måndag 30 december 2019

Grisens år

Reflektion

Likt tidigare år kommer det sista inlägget för året användas i syfte att belysa händelser som troligtvis kommer följa med oss in i 2020 och därmed även det nya deceniet. Det år som snart tar slut har enligt den kinesiska kalendern varit "Grisens år". Tidigare år har detta årssluts inlägg i mångt varit fokuserat kring närområdet, detta år blir det snarare bortom det. Ett längre inlägg kring närområdet kommer komma under inledningen av nästa år, då det snart är fyra år sedan en större ansats genomfördes för att beskriva möjliga händelseutvecklinger i vårt direkta närområde. Detta inlägg gör inte ansats på att belysa allt som skett, utan det belyser en begränsad del av undertecknads minnesanteckningar från det gågna året, vilket bör beaktas av er läsare.

Den första signifikanta händelsen inträffade egentligen redan innan 2019 i och med det 60 dagars ultimatum USA ställde på Ryssland i december 2018 för att börja efterleva det s.k. INF-avtalet, detta maa. att USA ansåg att Ryssland flagrant bröt mot det. Den 02FEB2019 meddelade USA att de ansåg att Ryssland ej hade efterlevt INF-avtalet varvid de avsåg att lämna det maa. Rysslands avtalsbrott.1 Därefter vidtog en enl. det ingångna avtalet sex månaders uppsägningstid för avtalets makulerande, varvid det upphörde att gälla den 02AUG2019.2

Vad avser säkerhetsskapande avtal får det även anses vara troligt att det s.k. Open Skies avtalet även kan komma att påverkas, maa. att USA President, Donald Trump, förefaller överväga att lämna det. Huruvida det kommer påverka avtalet som helhet återstår att se,3 dock får det ses som troligt att om USA lämnar avtalet kommer det få påverkningar på endera sätt.4 Vad avser ”Nya-START” avtalet som begränsar mängden strategiska kärnvapen mellan Ryssland och USA förefaller det även vara troligt att det avtalet kommer kollapsa under 2020, om än att det inte upphör att gälla förrän i februari 2021. Amerikanska statstjänstemän har dock framfört att USA President kommer avgöra huruvida USA fortsatt skall vara delaktig i avtalet eller ej under nästa år. Ryssland förefaller dock se det som att sannolikheten för ett förnyat avtal är låg.5

Detta bör särskilt beaktas då tröskeln för användandet av kärnvapen förefaller minskats under det gågna året, eller snarare identifierats som låg.6 Vilket särskilt bör beaktas för Finland, Norge och Sverige maa. att över hälften av Rysslands andraslagsförmåga är baserad på Nordkalotten.7 Avslutningsvis vad avser de säkerhetsskapande avtalen, berördes även dessa vid det ryska försvarsministeriets årliga utökade möte där dess gångna verksamhetsår belyses. Vid detta möte förefaller innebörden av det som framfördes varit att det är vaga möjligheter kring den fortsatta existensen för Open Skies och New-START avtalet.8

Nästa stora säkerhetspolitiska händelse under året får anses utgöras av mötet mellan Rysslands President, Vladimir Putin, och Kinas President, Xi Jinping, den 05JUN2019. Detta möte har ej berörts i någon mer fördjupad omfattning av massmedia, i akademiska kretsar har det dock berörts. Trots det mötet möjligen utgör grunden för en säkerhetspolitisk och strategisk förändring, vilket även kom att visa sig några veckor senare. Ur ett säkerhetspolitiskt perspektiv innebär det att de båda parterna fortsatt skall agera i enlighet med den tidigare överenskommelsen mellan de båda staterna från 2016, att stärka den globala strategiska stabiliteten. De båda staterna anser sig ha ett ansvar för att säkerställa internationell säkerhet och upprätthållande av global och regional strategisk stabilitet. I den presskommuniké som publicerades på den ryske presidentens hemsida, bestod kommunikén till övervägande del om kärnvapenfrågor.9 Dock skall detta inte tolkas som att en allians med förpliktelser eller dylikt har formats mellan de båda staterna. Snarare rör det sig om att de båda staterna just nu kan tjäna på att stödja varandra. Då det innebär att Ryssland kan fokusera på sin samlade västra strategiska riktning emedan Kina kan fokusera på sin samlade östra och sydliga strategiska riktning.

Den 23JUL2019 kom möjligtvis en indikation på den återförsäkring Kina och Ryssland genomförande den 05JUN2019, avseende säkerställandet av regional och strategiskt stabilitet, uppvisas. Vid detta datum genomfördes vad som möjligen var en gemensam s.k. "avskräckningspatrull". Detta maa. att de vapenbärande flygplanen från både Kina och Ryssland som deltog i patrullen har förmågan att bära kärnvapen. Därutöver deltog luftstridsledningsflygplan från de båda nationerna. Dock kom detta att överskuggas av att Sydkoreanskt jaktflyg både släppte facklor samt sköt varningsskott maa. att ett ryskt luftstridsledningsflygplan skall ha kränkt luftrummet mellan de av Japan och Sydkorea omstridda Liancourtöarna, vilket Sydkorea hävdar utgör dess territorium.10

Vad som dock bör beaktas är det undertecknad skrev inledningsvis, denna gemensamma flygpatrull som förefaller varit en avskräckningspatrull bör ej negligeras i den säkerhetspolitiska diskursen utan den får snarare anses utgöra en signifikant förändring. Till det bör även den övningsverksamhet Kina och Ryssland påbörjat tas i beaktande, såsom kinesiskt deltagande i de två senaste ryska operativa-strategiska övningarna. Men även fjolårets gemensamma flottövning, där kinesiska och ryska fartyg övade i Östersjön, dessa maritima övningar har dock pågått ett antal år.

