Reflektion
Tisdagen
den 19NOV2019 träffades de nordiska försvarsministerna i Stockholm,
på Karlberg slott, inom ramen för det nordiska försvarssamarbetet
Nordefco (Nordic Defence Cooperation). Vid mötet deltog även
representanter från de baltiska staterna, Nederländerna, Polen,
Storbritannien och Tyskland samt Natos högste militära befälhavare
i Europa (SACEUR).1 Vid detta möte framkom en intressant
detalj vilket skulle kunna spegla det säkerhetsläge som nu råder.
I
Regeringskansliets pressmeddelande från mötet framgår att, "Vid
mötet enades försvarsministrarna från de nordiska länderna om en
mekanism för kriskonsultationer och informationsutbyte mellan
försvarsdepartementen som kan användas i händelse av kris eller
konflikt".2 Vad detta innebar rent praktiskt
förtydligades under en intervju i Sveriges Television med Sveriges
Försvarsminister Peter Hultqvist. Enligt försvarsministern skall de
nordiska länderna kunna genomföra krypterade video- och
telefonsamtal. Enligt Peter Hultqvist medger detta att de nordiska
länderna snabbt kan samordna och koordinera ett agerande, i händelse
av en kris eller konflikt.3
Detta
är dock inget nytt. Under inledningen av 1980-talet skall Sverige
även upprättat hemliga och krypterade sambandsförbindelser mellan
Danmark och Norge, detta för att inte behöva gå via ambassaderna
eller andra kanaler. Tanken var att detta sambandsnät skulle
användas vid en allvarlig kris eller konflikt i närområdet. Dock
kom möjligheten till en kapning av SAS flygplan, då de tre berörda
länderna ägde bolaget, nyttjas som "svepskäl" för att
kunna upprätta denna förbindelse. Det egentliga skälet var svensk
oro kring den sovjetiska rustningarna som skedde under den aktuella
perioden.4
Vad
som särskilt bör noteras är att denna sambandslinje mellan de tre
statsledningarna även upprättades under en period med kraftigt
försämrat säkerhetsläge i vårt närområde under
det s.k. "kalla kriget".5 Den krypterade
sambandslinjen förefaller därefter vid någon tidpunkt avvecklats
mellan de tre länderna, i och med att den den nu återigen
upprättas.6 Men numera inkluderas även Finland och inte
enbart Danmark samt Norge som förr. Detta skulle möjligen
kunna indikera att säkerhetsläget vi nu befinner oss i har likheter
med den första halvan av 1980-talet under det s.k. "kalla
kriget". Då det var då Sverige ansåg att ett dylikt
sambandsbehov fanns, likt det nu gör.
Att
säkerhetsläget har försämrats har den parlamentariska
försvarsberedning fastslagit då den säger att "ett väpnat
angrepp mot Sverige kan inte uteslutas".7 Dock
förefaller själva omfattningen av försämringen ej delges, utan
snarare konstateras det varje år att det antingen råder ett
försämrat säkerhetsläge eller att det har försämrats än mer
vid olika uttalanden. Varvid någon form av referensram bör delges
av Regeringen som möjliggör att en förståelse skapas kring det
begrepp som de framför i form av "försämrat säkerhetsläge".
Danmarks
Försvarsminister, Trine Bramsen, gjorde även under
denna vecka (V947) ett intressant uttalande inom ramen för det
försämrade säkerhetsläget, ett uttalande som ej förefaller
uppmärksammats av svensk media. Den danska försvarsministern
framförde att Danmark måste vara bered att försvara Sverige eller
Finland exempelvis i händelse av ett ryskt överraskande angrepp mot
de båda länderna.8 Vilket som minst ger en indikation
kring vilken form av angrepp som ses av Danmark som mest trolig mot
Sverige eller Finland. Det skulle möjligen även kunna
indikera en tyngdpunktsförskjutning i från det som främst
diskuterats från 2014 och framåt, ett möjligt ryskt angrepp
mot de baltiska staterna.
Avslutningsvis,
detta inlägg försöker belysa en möjlig kontext till varför
krypterade förbindelser återigen har upprättats i Norden. Vilket
får anses vara det intressanta och inte enbart konstatera att de återigen finns, utan kontexten till varför de finns och vad det faktiskt
innebär i förlängningen får anses utgöra det intressanta.
Have a good one! //
Jägarchefen
Källförteckning
Altinget 1
(Danska)
British Broadcasting
Corporation 1
(Engelska)
Nationalencyklopedin
1
(Svenska)
Regeringskansliet 1
(Svenska)
Holmström, Mikael.
Den dolda alliansen: Sveriges hemliga NATO-förbindelser.
Stockholm: Atlantis, 2011.
Slutnoter
1
Regeringskansliet. Stärkt
nordisk dialog och informationsutbyte i händelse av kris och
konflikt - summering av försvarsministermöten den 19–20 november.
2019.
https://www.regeringen.se/artiklar/2019/11/starkt-nordisk-dialog-och-informationsutbyte-i-handelse-av-kris-och-konflikt---summering-av-forsvarsministermoten-den-1920-november1/
(Hämtad 2019-11-24)
2
Ibid.
3
Sveriges Television. Söderlund, Andreas. Här
är telefonen som ska rädda Sverige om krisen kommer.
2019.
https://www.svt.se/nyheter/inrikes/efter-ryska-provokationerna-har-ar-nordens-nya-kristelefon
(Hämtad 2019-11-24)
4
Holmström, Mikael. Den
dolda alliansen: Sveriges hemliga NATO-förbindelser.
Stockholm: Atlantis, 2011, s.
140-141.
5
British Broadcasting Corporation. Hollingham, Richard. The
war game that could have ended the world.
2018.
https://www.bbc.com/future/article/20181108-the-wargame-that-could-have-ended-the-world
(Hämtad 2019-11-24)
Nationalencyklopedin.
Kalla kriget: Nya motsättningar. 2019.
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/kalla-kriget/nya-motsättningar
(Hämtad 2019-11-24)
6
Sveriges Television. Söderlund, Andreas. Här
är telefonen som ska rädda Sverige om krisen kommer.
2019.
https://www.svt.se/nyheter/inrikes/efter-ryska-provokationerna-har-ar-nordens-nya-kristelefon
(Hämtad 2019-11-24)
7
Sveriges Television. Wicklén, Johan. Försvarsberedningen
föreslår fyra nya regementen.
2019.
https://www.svt.se/nyheter/inrikes/forsvarsberedningen-foreslar-fyra-nya-regementen
(Hämtad 2019-11-24)
8
Altinget. Krog, Andreas. Trine
Bramsen: Vi skal være parat til at hjælpe Sverige og Finland.
2019.
https://www.altinget.dk/artikel/bramsen-vi-skal-vaere-parate-til-at-hjaelpe-sverige-og-finland
(Hämtad 2019-11-24)