationen mellan å ena sidan NATO och å andra sidan Ryssland, då ärendet varit pågående sedan 2013, då ett relativt lugn trots allt rådde mellan Ryssland och Väst samt de NATO anslutna länderna, så är inte det de övergripande syftet, med en möjlig etablering av en rysk flygbas i Vitryssland. Givetvis blir det nu även en spelbricka i den rådande konflikten, men ytterst handlar det bedömt om andra värden.

Lukasjenka har sedan den Rysk – Ukrainska konflikten uppstod under 2013-14, förhållit sig neutral i frågan åtminstone utåt sett, troligtvis i syfte att vinna ett ökat förtroende hos Väst. Likaså får benådningen av sex (6) oppositionella ses i ljuset av detta ffa. utifrån de uttalanden som kommit efter det.3 En benådning som förefaller fallit i god jord hos bl.a. EU då man ser framför sig att de ekonomiska sanktionerna mot Vitryssland kommer lättas på sikt, vilket innebär att pengar från västliga länder kan komma in, varpå Vitryssland ej skulle fortsätta vara lika beroende av Ryssland.4

I grunden handlar Lukasjenkos agerande om ekonomi och sin egen vilja att kvarstanna på sin post som President av Vitryssland, då de ekonomiska sanktionerna mot Ryssland även påverkar Vitryssland,5 så krävs en balansgång mellan å ena sidan Ryssland och å andra sidan de västliga länderna, vilket Vitrysslands ställningstagande kring den Ukrainska konflikten bör ses ur. Sett ur ett ryskt perspektiv så utgör Vitryssland en tydlig del av det s.k. "nära utlandet",6 varpå en västlig orientering av Vitryssland ej kommer tolereras, då det drastiskt skulle försämra den geostrategiska balansen för Ryssland.

Sett till den ekonomiska förlust som Vitryssland fått som följdverkningar genom sanktionerna mot Ryssland, så blir Lukasjenkos agerande gentemot de Västliga länderna förståeligt, dock kan man relativ hög säkerhet förutsätta att de styrande i Ryssland, anser att han spelar ut båda parter ffa. Ryssland genom sitt agerande. Ett agerande som till del påminner om Ukrainas orientering gentemot EU innan konflikten där uppstod, dock är Vitrysslands geostrategiska läge minst lika viktigt om inte viktigare för Ryssland än vad Ukraina var, varpå toleransnivån troligtvis är lägre kring en möjlig västlig orientering hos Vitryssland mot Väst.

Bild 2. Ryska baser, samt föreslagna platser för flygbas.
Ur ett militärstrategiskt perspektiv utgör en (1) bas, inte någon större förändring av den militära balansen, det man tidigare diskuterat är basering av ett flygregemente vilket i sig förändrar balansen något.7 Dock har Vitryssland idag, i praktiken inget flygvapen, utan är beroende av Ryssland, varpå man får se att förändringen blir obefintlig, alla västliga planer bör förutsätta att Ryssland i händelse av ett försämrat säkerhetspolitiskt läge kommer genomföra ombasering inom ramen för försvarsunionen mellan Ryssland och Vitryssland. Inom ramen för den Rysk-Vitryska försvarsunionen så har Ryssland även jaktflygplan på rotationsbasis i Vitryssland sedan 2013, för att upprätthålla incidentberedskap,8 likt NATO genomför i Baltikum, över Vitryssland.

Den planerade Ryska flygbasen i Vitryssland utgör således en tydlig hävstång för Ryssland, i syfte att bibehålla Vitryssland i den ryska intressesfären. Skulle en rysk flygbas etableras kommer den tydligt försvåra, om möjligt omintetgöra, en orientering hos Vitryssland västerut, då man i sådant fall tydligt gör ett ställningstagande gentemot de västliga länderna, i den nu pågående intressekonflikten mellan Väst och Ryssland. Så genom att nu lyfta upp flygbasfrågan på högsta nivå, kan man säga att man nu tagit situationen till vägs ände.

Lukasjenka har historiskt alltid förhalat de ryska militära samarbeten, dock får man nog säga att denna gång kommer han inte kunna förhala det, utifrån de geopolitiska strömningar som råder. Det stundande valet den 11OKT2015 i Vitryssland blir även en faktor att ta hänsyn till avseende flygbasen, vilket troligtvis Lukasjenka är medveten om, att det mycket väl kan utnyttjas mot han dels av oppositionen om han går med på det, vilket troligtvis kommer föranleda fortsatta ekonomiska sanktioner av bl.a. EU dels av Ryssland om han ej går med på upprättandet av en flygbas, vilket i praktiken skulle innebära att han tappar sin status som ”skyddsling” som inneburit billigare gas, ekonomiskt stöd m.m.

Vad som dock är mycket oroande är att liknande, rykten om möjligt rysk subversiv påverkan i Vitryssland, som kom i omlopp innan konflikten i Ukraina startade,9 även nu är i omlopp rörande Vitryssland.10 Då som nu, var det en möjlig västlig orientering som föranledde dem, om än att den är betydligt mindre i Vitrysslands fall än vad den var i Ukrainas, dock uppvägs det av att Vitryssland är markant mer geostrategiskt viktig för Ryssland. Då som nu var även världens blickar fäst mot konflikten i Syrien.