Turkiet har även varit centrum för ett antal säkerhetspolitiska händelser under det gångna året, händelser som kan te sig lokala men som möjligen kan få regionala eller globala följdverkningar beroende på hur de utvecklas. Det första området är Turkiets upphandling och nu genomförd leverans samt påbörjade förbandssättning av det ryska S-400 systemet som skall vara operativt i april 2020, ytterligare upphandlingar diskuteras även med Ryssland.11 Detta kom resultera i att USA strök Turkiet ur F-35 samarbetet och avbröt export av det aktuella stridsflygplanssystemet till Turkiet.12 Fortfarande diskuteras om USA skall utsätta Turkiet för sanktioner maa. köpet av det ryska luftvärnssystemet.13 Tjänstemän inom försvarsalliansen NATO förefaller även vara oroade över Turkiets agerande i denna fråga men även andra.14

Parallellt med den kris som uppstod kring S-400 systemet uppstod ytterligare en, när en ny-gammal konflikt återkom, nämligen kring naturfyndigheter utanför Cyperns kust. Initialt kom det handla om gasfyndigheter väster om Cypern som Turkiet anser sig ha rätt att exploatera, emedan området ligger inom den grekcypriotiska maritima ekonomiska zonen. Därefter kom Turkiet att sända borrningsfartyg till ett område söder om Cypern som redan är upplåtet för exploatering. Reaktionerna på det Turkiska agerandet har dock varit måttliga, USA Utrikesminister, Mike Pompeo, påtalade det turkiska agerandet som "illegalt" och "oacceptabelt".15

Den Europeiska Unionen kom även ta beslut om möjligheten att genomdriva ekonomiska sanktioner maa. det Turkiska agerandet.16 Detta i sin tur kom föranleda att Turkiets President, Recep Tayyip Erdoǧan, hotade med att dra sig ur samtal med EU och öppnade upp för möjligheten att återsända individer ur terroristorganisationen IS till Europa samt han framförde att EU inte skulle hota Turkiet över utveckling kring Cypern.17 Den senaste utvecklingen i denna fråga förefaller vara det maritima gränsavtal som Turkiet och Libyen undertecknade i slutet av november, som troligtvis möjliggör exploatering av naturresurser i Medelhavet. Detta avtal motsätts dock av ett flertal länder runt Medelhavet,18 varvid möjligheten för ytterligare spänningar får ses som möjligt till troligt.

Nästa säkerhetspolitiska händelse som involverade Turkiet kom bli kring det de själva benämner som upprättandet av en säkerhetszon på syriskt territorium, vilket kom att genomföras i samband med USA trupptillbakadragande ur Syrien.19 Detta kom föranleda protester av bl.a. ett antal EU och NATO anslutna länder.20 Det kom i sin tur skapa turbulens kring NATO försvarsplaner för dess östra medlemsländer maa. att Turkiet ej ansåg sig få erkännande för en sydlig försvarsplan, där de bl.a. vill benämna den kurdiska organisationen Folkets försvarsenheter (YPG) som en terroristorganisation, varvid de ej avåg att stödja planen för de östra medlemsländerna.21 Vad statusen de facto nu är för NATO försvarsplan för dess östra medlemsländer får anses vara något oklart, NATO Generalsekreterare säger att den är godkänd emedan Turkiets utrikesminister säger att det ej är fallet.22

Kort därefter kom även Turkiet under december månad öppna upp för möjligheten att skicka militära förband till Libyen,23 vilket Libyen även kom att begära i slutet av december månad.24 Detta riskerar även att skapa friktioner mellan Turkiet och Ryssland, då Turkiets President har uttryckt ett tydligt missnöje med att det ryska privata militärföretaget "Wagner gruppen" är involverade i stridigheterna i Libyen.25 USA har även uttryckt sin oro kring deltagandet av den s.k. "Wagner gruppen" i konflikten i Libyen.26 Rysslands och Turkiets Presidenter kommer träffas under januari månad 2020 för att diskutera konflikten i Libyen.27

Här kan det kanske te sig lite överdrivet att avdela en stor textmängd kring Turkiets säkerhetspolitiska förehavanden under 2019. Dock utgör Turkiet den andra största truppbidragande nationen i NATO, dess geostrategiska placering mellan Asien och Europa väger även väldigt tungt i säkerhetspolitiska sammanhang.28 Därmed påverkar även Turkiets förehavanden oss indirekt i Sverige. Vilket ur ett säkerhetspolitiskt sammanhang just nu kanske främst accentueras genom motsättningen kring NATO försvarsplan för de östra medlemsländerna, som i högsta grad får anses påverka Sverige i händelse av en väpnad konflikt mellan NATO och Ryssland utifrån vår placering i förhållande till bl.a. de baltiska staterna och Polen.29

Detta år visade det sig även hur sårbar den globala energiförsörjningen kan vara vid en antagonistisk stats påverkan. Den 14SEP2019 kom vad som förefaller varit ett Iranskt angrepp mot två Saudiarabiska oljeanläggningar att genomföras. Detta angrepp kom tillfälligt halvera Suadiarabiens oljeproduktion och minska den globala oljeproduktion med 5% samt under en begränsad tid öka oljepriset med 20%. Själva angreppet genomfördes med 18 stycken obemannade flygande farkoster samt tre stycken lågflygande robotar. Angreppet genomfördes mot vitala delar av anläggningarna, vilket tydde på ingående kunskap kring sårbarheter på en oljeanläggning. Konsekvensen av själva angreppet för Iran blev dock liten, den synligaste får anses utgöras av att USA flyttade militära förband och förmågor till Saudiarabien och utfärdade en direkt varning till Iran. Vilket förefaller varit vad de räknat med, då det enligt en uppgift förefaller finnas en syn hos vissa beslutsfattare i Iran att USA president är svag och ses som en "Twittrande tiger".30 Däremot förefaller USA genomfört ett cyberangrepp mot Iran som svar på angreppet mot de två Saudiarabiska oljeanläggningarna, detta cyberangrepp skall ha riktats mot Irans förmåga till propaganda.31

