söndag 2 september 2018

Nya hotbilder?

Reflektion

Dagens Nyheter publicerade den 02SEP2018 två intressanta artiklar av dess reporter Mikael Holmström, där det framkommer viss information om hur USA ser på den militära hotbilden mot Nordeuropa. I den ena artikeln säger den amerikanske amiralen James G. Foggo III, att det finns ett hot mot norra Europa.1 I den andra artikeln där intervjun berör den svensk-amerikanska övningen Archipelago Endeavour 2018 i Stockholms skärgård,2 påtalar den amerikanske amiralen att de amerikanska marinkårssoldaterna tycker miljön är annorlunda och krävande och om de någonsin måste gå i strid är det antagligen i den typen av tuff miljö.3

I sammanhanget är det värt att notera att just den formen av maritim miljö, främst är begränsad till den svenska skärgården,4 och till del den finska. Liknande miljöer finns dock i Skottland, nordöstra Canada och södra Chile.5 Utifrån sammanhanget intervjun genomfördes, samt de övriga skärgårdarnas lokalisering och säkerhetspolitiska konfliktytor, får det således ses som troligt att det antingen var den svenska eller finska skärgården som åsyftades av den amerikanska amiralen.

Vad avser Sveriges geostrategiska läge i de säkerhetspolitiska konfliktytorna som råder, accentuerades det tydligt 2017 av den dåvarande chefen för den amerikanska armén i Europa, General Ben Hodges. Där han påtalade att det troligtvis inte finns någon viktigare ö än Gotland och de svenska soldaterna som befinner sig där har en mycket viktig strategisk uppgift att lösa.6 Dock var det uttalandet specificerat till en ytterst begränsad del av svenskt territorium. Amirals Foggos uttalande kan eventuellt gälla en stor del av Sveriges 240 mil långa kust.

Även om risken för en väpnad konflikt alltjämt ses som låg,7 kommer det alltid finnas mer eller mindre troliga områden där en väpnad konflikt kan ske. Diskussionen kring dessa området, både nationellt men även internationellt, har främst cirkulerat kring de baltiska staterna och Gotland. Ur ett svenskt perspektiv får det i och med den amerikanska amiralens uttalanden även ses som möjligt att det svenska fastlandet även nu utgör ett sådant område, då han ser den svenska skärgården som ett troligt område där den amerikanska marinkåren kan komma utkämpa väpnad strid. Utifrån att strid i skärgård främst torde utgöra en del av en kustinvasion syftande till att etablera kontroll över del av svenskt fastland.

Den amerikanska marinkåren är inte enbart en försvarsgren för strid i kustområden, utan fungerar även som vilket annat markbaserat manöverförband, vilket visat sig under det senaste decenniet. Den amerikanska marinkåren utgör även en av de få snabba förstärkningsresurser USA har att tillgå i Europa och främst Nordeuropa, maa. förhandslagringen i Norge,8 vid ett kraftigt försämrat säkerhetsläge eller en väpnad konflikt.

Utifrån detta blir Amiral Foggo's uttalande än mer intressant och oroväckande, då han ser det som troligt att strid kan komma att ske i den svenska skärgården och det är ett troligt stridsområde för den amerikanska marinkåren. Emedan det kanske hade varit mer troligt att han skulle nämnt t.ex. de baltiska staterna eller Centraleuropa, då detta ansetts/anses som den huvudsakliga konfrontationsytan.

Avslutningsvis, detta skulle kunna innebära att Sveriges säkerhetspolitiska läge är än mer utsatt än vad som vanligtvis diskuteras i den öppna säkerhetspolitiska debatten. Det kan även visa på att den nuvarande Försvarsberedningens skrivning avseende risker och sannolikheter för ett väpnat angrepp mot Sverige i olika former är korrekt.9 Vilket gör det faktiska intresset för Sverige säkerhet hos våra politiska partier beklämmande, då det oaktat partitillhörigheten ej förefaller finnas en realistisk och än viktigare en tydligt utstakad väg för att stärka skyddet av Sverige i händelse av ett väpnat angrepp.

Have a good one! // Jägarchefen

Källförteckning

Dagens Nyheter 1, 2, 3 (Svenska)
Försvarsmakten 1 (Svenska)
Nationalencyklopedin 1, 2 (Svenska)
Sveriges Television 1 (Svenska)
United States Marine Corps 1 (Engelska)

Slutnoter

1 Dagens Nyheter. Holmström, Mikael. Sverige deltar i Natos storövning i Norge. 2018. https://www.dn.se/nyheter/sverige/sverige-deltar-i-natos-storovning-i-norge/ (Hämtad 2018-09-02)
2 Försvarsmakten. Olsson, Jonas. Amfibiesoldater och amerikanska marinkårssoldater löser gemensam uppgift. 2018. https://www.forsvarsmakten.se/sv/aktuellt/2018/08/amfibiesoldater-och-amerikanska-marinkarssoldater-loser-gemensam-uppgift/ (Hämtad 2018-09-02)
3 Dagens Nyheter. Holmström, Mikael. Försvaret i allt tätare samarbete med USA. 2018. https://www.dn.se/nyheter/sverige/forsvaret-i-allt-tatare-samarbete-med-usa/ (Hämtad 2018-09-02)
4 Nationalencyklopedin. Kust. 2018. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/kust (Hämtad 2018-09-02)
5 Nationalencyklopedin. Skärgård. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/skärgård (Hämtad 2018-09-02)
6 Dagens Nyheter. Holmström, Mikael. Stor amerikansk närvaro i svensk militärövning. 2017. https://www.dn.se/arkiv/nyheter/stor-amerikansk-narvaro-i-svensk-militarovning/ (Hämtad 2018-09-02)
7 Sveriges Television. Muntau, Michelle. ”Rysslands agerande utgör ett allvarligt hot”. 2018. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/rysslands-agerande-utgor-ett-allvarligt-hot (Hämtad 2018-09-02)
8 United States Marine Corps. Marine Corps Pre-Positioning Program - Norway. 2018. http://www.candp.marines.mil/Organization/MAGTF/Marine-Corps-Pre-Positioning-Program-Norway-MCPP-N/ (Hämtad 2018-09-02)
9 DS 2017:66. Motståndskraft. Inriktningen av totalförsvaret och utformningen av det civila försvaret 2021–2025. s. 63.

1 kommentar:

  1. "Vilket gör det faktiska intresset för Sverige säkerhet hos våra politiska partier beklämmande, då det oaktat partitillhörigheten ej förefaller finnas en realistisk och än viktigare en tydligt utstakad väg för att stärka skyddet av Sverige i händelse av ett väpnat angrepp." Citat; Jägarchefen


    Jag har funderat mycket på det här som Försvarspolitisk talesperson för Kristna Värdepartiet. Jag har inte kommit fram till en tydligt utstakad väg för hur, vad, när, var och i vilken ordning vi ska förstärka försvaret. Det händer så mycket på vägen att planer kan omkullkastas av motståndarens vidtagna motåtgärder. Men luftvärn står högst på listan vilket det bör göra för varje tänkande och insatt människa.


    Jag har dock kommit fram till ett svar på vilken roll Polisen respektive militären ska ha vid ett krig eller vid ett pågående terrorbrott. Alla terrorbrott genomförs inte med en singulär explosion. Mattias Flink, Anders Behring Breivik och OS i München 1972 är tre exempel på att så inte behöver vara fallet.


    Vill du acceptera ett gästinlägg så kan jag lägga fram mina idéer?

    SvaraRadera