Huruvida det skulle kunna röra sig om en militär intervention får man låta vara osagt, dock är situationen i Vitryssland markant mer skör än den var i Ukraina. Varpå ingen större provokation från Rysslands sida skulle behövs för att få Vitryssland att agera, eg. skapa upplopp som föranleder att oppositionella fängslas, på ett sådant sätt att de Västliga länderna skulle fortsätta sanktionerna mot dem, varpå Vitrysslands försök till en västlig orientering skulle vara omintetgjord.

Den vitryska Försvarsmakten är även mer eller mindre integrerad i den ryska.11 Så dels får man fundera på vart dess lojalitet ligger dels har Ryssland mycket god kännedom om dess styrkor och svagheter att den skulle ej utgöra något hinder för dem, vid en liknande situation som i Ukraina. Vilket gör att i grunden utgör den ingen säkerhetsgaranti för Lukasjenka att kunna bibehålla sin maktposition i Vitryssland, utan den kan snarare utgöra en riskfaktor för honom.

Slutsats

Den föreslagna ryska flygbasen i Vitryssland har mer långtgående konsekvenser än enbart militärstrategiska. Lukasjenkos "spel" gentemot både Ryssland och Väst, har troligtvis nu nått vägs ände, flygbasfrågan kommer avgöra vilken positionering Vitryssland kommer inneha under en lång tid framöver. Vid ett vitryskt nej till flygbasen kan inte, någon form av, rysk destabilisering uteslutas mot Vitryssland, i syfte att isolera landet gentemot väst, för att därefter genomdriva sin vilja. Härvid bör situationen och utvecklingen i Vitryssland det närmsta halvåret särskilt följas, då det i hög grad även påverkar den svenska säkerhetssituationen.

Have a good one! // Jägarchefen

Källförteckning

AP 1 (Engelska)
OSW 1, 2, 3 (Engelska)
Reuters 1, 2, 3, 4 (Engelska)
The Guardian 1 (Engelska)
The Jamestown Foundation 1, 2, 3 (Engelska)
The Moscow Times 1 (Engelska)
The New York Times 1 (Engelska)

Slutnoter

1 Reuters. Bush, Jason. Putin gives go-ahead to Belarus airbase plan. 2015. http://www.reuters.com/article/2015/09/19/us-russia-belarus-airbase-idUSKCN0RJ0K720150919 Hämtad 2015-09-26
2 AP. Karamanu, Yuras. Putin moves to establish Russian military base in Belarus. 2015. http://bigstory.ap.org/article/211098df08ec466689b038682329acc4/putin-moves-establish-russian-military-base-belarus Hämtad 2015-09-26
3 Reuters. Makhovsky, Andrei. Belarus leader pardons six jailed opposition figures. 2015. http://www.reuters.com/article/2015/08/23/uk-belarus-rights-prisoners-idUKKCN0QR0R520150823 Hämtad 2015-09-26
4 Reuters. Emmott, Robin. Exclusive: European Union moves to suspend sanctions on Belarus. 2015. http://www.reuters.com/article/2015/09/17/us-belarus-sanctions-eu-exclusive-idUSKCN0RH1KY20150917 Hämtad 2015-09-26
5 The Moscow Times. Belarus Lost $3 Billion in Russia-West Sanctions Battle - Lukashenko. 2015. http://www.themoscowtimes.com/business/article/belarus-lost-3-billion-in-russia-west-sanctions-battle---lukashenko/522883.html Hämtad 2015-09-26
OSW. Bakunowicz, Tomasz. A substantial decline in Belarus’s foreign trade. 2015. http://www.osw.waw.pl/en/publikacje/analyses/2015-05-06/a-substantial-decline-belaruss-foreign-trade Hämtad 2015-09-26
6 The Guardian. Beaumont, Peter. Russia makes latest high-risk move to keep pieces of its 'near abroad' in check. 2014. http://www.theguardian.com/world/2014/mar/02/russia-moves-keep-near-abroad-soviet-states-in-check Hämtad 2015-09-26
The New York Times. Erlanger, Steven. The World; Learning to Fear Putin's Gaze. 2001. http://www.nytimes.com/2001/02/25/weekinreview/the-world-learning-to-fear-putin-s-gaze.html Hämtad 2015-09-26
7 Reuters. Makhovsky, Andrei. Anishchuk, Alexei. Russia plans to deploy fighter jets, base in Belarus. 2013. http://www.reuters.com/article/2013/04/23/us-russia-belarus-jets-idUSBRE93M12J20130423 Hämtad 2015-09-26
8 OSW. Wilk, Andrzej. Russian aircraft patrol Belarusian airspace. 2013. http://www.osw.waw.pl/en/publikacje/analyses/2013-12-11/russian-aircraft-patrol-belarusian-airspace Hämtad 2015-09-26
9 The Jamestown Foundation. Moscow Preparing New Provocations in Crimea. 2013. http://jamestownfoundation.blogspot.se/2013/07/moscow-preparing-new-provocations-in.html Hämtad 2015-09-26

11 OSW. Marin, Anaïs. Trading off sovereignty. The outcome of Belarus’s integration with Russia in the security and defence field. 2013. http://www.osw.waw.pl/en/publikacje/osw-commentary/2013-04-29/trading-sovereignty-outcome-belaruss-integration-russia Hämtad 2015-09-26

lördag 19 september 2015

Lagt kort ligger

Reflektion

Att den svenska Försvarsmaktens numerär är allt annat än adekvat anpassat för nationellt försvar, är de flesta försvarsdebattörer överens om. I en studie av Kungliga krigsvetenskaps akademin, som delar av redovisats i ett inlägg av Frank Rosenius, delges en väldigt avgörande slutsats kring Gotland. För att kunna uppnå någon form av avskräckningseffekt, eller kunna försvara Gotland, krävs minst att halva armén samt hela marinen utnyttjas.