Drygt tre månader innan angreppet mot den Saudiarabiska oljeanläggningarna, kom Iran skjuta ned en större amerikansk obemannad flygande farkost. Enligt Iran flög farkosten i dess luftrum, emeden USA hävdar att den flög över internationellt luftrum.32 Vilket kom föranledda att USA President, Donald Trump, beslutade om flygangrepp mot Iran. Dock återkallade han detta beslut i sista stund.33 Däremot förefaller ett cyberangrepp genomförts av USA gentemot Iran samma dag som dess obemannade flygande farkost blev nedskjuten, huruvida cyberangreppet var kopplat till nedskjutningen eller om Irans nedskjutning var ett svar på cyperangreppet får ses som oklart. Det amerikanska cyperangreppet kom att inriktade sig mot Irans förmåga att påverka fartygstrafiken i den Persiska Viken.34

Vad avser dessa amerikanska obemannade flygande farkoster har flera skjutits ned under det gågna året och inte bara kring den Arabiska halvön.35 Utan en amerikansk farkost skall även skjutits ned över Libyen. USA hävdar att det antingen var anställda hos ett ryskt privat militärföretag alternativt personal ur Khalifa Haftars Libyska Nationella Armé som genomförde nedskjutningen. Farkosten skall ha skjutits ned över ett område som behärskas av Haftar, cirka 65 km sydöst om Tripoli.36

Före nedskjutningen av den obemannade flygande farkosten den 20JUN2019 kom USA även hävda att Iran var involverad i att placera magnetminor på tankerfartyg i området av vilket även ett antal detonerade, något Iran motsatte sig vara skyldig till.37 Utöver direkta angrepp mot tankerfartyg kom även ett antal tankerfartyg att bordas och belsagtas av Iran under sommaren 2019. Däribland det svenskt ägda tankerfartyget Stena Impero.38 Att det fortfarande, i slutet av 2019, finns risker kvar för sjöfarten i anslutning till den Persiska Viken accentueras tydligt genom det Japanska beslutet om att flytta ett örlogsfartyg och patrullflygplan till området. Detta för att skydda dess oljetransporter i området Adenviken, Arabiska havet och Omanbukten. En särskild order skall även finnas för den japanska maritima styrkan vad avser användandet av vapenmakt. Cirka 90% av Japans råolje import kommer från Mellanöstern.39

Ur detta perspektiv blir även den gemensamma marinövningen mellan Kina, Iran och Ryssland i Omanbukten mellan den 27-30DEC2019 väldigt intressant. Detta utifrån perspektivet att cirka 1/5 av världens olja transporteras igenom Hormuzsundet och öster därom ligger Omanbukten.40 Läggs därtill till att Kina deltar i denna marina övning, som maritimt skulle kunna påverka cirka 1/3 av världens fartygstransporter på köl i Sydkinesiska sjön.41 Därutöver Rysslands långa gräns längs Nordostpassagen, som troligtvis på sikt mtp. klimatförändringarna kommer bli en viktig sjötransportväg,42 blir det en högst intressant konstallation som övat när de tre staterna redan nu och på sikt kan påverka en stor del av världens transporter på köl. Vilket utgör det övervägande transportsättet av olika varor i världen.43 Dock skall inte konstallationen som övar ses som något nytt, då Ryssland och Kina samt Ryssland och Iran tidgare och fortsatt samarbetat i olika frågor. Varvid denna gemensamma marinövning får ses som en naturlig utveckling av deras samarbete. Framförallt i konstallationen Ryssland och Kina, där det går att återkoppla till dess förnyade avsiktsförklaring att stärka den strategiska stabiliteten på global och regional nivå.

Vad avser NATO som Sverige sätter stor vikt vid för sin säkerhetspolitik, förefaller det gågna året stundom varit turbulent. Där turbulensen inom NATO kanske främst har accentueras genom Frankrikes President, Emmanuel Macron, uttalanden. Där han i samband med Turkiets inmarsch i Syrien kraftigt kritiserade organisationen, men även USA President för att inte delgivit innan att amerikanska förband skulle dras ur Syrien, ett agerande som även tvingade Frankrike att dra ur sina specialförband som opererade i området.44 Därefter kom Macron att uttala sig i en intervju och förklara att NATO som organisation var "hjärndöd" då försvarsalliansen, enligt honom, saknar ett strategiskt syfte.45 USA President förefaller ej uppskattat den franske presidentens uttalanden, vilket han tydliggjorde under NATO toppmötet i London i inledningen av december månad 2019.46

I sammanhanget är det även värt att notera den franske presidentens uttalanden att det nu, enligt honom, är tillfälle att omvärdera Europas strategiska relation med Ryssland. Ett uttalande som förefaller skapat viss oro inom de Östeuropeiska medlemsländerna av NATO.47 Därtill tillkommer Turkiets olika ageranden som tidigare berörts i inlägget. Dock förefaller NATO enats om att skapa förmågan att inom 30 dagar kunna insätta 30 bataljoner, 30 stycken flygdivisioner och 30 örlogsfartyg.48

