torsdag 11 juni 2020

De psykologiska mekanismerna och ett försvarsbeslut

Reflektion

Då förefaller återigen de försvarspolitiska överläggningarna mellan Sveriges riksdagspartier hamnat i en låst situation.1 Om detta skulle flertalet inlägg kunna skrivas, dock nöjer jag mig med att konstatera att Sveriges Överbefälhavare, General Micael Bydén, i sitt tal vid Folk och Försvar 2020 påtalade att det generella säkerhetsläget präglas av instabilitet och oförutsägbarhet.2 Den militära underrättelse- och säkerhetstjänsten konstaterade även 2020 att det finns en ökad risk för militär konfrontation i Sveriges närområde.3 Under 20144 och 20195 delgav den svenska Säkerhetspolisen att ryska underrättelseinhämtning på svenskt territorium var krigsförberedande. Sammantaget borde de delgivna exemplen ovan, utgöra en tillräcklig grund för en signifikant höjning av försvarsanslagen, vilket borde sträcka sig över den tidsperiod som Försvarsmaktens senaste s.k. perspektivplanering tar höjden för d.v.s. tiden fram till 2035.

Flera exempel som offentligt publicerats av statliga myndigheter skulle kunna beröras, men det är inte syftet med inlägget. Utan snarare handlar detta inlägg om att försöka exemplifiera psykologiska mekanismer som eventuellt kan vara en bakomliggande orsak till varför det förefaller vara ett problem att kunna enas i försvarspolitiska förhandlingar, mellan våra riksdagspartier. Startpunkten för detta blir ett uttalande av Sveriges Försvarsminister, Peter Hultqvist, i vilket han framför att den svenska regeringen har avsatt 815 miljarder för att kunna hantera den nuvarande pandemin maa. COVID-19. Därav kan inga ytterligare satsningar genomföras på det svenska försvaret,6 vilket får antas omfatta både det s.k. civila och militära försvaret d.v.s. totalförsvaret som helhet.

Således, den pandemi vi befinner oss i och dess följdverkningar har förtur. Att pandemins ekonomiska konsekvenser måste omhändertasifrågasätter jag ej. Däremot sätter det hela fingret på ett intressant fenomen, som belysts djupt av andra varför s.k. överraskande angrepp är ett sådant väl fungerande angreppssätt. Vilket undertecknad komma nyttja som utgångspunkt i det följande resonemanget. Sverige har varit i fred i nu över 200 år.7 Vilket innebär att det är ytterst få av den totala populationen som kan föreställa sig en väpnad konflikt, än färre är de som kan föreställa sig en modern väpnad konflikt. Vilket innebär att förståelsen på ett psykologiskt plan hos, dels befolkningen, dels våra folkvalda inför själva begreppet väpnad konflikt troligtvis blir svår att uppnå.

Ephraim Kam belyser i sin bok Surprise Attack: The Victim's Perspective ett flertal intressanta psykologiska mekanismer som möjliggör s.k. överraskande angrepp vilket troligtvis även skulle kunna belysa försvarsförhandlingar mellan svenska riksdagspartiert på ett bra sätt. Det första exemplet jag väljer att belysa, är att vid snabbt uppdykande och synliga hot tenderar vi människor att agera kraftfullt och snabbt, emedan vid långsamt eller mer sublima hot tenderar vi att reagera långsamt, men kan även ha en optimistisk inställning till hotet d.v.s. att det sannolikt inte realiseras.8 Vilket skulle kunna jämföras med åtgärder mot en pandemi jämfört med åtgärder mot vad som förefaller vara en konkret hotbild från våra säkerhetsmyndigheter vilket dock inte visar sig med sin fulla kraft, i detta här och nu.