I sig är detta ingen nyhet, då numerären är så liten, men exemplet med Gotland, tydliggör problematiken som både Försvarsmakten men i synnerhet den politiska ledningen måste hantera. Vilken ytterst begränsad geografisk del av Sverige skall man välja att försvara? För det är vad det handlar om. Likt väl blir konsekvenserna väldigt tydliga, där man väljer att placera någon del av armén, så blir det en "lagt kort ligger" konsekvens.

Vad avser jag då med "lagt kort ligger", flyttar vi t.ex. över förband till Gotland vid ett kraftigt försämrat säkerhetspolitiskt läge kring Östersjön, så har man lagt sitt kort, de förbanden kommer inte snabbt kunna flyttas tillbaka över till fastlandet. Flyttas någon av brigaderna i en riktning, så är den i den riktningen, under en mycket lång tid, då resurserna för att kunna förflytta förband o.dyl. är så begränsade.

Vad som kanske är mest allvarligt, är utifrån den begränsade numerär som Försvarsmakten består av i dagsläget, så blir man mycket sårbar för vilseledning. Lyckas en motståndare förleda oss till att tro att en militär operation skall påbörjas i en riktning som är falsk men vi flyttar våra förband dit, så har han troligtvis stora möjligheter att lyckas lösa militära operationer i andra delar av Sverige. Detta kan även föranledda passivitet från vår sida, vi väntar för länge att placera ut våra förband, varpå effekten blir densamma som om vi skulle blivit vilseledda.

Nu är ju inte kvantitet allt, men sett till Sveriges geografiska yta, så krävs en viss kvantitet av förband, det är inte heller någon form av "invasionsförsvars nostalgi" utan ett faktum. Man kan inte tro att man, snabbt, skall kunna samla våra två (2) brigader som i sina ordinarie grupperingsplatser är utsprida över hela Sveriges yta, till ett kraftsamlingsområde. Därtill så kan man inte tro att man skall kunna flytta dessa brigader snabbt i en ny riktning om det är så att kraftsamlingsområdet visar sig vara fel, de resurserna finns helt enkelt inte i dagsläget, lägg därtill de friktioner som uppstår i en konflikt, så har vi återigen "lagt kort ligger" konsekvensen.

Detta ger som tidigare nämnts, strategiska och operativa, konsekvenser. Tar vi då åter Gotland som ett exempel, så har politikerna på det strategiska planet varit väldigt tydliga i den antagna försvarspolitiska inriktningen, att Gotland har ett stort strategiskt värde, utifrån KKrVA spel, så vet vi att minst halva armén d.v.s. en (1) av två (2) brigader måste avdelas till ön för att uppnå någon trovärdighet. Skall det då finnas någon trovärdighet i våra folkvaldas antagna inriktning, så måste Gotland försvaras, varpå en brigads storleken blir trolig. Det innebär, utifrån det förda resonemanget, att övriga Sveriges yta, skall försvaras med en (1) brigad. Givetvis finns hemvärnsbataljonerna men de är varken utrustade eller inriktade mot renodlade anfalls och försvars uppgifter mot en kvalificerad reguljär motståndare.

Vart någonstans skall då denna enda brigad som är kvar på fastlandet placeras i händelse av en konflikt? Vilken del av det svenska fastlandet är värd att försvara? Frågor som inte går att besvara, vänder man på myntet, så blir det än mer obehagligt, skall vi undvika att förstärka försvaret av Gotland i händelse av ett kraftigt försämrat säkerhetspolitiskt läge? Som ni förstår så befinner vi oss i ett moment 22, oaktat hur man väljer att "lägga sina kort" kommer det få oerhörda konsekvenser p.g.a. en numerär som ej är adekvat anpassat mot en reguljär motståndare.

Utifrån denna låga numerär så blir det mer eller mindre omöjligt att ta fram strategiska riktlinjer och utifrån det operativa planer. Givetvis kan man planera, men det blir enbart planer, som mest troligt inte går att realisera utifrån den numerär som Försvarsmakten idag består av. För återigen numerären ligger oss i "fatet", där vi väljer att placera ut våra kort kommer korten ligga.

Här är oftast motargumentet, att vi står inte ensamma, Sverige kommer inte ensidigt dras in i en konflikt i Östersjöregionen m.m. Helt korrekta antaganden, men att få någon hjälp i händelse av en konflikt, bedömer jag att vi kan avskriva helt inom den närmsta fem (5) års perioden. Då krigsspel visar på att NATO själva ej kan försvara de baltiska staterna, så blir det väldigt naivt att tro att man kommer ha förband över till att understödja ett militärt alliansfritt land såsom Sverige, då man själva just nu saknar förmågan att effektivt försvara sina egna medlemsländer.