2019 innebar även att EU firade att det passerat 10 år sedan Lisabonfördraget undertecknades. De senaste åren har för EU som organisation inneburit en turbulent tid, med ökade nationalistiska strömmningar, skepticism gentemot EU o.dyl.49 Varvid EU förefaller minskat i styrka trots sin potential och blivit en allt mer marginaliserad säkerhetspolitisk aktör under det senaste deceniet. Där Kina, Ryssland och USA i en allt större utsträckning förefaller kunna utmanöverera EU, ofta pågrund av att de europeiska politikerna inte kan eller vill agera och sträva mot en gemensam målbild samt intresse.50 Vilket å andra sidan t.ex. olika former påverkansoperationer hos ett antal aktörer har som målsättning, varvid del av denna oförmåga möjligen går att finna i det. Hur Brexit slutligt kommer påverka EU som aktör återstår att se, möjligen blir processen klar under nästa år.51

Inom ramen för EU bör det även noteras att USA President i december månad 2019 undertecknade en lagstiftning vilket framtvingar att USA skall införa sanktioner mot de företag som är involverade i byggandet av Nordstream 2 d.v.s. den gasledning som går från Ryssland till Tyskland genom Östersjön. Inom 60 dagar från det att lagstiftningen undertecknades skall företag som är involverade i arbetet identifieras för att därefter utsättas för sanktioner. Detta har inneburit att det Schweizisk-holländska företaget Allseas avslutat sitt arbete med att lägga rören för Nordstream 2.52 Rysslands President har dock framfört att det ryska företaget Gazprom upphandlade ett fartyg 2016, med ett scenario som nu utspelas i åtanke, som möjliggör att projektet kan fortsätta.53 Enligt en uppgift skall projektet bara försenas med några månader om Ryssland fortsätter att driva projektet med egna resurser.54 I sammanhanget är det intressant att se hur detta eventuellt kan komma att påverka svenska intressen och relationer med USA då hamnen i Karlshamn tidigare har lagrat rör för Nordstream 2.55 Den tyska reaktionen bör särskilt noteras då de tydligt motsätter sig de amerikanska sanktionerna.56

Således finns det ett antal faktorer internt inom två av de organisationer Sverige avhängt mycket av sin säkerhetspolitiska grund på, som kan komma att visa sig vara försvagande. Därutöver förefaller den s.k. transatlantiska länken försvagas när olika intressen ställs emot varandra. Sammantaget kan det möjligen innebära att Sveriges säkerhetspolitiska situation kan komma att försvagas under det kommande och de kommande åren. I mångt är detta avhängt på hur både EU och NATO väljer att agera och visar en samlad styrka. Kan inte en gemensam säkerhetspolitisk målbild uppnås som även är trovärdig, kommer heller inte organisationerna bli trovärdiga varvid möjligheten finns att dess svagheter kommer exploateras. På motsvarande sätt som Iran just nu förefaller exploatera vad de upplever är en svaghet hos USA.

2019 har även varit ett år fullt av våldsamma protester. Sydamerika har tillsammans med Hong Kong varit de två tydligaste områdena. Dock har våldsamma protester förekommit på andra ställen runt om på jorden.57 Vad avser Sydamerika bör det särskilt noteras att USA förefaller haft en plan på att intervenera i Venezuela,58 där Ryssland även förefaller ha intressen.59 Men även Kina och Iran har intressen i Sydamerika,60 varvid denna världsdel särskilt bör beaktas under 2020. Möjligheten finns att både Kina, Iran, Ryssland och USA kan komma genomföra dolda kraftmätningar i den världsdelen under 2020, eller under de kommande åren. Vilket kan komma ge följdverkningar utanför den aktuella regionen.

2019 var även det år där den transatlantiska länken visade sig på allvar återigen, trots att den förefaller kunna vara svag, i och med att övningen Defender-2020 offentliggjordes. Där USA under KV I-II 2020 kommer överföra ca 20,000 soldater med utrustning från Nordamerika till Europa och sprida ut dem i Europa inom ramen för den aktuella övningen. Övningen i sig är den största på 25 år när det kommer till att deployera förband från Nordamerika till Europa.61 I detta sammanhang bör särskilt den ryska ubåtsövningen under slutet av oktober månad noteras.62 Då det får ses som möjligt att det var en direkt styrkedemonstration gentemot den kommande Defender-2020 övningen under nästa år. Detta med anledning av hur pass mycket materiel som kommer föras över på köl längs ett antal konvoj rutter. Vilket återigen bör beaktas ur finska, norska och svenska säkerhetspolitiska förhållanden, som tidigare berörts i detta inlägg.

Avslutningsvis, det finns ett stort antal faktorer, långt fler än tidigare, som kommer forma det första året på det nya decenneiet och även de kommande åren. Givetvis kan detta blogginlägg måla upp en relativt dyster bild, vilket inte är meningen utan det ämnar snarare att belysa den stora mängd inflytelser som numera måste mötas på olika plan. Vilket jag vill hävda är den enskilt viktigaste faktorn i dagsläget att ta med sig in i det nya deceniet d.v.s. att möta upp dessa inflytelser och helst vara proaktiv kontra reaktiv.

Med detta, ett gott nytt år till er alla läsare!