Det andra exemplet, jag väljer att belysa, är att vi människor tenderar till att nedvärdera en möjlig katastrof i förhållande till när en liknande katastrof senast realiserades.9 Således har en liknande katastrof som skulle förutspås och delges inträffat i närtid, tenderar vi människor att satsa mer på att förebygga den vis-à-vis om den inträffat väldigt långt tillbaka i tid. Det tredje och avslutande exemplet är att vi människor tenderar att nedvärdera varningar om dessa har kommit vid ett flertal tillfällen tidigare,10 varvid vi ej väljer att se dem som ett hot då de tidigare varningarna inte realiserats på ett tydligt sätt.

Avslutningsvis, den svenska nationella säkerhetsstrategin listar 8 stycken hot mot vår nationella säkerhet. Således måste, dels vi som medborgare kunna hantera att hotbilden är betydligt mer omfattande nu än tidigare, dels måste våra folkvalda även kunna hantera denna hotbild och i de sistnämndas fall innebär det att de även måste avdela ekonomiska medel för att kunna påverka de identifierade hotbilderna mot vår nationella säkerhet. Genomförs det ej, har den nationella säkerhetsstrategin totalt tappat sitt värde och borde avvecklas då den enbart utgör en pappersprodukt.

Have a good one! // Jägarchefen

Källförteckning

Sveriges Television 123 (Svenska)

Sveriges radio 12 (Svenska)

Säkerhetspolisen 1 (Svenska)

Kam, Ephraim. Surprise attackthe victim's perspective. Cambridge, Mass: Harvard Univ. Pr, 1988.

Slutnoter

1 Sveriges Television. Sennerö, Johan. Försvarsöverläggningarna avbryts. 2020. https://www.svt.se/nyheter/forsvarsoverlaggningarna-avbryts (Hämtad 2020-06-11)

2 Sveriges Television. Kleberg, Carl Fridh. ÖB: Instabilitet och osäkerhet präglar världsläget. 2020. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/ob-instabilitet-och-osakerhet-praglar-varldslaget (Hämtad 2020-06-11)

3 Sveriges Television. Must: Ökad risk för militär konfrontation. 2020. https://www.svt.se/nyheter/snabbkollen/must-okad-risk-for-militar-konfrontation (Hämtad 2020-06-11)

4 Sveriges Radio. Wettre, Karin. Säpo: Rysk aktivitet i Sverige krigsförberedande. 2014. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5830857 (Hämtad 2020-06-11)

5 Säkerhetspolisen. Almedalen 2019: Underrättelsehotet är också ett säkerhetshot. 2019. https://youtu.be/s8Xf2Lc0P9I?t=940 (Hämtad 2020-06-11)

6 Dagens Nyheter. Holmström, Mikael. Permafrost inför försvarsbeslutet. 2020. https://www.dn.se/nyheter/sverige/forsvarsforhandlingarna-laggs-pa-is/ (Hämtad 2020-06-11)

7 Sveriges Radio. 200 år sedan Sverige var i krig. 2014. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1650&artikel=5937027 (Hämtad 2020-06-11)

8 Kam, Ephraim. Surprise attack: the victim's perspective. Cambridge, Mass: Harvard Univ. Pr, 1988, s. 10-12.

9 Ibid. s. 12.

10 Ibid.

3 kommentarer:

  1. Det är av allra största vikt att debatten borde handla om nu och framtid! Låt mig nämna några synpunkter, överraskande anfall till synes utan anledning med X-robotar laddade med taktiska 5kt mot depåer i syfte att hålla tillbaka vår egna förmåga, för att säkra t ex Öresundsleden enligt doktrinen -hit first, hit hard-.
    Vilket land är då berätt att sända trupp till ett icke anslutet land som trilskas med allt och alla, som inte kan eller vill inse fördelarna med att finnas under ett paraply.
    En konsekvens av att sura kan bli att vårt land kan bli själva krigsskådeplatsen i en framtida konflikt vilket kan få förödande konsekvenser!