Inom vissa NATO länder förefaller man även se hybridkrigföring som den enda formen av krigföring man kan tänkas möta, vilket medfört att satsningar på konventionella förmågor uteblir, vilket är en grundförutsättning för att kunna försvara de baltiska staterna,då dessa är dyrare än satsningar mot hybridkrigföring. Tendenser till en liknande debatt finns även i Sverige, att hybridkrigföring är det nya allena rådande konceptet, vilket skulle kunna försvara vår låga numerär.

Att se hybridkrigföring som den enda formen av krigföring, är ett mycket vanskligt antagande, ffa. då ryskt operativt tänkande tydligt visar på att reguljär krigföring alltid kommer ske i en konflikt, vilket även är det man främst övar, manöverkrigföring med stora förband i samverkan med flyg- och sjöstridskrafter, däremot kan inledningsskedet av en konflikt vara av en okonventionell karaktär.

Våra folkvalda står således inför två val, antingen låter man den låga numerären kvarstå och chansar på att de säkerhetspolitiska spänningarna kommer avta, dock med Sveriges oberoende som insats. Eller så väljer man att öka försvarsförmågan, vilket måste innebära, fler brigader, fler ytstridsfartyg och fler stridsflygplan.

Have a good one! // Jägarchefen

lördag 12 september 2015

Uppsegling?

Sammanfattning

Sverige förefaller av Ryssland blivit ett säkerhetspolitiskt intresseområde, mest troligt har det kopplingar, till antingen genomförda eller kommande säkerhetspolitiska ställningstaganden, eller ageranden, av Sverige i antingen Östersjöregionen och/eller Barentsregionen. Detta innebär, troligtvis, även att den säkerhetspolitiska spänningsnivån inom Östersjöregionen och/eller Barentsregionen som helhet har ökat.

Analys

Ryska utrikesministeriets nytillträdda talesperson, Maria Zacharova,1 uttalade sig under denna veckas pressorientering, 10SEP2015, vid det ryska utrikesministeriet, rörande Sveriges förhållande till NATO och hur ett svenskt medlemskap skulle påverka förhållandena mellan Sverige och Ryssland samt stabiliteten i norra Europa,2 något som både rysk och svensk media därefter följt upp. Uttalandet har föranlett att Sveriges Utrikesminister, Margot Wallström, den 11SEP2015 tillkallade Rysslands Ambassadör, Viktor Tatarintsev, till det svenska Utrikesdepartementet för att förklara det ryska uttalandet.3

Vad som blir intressant med detta uttalande och reaktionerna på det, är att detta är inget nytt, i princip är det samma uttalande, eller snarare retoriska linje, som förmedlats sedan 2013, då Rysslands dåvarande President, Dmitrij Medvedev, uttalande sig i frågan.4 Därefter har bl.a. Rysslands ambassadör, i Juni 2015,5 uttalat sig på ett liknande sätt som Medvedev gjorde. Rysslands nuvarande President, Vladimir Putin, har även gjort liknande uttalande, utifrån samma retoriska linje, ej mot Sverige utan gentemot Finland i juni 2015.6

Så ur ett retoriskt perspektiv är detta inget nytt budskap från Ryssland gentemot Sverige, däremot tog det två (2) år för Sverige att reagera på den av Ryssland, inslagna retoriska linjen. Vad som dock är nytt, är att nivån har höjts på varifrån uttalandet kommer d.v.s. det Ryska utrikesministeriet, samt det är explicit riktat mot just Sverige, Medvedevs uttalande var riktat både mot Sverige och Finland. Vad som även får ses som ett ny tag, är att förmedla budskapet, även på det sociala mediet Twitter7 och på engelska (något man gjort länge, men får ses som nytt i diplomatiska sammanhang). Vilket troligtvis var vad som gjorde att reaktionerna blev så kraftiga denna gång, man fick en större spridning av budskapet, kontra traditionella medier.

Ser man till uttalandet som helhet, så säger man å ena sidan att valet av nationellt försvar och säkerhetspolitisk strategi är varje suverän stats interna angelägenhet, men å andra sidan så menar man på att ett NATO anslutet Sverige kommer få dels militärpolitiska dels utrikespolitiska konsekvenser som Ryssland måste bemöta. Man menar även på att det är ett antal svenska politiker och NATO sändebud samt frilansande säkerhetspolitiska experter som driver linjen att Sverige bör anslutas till NATO och systematiskt försöker påverka den svenska befolkningen för ett NATO medlemskap.

Bild 1. Ordvalens betydelse.
Vad som orsakade, stormen kring detta uttalande, var troligtvis det engelska ordvalet man valde på Twitter, kring ett svenskt NATO medlemskap (se bild 1). Hade man utnyttjat den egentliga översättningen som tillämpas på hemsidan, hade bedömt inte reaktionerna varit desamma. Huruvida det är en avsiktlig skrivning eller ett snabbt översättningsfel, lär vi aldrig få reda på, men man kan notera att två (2) dagar efteråt så ligger dels meddelandet kvar dels har ingen förklaring givits till ordvalet varken av det svenska eller ryska utrikesministeriet.

Dock uppstår två intressanta saker, den ena är varför nu detta intresse för svensk säkerhetspolitik det andra är sättet man väljer att kommunicera detta intresse. Börjar vi med själva kommunikationen, så är det faktiskt väldigt intressant, att vid en presskonferens som i huvudsak avhandlar situationen kopplat till Syrien och Ukraina, så väljer man att ta upp Sverige och dess relation till NATO. Sett till de två andra allvarstyngda ämnena som avhandlades så blir det ur ett svenskt perspektiv något felplacerat att ta upp Sveriges relation till NATO, då det ur vår svenska synvinkel på intet sätt ens är i närheten av samma dignitet som de två andra ämnesområdena.