Have a good one! // Jägarchefen

Källförteckning

Center for Strategic and International Studies 1 (Engelska)
CNBC 1 (Engelska)
Jägarchefen 1 (Svenska)
NATO 1 (Engelska)
Norsk rikskringkasting 1 (Norska)
Reuters 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14, 15, 16, 17, 18, 19, 20, 21, 22, 23, 24, 25, 26, 27, 28, 29, 30, 31, 32, 33, 34, 35, 36, 37, 38, 39, 40, 41, 42, 43, 44, 45, 46, 47 (Engelska)
Riksdagen 1 (Svenska)
Russian strategic nuclear forces 1 (Engelska)
Rysslands President 1, 2 (Engelska/Ryska)
Sveriges Television 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9 (Svenska)
The New York Times 1 (Engelska)
The Wall Street Journal 1 (Engelska)
U.S. State Department 1 (Engelska)

Slutnoter

1 Sveriges Television. Olsson, Jonas. USA drar sig ur kärnvapenavtalet INF med Ryssland. 2019. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/usa-drar-sig-ur-karnvapenavtalet-som-slots-med-sovjet (Hämtad 2019-12-30)
2 U.S. State Department. Treaty Between The United States Of America And The Union Of Soviet Socialist Republics On The Elimination Of Their Intermediate-Range And Shorter-Range Missiles (INF Treaty). 2017. https://2009-2017.state.gov/t/avc/trty/102360.htm (Hämtad 2019-12-30)
Sveriges Television. Borgert, Linnéa. Nu löper kärnvapenavtalet INF ut: ”Oron är berättigad”. 2019. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/nu-loper-karnvapenavtalet-inf-ut-oron-ar-berattigad (Hämtad 2019-12-30)
3 Sveriges Television. Olsson, Jonas. Uppgift: Viktigt avtal om vapenkontroll i Ryssland och USA hotat. 2019. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/viktigt-avtal-om-militar-flygovervakning-mellan-usa-och-ryssland-ar-hotat (Hämtad 2019-12-30)
4 Sveriges Television. Olsson, Jonas. Expert: Eskalerande sönderfall i säkerhetssamarbetet i Europa. 2019.https://www.svt.se/nyheter/utrikes/expert-eskalerande-sonderfall-i-sakerhetssamarbetet-i-europa (Hämtad 2019-12-30)
5 Sveriges Television. Olsson, Jonas. Putin varnar för sammanbrott i kärnvapenavtal. 2019. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/putin-varnar-for-sammanbrott-i-nedrustning-av-karnvapen (Hämtad 2019-12-30)
Reuters. Balmforth, Tom. Russia says it's already too late to replace new START treaty. 2019. https://www.reuters.com/article/us-russia-usa-missiles/russia-says-its-already-too-late-to-replace-new-start-treaty-idUSKBN1XB3NR (Hämtad 2019-12-30)
Reuters. Russian spy chief: New Start treaty unlikely to be extended – TASS. 2019. https://uk.reuters.com/article/uk-russia-usa-missiles/russian-spy-chief-new-start-treaty-unlikely-to-be-extended-tass-idUKKBN1XP166 (Hämtad 2019-12-30)
6 Sveriges Television. Olsson, Jonas. Expert: Ökad risk att USA eller Ryssland tar till kärnvapen. 2019. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/sipris-expert-risken-for-karnvapenkrig-har-okat (Hämtad 2019-12-30)
7 Russian strategic nuclear forces. Strategic fleet. 2019. http://russianforces.org/navy/ (Hämtad 2019-12-30)
8 President of Russia. Defence Ministry Board meeting. 2019. http://en.kremlin.ru/events/president/news/62401 (Hämtad 2019-12-30)
9 Президент России. Совместное заявление Российской Федерации и Китайской Народной Республики об укреплении глобальной стратегической стабильности в современную эпоху. 2019. http://kremlin.ru/supplement/5412 (Hämtad 2019-12-30)
10 Jägarchefen. Okontrollerbart händelseförlopp. 2019. https://jagarchefen.blogspot.se/2019/08/okontrollerbart-handelseforlopp.html (Hämtad 2019-12-30)
11 Reuters. Turkey begins receiving Russian missiles in challenge to U.S. and NATO. 2019. https://www.reuters.com/article/us-turkey-security/russia-delivers-missile-system-to-turkey-in-challenge-to-nato-idUSKCN1U70S9 (Hämtad 2019-12-30)
Reuters. Russia hopes to agree new S-400 missile deal with Turkey next year. 2019. https://www.reuters.com/article/us-russia-turkey-missiles/russia-hopes-to-agree-new-s-400-missile-deal-with-turkey-next-year-idUSKBN1Y00GH (Hämtad 2019-12-30)
12 Reuters. U.S. removing Turkey from F-35 program after its Russian missile defense purchase. 2019. https://www.reuters.com/article/us-turkey-security-usa/u-s-removing-turkey-from-f-35-program-after-its-russian-missile-defense-purchase-idUSKCN1UC2DD (Hämtad 2019-12-30)
13 Reuters. U.S. senators want Turkey sanctioned over Russia missile system. 2019. https://www.reuters.com/article/us-turkey-usa-senate/u-s-senators-want-turkey-sanctioned-over-russia-missile-system-letter-idUSKBN1Y620Q (Hämtad 2019-12-30)
14 Reuters. Pentagon chief: Need to speak with Turkish counterpart to understand Erdogan base comments. 2019. https://www.reuters.com/article/us-usa-turkey-pentagon/pentagon-chief-need-to-speak-with-turkish-counterpart-to-understand-erdogan-base-comments-idUSKBN1YL02W (Hämtad 2019-12-30)
15 Reuters. Timeline: Turkey's gas exploration off Cyprus raises tensions. 2019. https://www.reuters.com/article/us-cyprus-turkey-ship-timeline/timeline-turkeys-gas-exploration-off-cyprus-raises-tensions-idUSKBN1WT20L (Hämtad 2019-12-30)
16 Reuters. EU agrees sanctions on Turkey over Cyprus drilling, to add names later. 2019. https://www.reuters.com/article/us-cyprus-turkey-eu/eu-agrees-sanctions-on-turkey-over-cyprus-drilling-to-add-names-later-idUSKBN1XL1MC (Hämtad 2019-12-30)
17 Reuters. Turkey's Erdogan says talks with EU may end over Cyprus sanctions. 2019. https://www.reuters.com/article/us-cyprus-turkey-eu/turkeys-erdogan-says-talks-with-eu-may-end-over-cyprus-sanctions-idUSKBN1XM19C (Hämtad 2019-12-30)
18 Reuters. Turkey signs maritime boundaries deal with Libya amid exploration row. 2019. https://www.reuters.com/article/us-turkey-libya/turkey-signs-maritime-boundaries-deal-with-libya-amid-exploration-row-idUSKBN1Y213I (Hämtad 2019-12-30)
Reuters. Israel opposes Turkey-Libya maritime border accord. 2019. https://www.reuters.com/article/us-israel-turkey-greece/israel-opposes-turkey-libya-maritime-border-accord-idUSKBN1YR1VN (Hämtad 2019-12-30)