Det andra, intresset för svensk säkerhetspolitik, blir desto svårare att se någon tydlig koppling till. Att ett antal riksdagspartier nu öppnat upp för att driva en linje för ett NATO medlemskap som en en möjlighet kan vara ett skäl. Personligen är jag skeptisk till att det är detta som föranlett det ryska uttalandet, då Ryssland har mer raffinerade metoder än utspel på presskonferenser för att påverka svensk opinionsbildning, NATO frågan är heller på intet sätt avgjord genom att ett antal riksdagspartier väljer att driva den linjen. Då blir det mer troligt att det är riktat mot något annat inom ramen för Sveriges samarbete med NATO eller NATO anslutna länder.

Vad som dock blir intressant med uttalandet är om man söker efter möjliga kopplingar till den ryska militärdoktrinen, som i mångt styr dess säkerhetspolitik. Då finner man två sådana kopplingar omedelbart. Den ena är NATO frågan,8 som ses som den främsta yttre faran mot Ryssland och då även med en utvidgning av organisationen. Den andra är militärpolitiska förändringar,9 sett till den militära doktrinen, så anser man att en kraftig försämring av den militärpolitiska situationen, enkelt beskrivet säkerhetspolitiska förändringar i mellanstatliga relationer, är det farligaste hotet, då detta kan ge upphov till utnyttjande av militära maktmedel.

Ur ett doktrinärt hänseende så blir det då förståeligt med ett uttalande rörande Sveriges relation till NATO, samtidigt som Rysslands ståndpunkt kring Syrien och Ukraina förmedlas vid det ryska utrikesministeriets presskonferens, då NATO och en utvidgning av organisationen ses som det främsta hotet och de följdverkningar detta skulle kunna få. Dock så blir valet av tidpunkt fortfarande höjt i ett dunkel. Däremot får vi, bedömt, med detta uttalande anse att Sveriges säkerhetspolitiska agerande, oaktat medlemskap eller inte i NATO, nu även anses som dimensionerande för Rysslands säkerhetspolitik.

Då detta ej är en ny retorisk linje från rysk sida, men ett säkerhetspolitiskt intresse förefaller uppstått kring Sverige från rysk sida, så kan det innebära att den säkerhetspolitiska nivån inom Östersjöregionen och/eller Barentsregionen som helhet har skruvats upp en eller några nivåer. Då Sverige av de flesta aktörerna kring Östersjön ses som ett säkerhetspolitiskt vakuum, så blir det även naturligt att Ryssland försöker bevara detta vakuum, då NATO som ses av Ryssland som dess huvudmotståndare, i princip är de övriga länderna i Östersjöregionen. Varpå alla försök till att stärka svensk säkerhet, genom bilaterala avtal eller medlemskap i organisationer, kommer bemötas av Ryssland på olika sätt, då Sverige blir en belastning för de övriga aktörerna att ta hänsyn till, gynnar det Rysslands säkerhetspolitiska agenda.

Slutsatser

Tre slutsatser rörande händelseutvecklingen:
  1. Sverige förefaller hamnat på den ryska säkerhetspolitiska agendan, då man dels så tydligt väljer att uttala sig kring interna svenska förhållanden dels väljer att göra det på en mycket hög nivå.
  2. Den säkerhetspolitiska spänningsnivån förefaller ha ökat i Östersjö- och/eller Barentsregionen, då Ryssland genom det utspel man gjort, mest troligt försöker bibehålla Sverige som ett säkerhetspolitiskt vakuum.
  3. Syftet med uttalandet har troligtvis inget med ett möjligt svenskt medlemskap i NATO att göra då det, om det skulle bli ett faktum ligger mycket långt bort i tiden, åratal, utan har snarare koppling till säkerhetspolitiska ställningstaganden och/eller ageranden i nutid eller närtid som Sverige har gjort eller avser att göra.
Have a good one! // Jägarchefen

Källförteckning

Dagens Nyheter 1 (Svenska)
Svenska Dagbladet 1 (Svenska)
Sveriges Radio 1 (Svenska)
Hufvudstadsbladet 1 (Svenska)
Reuters 1 (Engelska)
Rossiyskoy gazety 1 (Ryska)
Ryska Utrikesministeriet 1, 2 (Engelska)

Slutnoter

1 Svenska Dagbladet. Laurén, Anna-Lena. Stjärnan som ska vinna Putins informationskrig. 2015. http://www.svd.se/zacharovas-uppdrag-vinna-informationskriget-at-putin Hämtad 2015-09-11
2 The Ministry of Foreign Affairs of the Russian Federation. Briefing by Foreign Ministry Spokesperson Maria Zakharova, September 10, 2015. 2015. http://en.mid.ru/en/web/guest/foreign_policy/news/-/asset_publisher/cKNonkJE02Bw/content/id/1741200 Hämtad 2015-09-12
3 Sveriges Radio. UD kallar upp rysk ambassadör. 2015. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6253383 Hämtad 2015-09-11
4 Reuters. Koranyi, Balazs. NATO expansion in Nordics would force Russian response: Medvedev. 2013. http://www.reuters.com/article/2013/06/04/us-russia-nato-idUSBRE9530UH20130604 Hämtad 2015-09-11
5 Dagens Nyheter. Winiarski, Michael. Rysslands ambassadör: Vi har gjort allt för att starta en dialog. 2015. http://www.dn.se/nyheter/sverige/rysslands-ambassador-vi-har-gjort-allt-for-att-starta-en-dialog/ Hämtad 2015-09-11
6 Hufvudstadsbladet. Laurén, Anna-Lena. Putin: "Förbli neutralt, Finland!". 2015. http://hbl.fi/nyheter/2015-06-16/759627/putin-forbli-neutralt-finland Hämtad 2015-09-11
7 Ministry of Foreign Affairs of the Russian Federation. Twitter, September 10, 2015, 15:55. https://twitter.com/mfa_russia/status/641973270384914432
8 Rossiyskoy gazety. Voyennaya doktrina Rossiyskoy Federatsii. 2014. http://www.rg.ru/2014/12/30/doktrina-dok.html Hämtad 2015-09-11

9 Ibid.

tisdag 8 september 2015

Brittsommar?

Reflektion

Bild 1. Azerbajdzjans geografiska placering.
I skuggan av den nu påbörjade beredskapskontrollen i Rysslands centrala militärdistrikt (MD C), som får ses som en del av årets strategiska övning Center-2015, något jag återkommer till längre fram när övningen är avslutad, så pågår även en större övning i Azerbajdzjan. Sett till procentuell storlek, så är övning i Azerbajdzjan, betydligt mer imponerande än den ryska.

Övningen påbörjades 06SEP2015 och skall pågå till 13SEP2015, värt att notera är att den pågående beredskapskontrollen i MD C pågår mellan 07SEP2015 och 12SEP2015. Övningen omfattar cirka 65,000 man varav 6,000 är reservister som genomför mobiliseringsövning. Materielmässigt kommer man utnyttja cirka 700 olika former av bepansrade fordonstyper, stridsvagnar - pansarskyttefordon o.dyl, över 500 artilleri och raketartillerisystem, upptill 50 helikoptrar och 20 fartyg.

Azerbajdzjans Försvarsmakt består av en aktiv del och en mobiliseringsbar del. Den aktiva delen bestod 2014 av 66,950 soldater varav 56,850 tillhörde Armén, 2,200 Marinen och 7,900 Flygvapnet. Den mobiliseringsbara delen består av ca 300,000 soldater, som genomfört sin militärtjänstgöring de senaste 15 åren. Således är det en huvuddel av den aktiva delen ur Azerbajdzjan styrkor som deltar i denna övning, då enbart 6,000 reservister är inkallade.

Materielmässigt består Azerbajdzjan Försvarsmakt i huvudsak av tidigare Sovjetmateriel. Nyare materiel har under de senare åren införskaffas, dock i mindre omfattning, så själva effekten av materielinköpen kan diskuteras, då man i huvudsak har äldre system. Armén får ses som dess främsta vapengren, då ffa. flygvapnet har dels underhållsproblem dels en eftersatt utbildningsnivå.

Bild 2. Azerbajdzjans försvarsutgifter (2011 års dollar värde).
Ser man till försvarsutgifterna, statistik från SIPRI, så förefaller uppgången i oljepriset tydligt spegla graden av ökade utgifter, mellan 2010 och 2011 fördubblades nästan försvarsutgifterna. I denna budgetökning inryms troligtvis många av de nya materielinköpen som genomförts bl.a. S-300 system från Ryssland. Huruvida man kan bibehålla denna budget med ett sjunkande oljepris, återstår att se.

En sådan stor övning som man nu genomför i Azerbajdzjan är inget annat än en styrkedemonstration, mot vem, kan diskuteras, för i bakgrunden finns konflikten mellan Azerbajdzjan och Armenien. Likväl finns ett ryskt intresse i Azerbajdzjan kring dess gas och oljefyndigheter, som även EU har ett intresse av. Dessutom går den enda västliga transitvägen utanför Ryssland, för gas och olja från Asien, via Azerbajdzjan, varpå det är en geostrategisk viktig punkt för främst EU.

I skuggan av konflikten i Ukraina har även Azerbajdzjan kommit att bli en spelbricka för både Väst och Ryssland, då man dels är neutral dels historiskt balanserat mellan Väst och Ryssland. Varpå denna styrkedemonstration även kan vara ett sätt att visa sitt oberoende i regionen mot externa aktörer. En faktor man dock måste ta i beaktande är valet av tidpunkt för övningen, som sammanfaller med tidsrymden för övning Center-2015, samt Rysslands aktivitet i Kaspiska havet inom ramen för den övningen.

Möjligheten finns att man antingen fått kännedom om tidpunkten för den ryska övningsverksamheten eller att man genomfört ett bedömande när den skulle inträffa, varpå man valt att genomföra en egen motövning i samma tidsrymd. I syfte att visa sin suveränitet. Dock blir den tydliga slutsatsen, oaktat orsak, att med en sådan skarp styrkedemonstration, från Azerbajdzjan sida, så har temperaturen rent säkerhetspolitiskt höjts några "grader" i regionen, vilket kan få följdverkningar vidare in i Europa.