19 Reuters. Trump defends his Syria pullout against Republican criticism. 2019. https://www.reuters.com/article/us-syria-security-turkey-usa-trump/trump-defends-his-syria-pullout-against-republican-criticism-idUSKBN1WO2B1 (Hämtad 2019-12-30)
Reuters. Erdogan says Turkey to launch military operation in northeast Syria. 2019. https://www.reuters.com/article/us-syria-security-turkey-usa/erdogan-says-turkey-to-launch-military-operation-in-northeast-syria-idUSKCN1WK053 (Hämtad 2019-12-30)
20 Reuters. Factbox: Reaction to Turkey's military advance into Syria. 2019. https://www.reuters.com/article/us-syria-security-turkey-reaction-factbo/factbox-reaction-to-turkeys-military-advance-into-syria-idUSKBN1WO217 (Hämtad 2019-12-30)
21 Reuters. Turkey to oppose NATO plan if it does not recognise terrorism threats- Erdogan. 2019. https://www.reuters.com/article/nato-summit-syria-erdogan/turkey-to-oppose-nato-plan-if-it-does-not-recognise-terrorism-threats-erdogan-idUSI7N28900C (Hämtad 2019-12-30)
22 Reuters. Turkey drops block on defence plan for Baltics - NATO chief. 2019. https://www.reuters.com/article/nato-summit-turkey/turkey-drops-block-on-defence-plan-for-baltics-nato-chief-idUSL9N26V03R (Hämtad 2019-12-30)
Reuters. Turkey says it did not fully approve NATO's Baltic defence plan. 2019. https://uk.reuters.com/article/uk-nato-summit-turkey/turkey-says-it-did-not-fully-approve-natos-baltic-defence-plan-idUKKBN1YA1Z0 (Hämtad 2019-12-30)
24 Reuters. Libya makes formal request for Turkish military support: official. 2019. https://www.reuters.com/article/us-turkey-libya-request/libya-makes-formal-request-for-turkish-military-support-official-idUSKBN1YU158 (Hämtad 2019-12-30)
25 Reuters. Erdogan says Turkey won't be silent over mercenaries in Libya. 2019. https://www.reuters.com/article/us-libya-turkey-russia/erdogan-says-turkey-wont-be-silent-over-mercenaries-in-libya-idUSKBN1YO1GD (Hämtad 2019-12-30)
26 Reuters. U.S. says concerned as Libyan conflict turning bloodier with Russian mercenaries: official. 2019. https://www.reuters.com/article/us-usa-libya/u-s-says-concerned-as-libyan-conflict-turning-bloodier-with-russian-mercenaries-official-idUSKBN1YP0DG (Hämtad 2019-12-30)
27 Reuters. Russia and Turkey to discuss Libya military support in January: Kremlin. 2019. https://www.reuters.com/article/us-russia-turkey-libya/russia-and-turkey-to-discuss-libya-military-support-in-january-kremlin-idUSKBN1YL0YS (Hämtad 2019-12-30)
28 Reuters. Despite loveless marriage, NATO to keep Turkey close. 2019. https://www.reuters.com/article/us-nato-turkey/despite-loveless-marriage-nato-to-keep-turkey-close-idUSKBN1X41N9 (Hämtad 2019-12-30)
29 Ds 2019:8. Värnkraft. Inriktningen av säkerhetspolitiken och utformningen av det militära försvaret 2021–2025. s. 107.
30 Reuters. Special Report:‘Time to take out our swords' – Inside Iran’s plot to attack Saudi Arabia. 2019. https://www.reuters.com/article/us-saudi-aramco-attacks-iran-special-rep/special-report-time-to-take-out-our-swords-inside-irans-plot-to-attack-saudi-arabia-idUSKBN1XZ16H (Hämtad 2019-12-30)
31 Reuters. Exclusive: U.S. carried out secret cyber strike on Iran in wake of Saudi oil attack: officials. 2019. https://www.reuters.com/article/us-usa-iran-military-cyber-exclusive/exclusive-u-s-carried-out-secret-cyber-strike-on-iran-in-wake-of-saudi-oil-attack-officials-idUSKBN1WV0EK (Hämtad 2019-12-30)
32 Reuters. Factbox: The Global Hawk drone shot down by Iran. 2019. https://www.reuters.com/article/us-mideast-iran-usa-factbox/factbox-the-global-hawk-drone-shot-down-by-iran-idUSKCN1TL29K (Hämtad 2019-12-30)
33 Reuters. Trump says he aborted retaliatory strike to spare Iranian lives. 2019. https://www.reuters.com/article/us-mideast-iran-usa/trump-says-he-aborted-retaliatory-strike-to-spare-iranian-lives-idUSKCN1TL07P (Hämtad 2019-12-30)
34 The New York Times. U.S. Cyberattack Hurt Iran’s Ability to Target Oil Tankers, Officials Say. 2019. https://www.nytimes.com/2019/08/28/us/politics/us-iran-cyber-attack.html (Hämtad 2019-12-30)
35 Reuters. U.S. drone shot down over Yemen: officials. 2019. https://www.reuters.com/article/us-yemen-security-usa-drone/u-s-military-drone-shot-down-over-yemen-officials-idUSKCN1VB180 (Hämtad 2019-12-30)
36 Reuters. Exclusive: U.S. says drone shot down by Russian air defenses near Libyan capital. 2019. https://www.reuters.com/article/us-usa-libya-russia-drone-exclusive/exclusive-u-s-says-drone-shot-down-by-russian-air-defenses-near-libyan-capital-idUSKBN1YB04W (Hämtad 2019-12-30)
37 Reuters. U.S. Navy says mine fragments suggest Iran behind Gulf tanker attack. 2019. https://www.reuters.com/article/us-iran-nuclear/u-s-navy-says-mine-fragments-suggest-iran-behind-gulf-tanker-attack-idUSKCN1TK1DX (Hämtad 2019-12-30)
Reuters. U.S. military releases new images from oil tanker attacks. 2019. https://www.reuters.com/article/us-mideast-attacks-usa-images/u-s-military-releases-new-images-from-oil-tanker-attacks-idUSKCN1TI2PT (Hämtad 2019-12-30)
38 Sveriges Television. Skagerström Lindau, Amanda. Detta har hänt: Irans beslag av tankfartyget Stena Impero. 2019. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/irans-beslag-av-tankfartyget-stena-impero-detta-har-hant (Hämtad 2019-12-30)
39 Reuters. Japan to send warship, aircraft to Middle East to protect vessels. 2019. https://www.reuters.com/article/us-mideast-iran-japan/japan-to-send-warship-aircraft-to-middle-east-to-protect-vessels-idUSKBN1YV00W (Hämtad 2019-12-30)
40 Reuters. Strait of Hormuz: the world's most important oil artery. 2019. https://www.reuters.com/article/us-mideast-iran-tanker-factbox/strait-of-hormuz-the-worlds-most-important-oil-artery-idUSKCN1UG0FI (Hämtad 2019-12-30)
Sveriges Television. Olsson, Jonas. Iran genomför första militära marinövningen med Kina och Ryssland. 2019. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/iran-genomfor-forsta-militara-marinovningen-med-kina-och-ryssland (Hämtad 2019-12-30)