Have a good one! // Jägarchefen

Källor

Bloomberg 1 (Engelska)
RIA Novosti 1 (Ryska)
SIPRI 1 (Engelska)
TASS 1, 2 (Engelska)

söndag 6 september 2015

Tsentr-2015

Sammanfattning

De kommande två veckorna (V537-38), 07-20SEP2015, kommer bedömt innebära en markant förhöjd övningsaktivitet i Sveriges närområde, då både Unionsskölden-2015 och årets strategiska övning, Center-2015, för de ryska väpnande styrkorna genomförs samtidigt. Övningsaktiviteten kommer vara av karaktären reguljär krigföring, med tyngdpunkt på manöverkrigföring, där både mark-, luft- och sjöstridskrafter ur de ryska väpnande styrkorna kommer övas. Beroende på karaktären av övningsverksamheten kan länder angränsande till Ryssland vidta beredskapshöjande åtgärder, utifrån det nu, negativt rådande säkerhetspolitiska läget.

Analys

Rysslands Försvarsminister, Sergej Shoigu, gjorde den 31AUG2015 ett uttalande1 som tyder på att årets strategiska övningen, Center-2015, för de Ryska Väpnande styrkorna, kommer omfatta, både det västra militärdistriktet (MD V) samt det centrala militärdistriktet (MD C). Enligt Shoigu, så skall förberedelserna för övningen genomförts under perioden 24-29AUG2015.

Något exakt datum, förefaller ej vara publicerat för Center-2015, dock är de inkallade reservisterna, som omfattas av Center-2015, enbart inkallad intill den 20SEP2015.2 Ett troligt datum mtp. reservisterna utryckningsdatum blir då att övningen hålls parallellt med "Unionsskölden-2015" d.v.s. 10-16SEP2015, detta skulle ge fyra (4) dagar för demobilisering av reservisterna, vilket är en rimlig tid mtp. vård o.dyl. av materiel. Likväl stärks denna tes av Shoigus uttalande, avseende MD V deltagande i Center-2015.

Vad som är intressant att notera, är de omfattande logistik förberedelserna som genomförts inför årets strategiska övning. Under perioden 24-29AUG2015 genomfördes broläggningsförberedelser dels för fordon dels för järnväg, förberedelser för fordonsmarscher d.v.s. upprättande av trafikplatser o.dyl, fält förråd, fältflygplatser m.m. har förberetts.3

Vad som är mycket intressant kring logistiken, är att man förefaller ska öva förfarandet med underhållstjänst från de statliga reservlagren, Rosrezerv,4 den närmsta svenska jämförelsen hade varit ett utnyttjande av det numera avvecklade svenska civilförsvarets förhandslagringar, i form av olika varor såsom drivmedel, mjöl o.dyl. som fanns intill 1990-talet.

Således finns det i dagsläget bedömt en väl fungerande logistikkedja upprättad för olika former av transporter mellan MD C och MD V och vice versa inför Center-2015. Här skall särskilt beaktas att förbanden inom MD C, ses som Rysslands strategiska reserv,5 för att kunna förflyttas till andra militärdistrikt (MD), i händelse av en konflikt. Detta skulle kunna innebära att vi kommer få se övning i förstärkningsåtgärder från MD C till MD V.

Intressant att notera är även den civila administrationens deltagande i den strategiska övningen,6 detta var något som belystes under 2014 av det Ryska Försvarsministeriumet, som en tydlig utvecklingspunkt.7 Något man med denna strategiska övningen förefaller omhänderta, om än på länsnivå, detta tillsammans med utnyttjandet av reservlagren, tyder på att det är en reguljär konflikt mot en annan stat man kommer öva och öva, stora delar av samtliga nivåer i Ryssland, inom ramen för övningen.

Då MD V även kommer omfattas i Center-2015 och det bedömt innebär att Unionsskölden-2015 genomförs som en del i Center-2015, så bör scenariona vara desamma. Övningsscenariot i Unionsskölden är mot en reguljär motståndare, där manöverkrigföring kommer övas.8 Vad avser mängden övningsdeltagare är det svårt att spekulera i, Unionsskölden skall enligt uppgift uppgå till cirka 8,000 övningsdeltagare.9 Men troligtvis kommer dessa två (2) övningar, tillsammans bli en av de större Ryska övningarna hitintills i vårt närområde, utifrån det nu rådande säkerhetspolitiska läget. Då t.ex. Zapad-2013, som var den strategiska övningen 2013, bestod av långt fler övningsdeltagare än de första uppgifterna, så är sannolikheten hög, för att så även blir fallet, med denna övning.

Ser man till fjolårets strategiska övning, Vostok-2014, så inleddes denna med en beredskapskontroll,10 för att därefter övergå till den strategiska övningen. Motsvarande koncept skedde även under Zapad-2013, då var det inrikesministeriets förband som omfattades av en beredskapskontroll. Då inga egentliga datum förefaller framkommit för Center-2015, så finns möjligheten att även denna års strategiska övning inleds med en beredskapskontroll, för att därefter övergå till den egentliga övningen.

Utöver det självklara att mark- och luftförband skall ingå i övningen, då MD C ej har några marina förband, så är det intressant att notera, den Kaspiska flottiljen, som tillhör det södra militärdistriktet (MD S), även omfattas av Center-2015.11 Östersjömarinen förbereder sig även för en större övning, i närtid – bedömt inom ramen för Unionsskölden-2015, som bl.a. skall omfatta landstigning.12 Det maritima övningsscenariot förefaller vara likartat för både Östersjömarinen och den Kaspiska flottiljen.