41 Center for Strategic and International Studies. How much trade transits the South China Sea?. 2019. https://chinapower.csis.org/much-trade-transits-south-china-sea/ (Hämtad 2019-12-30)
42 Reuters. China unveils vision for 'Polar Silk Road' across Arctic. 2018. https://www.reuters.com/article/us-china-arctic/china-unveils-vision-for-polar-silk-road-across-arctic-idUSKBN1FF0J8 (Hämtad 2019-12-30)
43 Center for Strategic and International Studies. How much trade transits the South China Sea?. 2019. https://chinapower.csis.org/much-trade-transits-south-china-sea/ (Hämtad 2019-12-30)
44 Reuters. Macron takes swipe at halting NATO reaction to Turkey's Syria incursion. 2019. https://www.reuters.com/article/us-syria-security-turkey-macron/macron-takes-swipe-at-halting-nato-reaction-to-turkeys-syria-incursion-idUSKBN1WX1QX (Hämtad 2019-12-30)
45 Reuters. France's Macron: I'm not sorry I called NATO brain dead. 2019. https://www.reuters.com/article/us-france-nato-braindead/frances-macron-says-nato-brain-death-remarks-were-a-wake-up-call-idUSKBN1Y21JE (Hämtad 2019-12-30)
46 Reuters. 'Very, very nasty': Trump clashes with Macron before NATO summit. 2019. https://www.reuters.com/article/us-nato-summit/very-very-nasty-trump-clashes-with-macron-before-nato-summit-idUSKBN1Y7005 (Hämtad 2019-12-30)
47 Reuters. France's Macron: I'm not sorry I called NATO brain dead. 2019. https://www.reuters.com/article/us-france-nato-braindead/frances-macron-says-nato-brain-death-remarks-were-a-wake-up-call-idUSKBN1Y21JE (Hämtad 2019-12-30)
Reuters. Poland sees limited room for Russia diplomacy, despite Macron overtures. 2019. https://www.reuters.com/article/us-poland-russia-macron/poland-sees-limited-room-for-russia-diplomacy-despite-macron-overtures-idUSKBN1YH1YA (Hämtad 2019-12-30)
48 NATO. Press conference: by NATO Secretary General Jens Stoltenberg following the meeting of the North Atlantic Council at the level of Heads of State and/or Government. 2019. https://www.nato.int/cps/en/natohq/opinions_171554.htm (Hämtad 2019-12-30)
49 Reuters. EU leaders mark a decade of Lisbon Treaty amid calls for reform. 2019. https://www.reuters.com/article/us-eu-treaty-lisbon-anniversary/eu-leaders-mark-a-decade-of-lisbon-treaty-amid-calls-for-reform-idUSKBN1Y513N (Hämtad 2019-12-30)
50 CNBC. Amaro, Silvia. ‘Very dangerous’: Putin, Trump want to weaken the European Union, top official says. 2019. https://www.cnbc.com/2019/05/22/very-dangerous-putin-trump-want-to-weaken-eu-top-official-says.html (Hämtad 2019-12-30)
The Wall Street Journal. Trofimov, Yaroslav. The European Union Is Punching Below Its Weight in World Affairs. 2019. https://www.wsj.com/articles/the-european-union-is-punching-below-its-weight-in-world-affairs-11576578603 (Hämtad 2019-12-30)
51 Reuters. Britain threatens Brexit cliff-edge to force EU trade deal by December 2020. 2019. https://www.reuters.com/article/uk-britain-eu/britain-threatens-brexit-cliff-edge-to-force-eu-trade-deal-by-december-2020-idUSKBN1YK25G (Hämtad 2019-12-30)
52 Reuters. Russia gas export pipeline in jeopardy as Trump signs sanctions bill. 2019. https://www.reuters.com/article/us-usa-russia-nord-stream-allseas/russia-gas-export-pipeline-in-jeopardy-as-trump-signs-sanctions-bill-idUSKBN1YP00Z (Hämtad 2019-12-30)
53 Reuters. Putin says Russia has vessel to build Nord Stream 2: newspaper. 2019. https://www.reuters.com/article/us-usa-russia-nord-stream-putin/putin-says-russia-has-vessel-to-build-nord-stream-2-newspaper-idUSKBN1YU04J (Hämtad 2019-12-30)
54 Reuters. How U.S. sanctions could hit Russia's Nord Stream gas project. 2019. https://uk.reuters.com/article/uk-ukraine-russia-gas-factbox/how-u-s-sanctions-could-hit-russias-nord-stream-gas-project-idUKKBN1YS0X1 (Hämtad 2019-12-30)
55 Sveriges Television. Nord Stream 2 drabbas av USA-sanktioner. 2019. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/blekinge/nord-stream-2-drabbas-av-usa-sanktioner (Hämtad 2019-12-30)
56 Reuters. Germany 'firmly rejects' U.S. sanctions on Nord Stream 2 firms. 2019. https://www.reuters.com/article/us-usa-russia-nord-stream-germany/germany-firmly-rejects-u-s-sanctions-on-nord-stream-2-firms-idUSKBN1YP0CP (Hämtad 2019-12-30)
57 Reuters. Season of discontent: protests flare around the world. https://www.reuters.com/article/us-global-protests/season-of-discontent-protests-flare-around-the-world-idUSKBN1X127J (Hämtad 2019-12-30)
58 Reuters. Trump says U.S. military intervention in Venezuela 'an option;' Russia objects. https://www.reuters.com/article/us-venezuela-politics/trump-says-u-s-military-intervention-in-venezuela-an-option-russia-objects-idUSKCN1PS0DK (Hämtad 2019-12-30)
59 Reuters. U.S. calls Russia deployment of planes to Venezuela 'reckless escalation'. https://www.reuters.com/article/us-venezuela-politics-pompeo/u-s-calls-russia-deployment-of-planes-to-venezuela-reckless-escalation-idUSKCN1R61PL (Hämtad 2019-12-30)
60 Reuters. China says U.S. criticism of its role in Latin America is "slanderous". 2019. https://www.reuters.com/article/us-usa-pompeo-china/china-says-u-s-criticism-of-its-role-in-latin-america-is-slanderous-idUSKCN1RR0W2 (Hämtad 2019-12-30)
Reuters. U.S. says Iran increasing activity in Latin America. 2009. https://www.reuters.com/article/us-usa-iran-latam/u-s-says-iran-increasing-activity-in-latin-america-idUSTRE52G5VK20090317 (Hämtad 2019-12-30)
Reuters. Iran set up terrorist networks in Latin America: Argentine prosecutor. 2013. https://www.reuters.com/article/us-argentina-iran/iran-set-up-terrorist-networks-in-latin-america-argentine-prosecutor-idUSBRE94S1F420130529 (Hämtad 2019-12-30)
61 U.S. Army Europe. DEFENDER-Europe 20. 2019. https://www.eur.army.mil/DefenderEurope/ (Hämtad 2019-12-30)
62 Norsk rikskringkasting. Hemmelig ubåt-operasjon: «Målet er å vise at Russland kan nå USA». 2019. https://www.nrk.no/norge/hemmelig-ubat-operasjon_-_malet-er-a-vise-at-russland-kan-na-usa_-1.14761298 (Hämtad 2019-12-30)

3 kommentarer:

  1. Jag noterar att du bara tar upp de geopolitiska aspekterna och inte de geostrategiska med hotspots, sund, militära styrkor och var oljan och andra råvaror finns. Menar du att det inte spelar någon roll?

    Jag skulle vilja tillägga att Kina är den största handelspartnern för nästan alla länder i Persiska viken inklusive Shia-muslimska Iran och Sunni-muslimska Saudi-Arabien. Därmed är Kina en stabilisator som kan förhindra att Iran slår ut större delen av saudiernas oljeinstallationer. Det skulle inte förvåna mig om Iran frågade Kina om tillstånd att slå ut dem oljeinstallationer som de väl slog ut i 2019.

    "De båda staterna anser sig ha ett ansvar för att säkerställa internationell säkerhet och upprätthållande av global och regional strategisk stabilitet." Citat; Jägarchefen

    Tillåt mig småle åt den kommentaren. Jag anser snarare att både Ryssland och Kina tillfredsställer sig själva och det spelar ingen roll till vilken kostnad för några andra. If it looks like a duck, walks like a duck and quacks like a duck, I call that bird a duck. Citatet sägs vara Frank Sinatras.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Därav, "Snarare rör det sig om att de båda staterna just nu kan tjäna på att stödja varandra. Då det innebär att Ryssland kan fokusera på sin samlade västra strategiska riktning emedan Kina kan fokusera på sin samlade östra och sydliga strategiska riktning."

      Radera
  2. Jag är rätt övertygad om att Kina vill upprätthålla global stabilitet då deras ekonomi är till stor del export beroende och då bygger allt på att Europa, USA med flera fortsätter att handla.

    Jag känner en större oro över vad som händer när gasledningen via Östersjön är klar. Gasen flödar in till Tyskland/EU och transitledningen genom Ukraina blir inte lika viktigt längre. Någon form av upplösning av den lågintensiva konflikten i Ukraina borde kunna ske efter att gasledningen är klar ??

    SvaraRadera