Om förstärkningsåtgärder från MD C till MD V kommer övas, så kan detta bedömt utlösa någon form av motåtgärd antingen av enskilda länder angränsande till Ryssland, likt Litauens beredskapshöjning13 under den s.k. "Ryska Adventen", eller inom NATO som försvarsallians, då det säkerhetspolitiska läget ej har stabiliserats mellan Ryssland och Väst.

Slutsatser

Tre generella slutsatser:
  1. Bedömt genomförs Unionsskölden-2015 parallellt eller inom ramen för årets strategiska övning – Center-2015, övningen genomförs bedömt mellan 10-16SEP2015.
  2. Utifrån de tidigare två (2) årens strategiska övningar, så är det troligt att årets strategiska övning inleds med någon form av beredskapskontroll antingen inom MD C, mest troligt, eller inom MD V.
  3. Troligtvis kommer årets strategiska övning, än tydligare än tidigare, vara ett scenario som omfattar en konflikt mellan statliga aktörer, d.v.s. reguljär krigföring, manöverkrigföring kommer troligtvis övas i stor omfattning.
Have a good one! // Jägarchefen

Källförteckning

DELFI 1 (Engelska)
FOI 1 (Svenska)
Jamestown Foundation 1 (Engelska)
Krasnaya zvezda 1, 2, 3 (Ryska)
Minoborony Rossii 1 (Ryska)
RIA Novosti 1, 2, 3 (Ryska)
RT 1 (Engelska)
Tsentral'nyy Voyenno-Morskoy Portal 1 (Ryska)
Tv Zvezda 1 (Ryska)

Slutnoter

1 RIA Novosti. Komandno-shtabnyye ucheniya "Tsentr-2015" proydut v Rossii v sentyabre. 2015. http://ria.ru/defense_safety/20150831/1218692978.html Hämtad 2015-09-06
2 Tv Zvezda. Tsentr-2015 mobilizoval voronezhtsev. 2015. http://tvzvezda.ru/news/forces/content/201508250915-1hf6.htm Hämtad 2015-09-06
3 Krasnaya zvezda. Biryulin, Roman.. Polnaya tylovaya gotovnost'. 2015. http://www.redstar.ru/index.php/news-menu/vesti/v-voennyh-okrugah/iz-tsentralnogo-voennogo-okruga/item/25521-polnaya-tylovaya-gotovnost Hämtad 2015-09-06
4 Krasnaya zvezda. Voronin, Nikolay. Ucheniya Tyla Vooruzhonnykh Sil RF. 2015. http://redstar.ru/index.php/news-menu/vesti/tablo-dnya/item/25405-ucheniya-tyla-vooruzhjonnnykh-sil-rf Hämtad 2015-09-06
5 Hedenskog, Jakob. Pallin Vendil, Carolina (red). Rysk militär förmåga i ett tioårsperspektiv – 2013. FOI, 2013, 41.
6 Krasnaya zvezda. Tikhonov, Aleksandr. Zotov, Igor. "Tsentr-2015": stepen' gotovnosti. 2015. http://www.redstar.ru/index.php/news-menu/vesti/v-voennyh-okrugah/iz-tsentralnogo-voennogo-okruga/item/25465-tsentr-2015-stepen-gotovnosti Hämtad 2015-09-06
7 RT. DM Shoigu asks Putin to launch obligatory military training for all Russian governors. 2014. http://www.rt.com/politics/208551-russia-governors-military-training/ Hämtad 2015-09-06
8 RIA Novosti. Belorussiya i RF provedut ucheniya "Shchit Soyuza-2015" s 10 po 16 sentyabrya. 2015. http://ria.ru/defense_safety/20150616/1072121758.html Hämtad 2015-09-06
9 RIA Novosti. Boleye 8 tysyach voyennykh primut uchastiye v ucheniyakh "Shchit Soyuza-2015". 2015.http://ria.ru/defense_safety/20150826/1208111807.html Hämtad 2015-09-06
10 Jamestown Foundation. McDermott, Roger. Vostok 2014 and Russia’s Hypothetical Enemies (Part One). 2014. http://www.jamestown.org/single/?tx_ttnews%5Btt_news%5D=42859&no_cache=1#.Vew_Rmztmko Hämtad 2015-09-06
11 Tsentral'nyy Voyenno-Morskoy Portal. Kaspiyskaya flotiliya v khode ucheniy "Tsentr-2015" provedet vysadku morskogo desanta. 2015. http://flot.com/2015/%D0%9A%D0%B0%D1%81%D0%BF%D0%B8%D0%B9%D1%81%D0%BA%D0%B0%D1%8F%D0%A4%D0%BB%D0%BE%D1%82%D0%B8%D0%BB%D0%B8%D1%8F25/ Hämtad 2015-09-06
12 Minoborony Rossii. Morskiye pekhotintsy Baltiyskogo flota gotovyatsya k zachetnomu ucheniyu po vysadke morskogo desanta. 2015. http://structure.mil.ru/structure/okruga/west/news/more.htm?id=12054963@egNews Hämtad 2015-09-06

13 Delfi. Lithuania's standby army units put on higher state of preparedness. 2014. http://en.delfi.lt/lithuania/defence/lithuanias-standby-army-units-put-on-higher-state-of-preparedness.d?id=66617938 Hämtad 2015-09-06