    SvaraRadera
  2. Det finns ingen som helst anledning till att tro att Ryssland inte fortsätter att planera för ett möjligt krig om Sverige gör en paus i återuppbyggandet av svensk försvarsförmåga. Detta oberoende om Ryssland avser att starta ett krig eller enbart försvara sej. Att planera och förbereda för "Om utifall..." är en självklar del av försvarsplaneringen i alla stater.
    Somliga i Sverige verkar sätta hoppet till införsel av såväl trupp som materiel till Sverige via norska hamnar. Det kommer Ryssland att försöka parera. Därför uppmanas ryska fartygskaptener att skaffa norskt sk farledsbevis (för att slippa lotstvång) och att skaffa sej god kännedom om norska farvatten för att kunna lotsa ryska marinstridskrafter "Om utifall"..
    Precis som USA använder ickestatliga militärföretag gör Ryssland samma sak. De använder även företag med marin förmåga. Den förmågan misstänks kunna användas för krigsförberedelser. Läs dagens artikel om detta på NRK:s hemsida. Se länk nedan. Debatten i Sverige handlar "om utifall" andra länder kommer att vilja hjälpa Sverige vid en konflikt med Ryssland. Frågan man glömmer är om de kommer att kunna. ”Til syvende og sidst” har Sverige bara egna resurser och egen vilja att lita till.
    https://www.nrk.no/tromsogfinnmark/advarer-mot-russiske-militaere-selskaper_----_-kan-gjennomfore-hemmelige-operasjoner-mot-norge-1.15051373

    SvaraRadera
  3. De försvarspolitiska överläggningarna mellan Sveriges riksdagspartier har återigen sjunkit ihop som en "sufflé". Få är väl förvånade att fredsskadade svenska politiker aldrig slutar att käbbla, och har svårt att bete sig som vuxna, utan gång på gång hamnar som barn i sandlådan.
    Räcker det inte med att det självgoda, uppblåsta och pompösa svenska folket, med ministrar vilka aldrig tar ansvar utan alltid "vet bäst", i den humanitära stormakten och världssamvetet Sverige har fått sig en ordentlig knäpp på näsan via den senaste pandemin som drabbat det svenska samhället och visat på att Sveriges totala beredskap är = 0 och inget annat!
    Sverige som under det "kalla kriget" hade Nordeuropas starkaste totalförsvar och som, utan kostnad, tog ansvar för Natos nordliga flank. Inte undra på att amerikanska generaler, mellan skål och vägg, kallade Sverige "Natos 17:te medlem"!
    Numera så finns inte den "svenska bufferten" i norr utan Nato har har börjat bygga ut sina förråd i Norge för att snabbt kunna flyga in förstärkningsförband, bl.a. en amerikansk marinkårsbrigad. COB - baser ses över i Norge med bl.a. reservdelar och bränsle för öronmärkta amerikanska och brittiska flygförband. Årliga Nato övningar i Nordnorge visar på ett styrkebesked och ett allvar på Natos gemensamma krigsplanering.
    Vad gör då Sverige? Absolut ingenting, absolut ingenting!
    I Östersjön så tillåtes rysk incidentberedskap flyga i åttor runt svenska signalspaningsplan och ryskt bombflyg övar, eskorterade av jaktflyg, anfallsprofiler mot svenskt territorium utan möjlighet för svenskt flyg att "visa flaggen".
    Detta hade varit totalt omöjligt "på min tid", låter som en kliché, men som gammal stridsflygare, då Sverige kunde mobilisera ett totalförsvar om ca. 850.000 män / kvinnor och med ett flygvapen bestående av 800 stridsflygplan, hade vi "stenkoll" på vad som försiggick i Östersjön. Enbart för att hålla "incidentberedskapen", 365 dagar om året och 24 timmar om dygnet, så krävdes minst 14 divisioner. Idag har Sverige hur många divisioner, 4 eller 5?
    Totala divisioner på min tid 26 jaktdivisioner, 12 attackdivisioner och 5 fredsdivisioner spaning vilka blev 10 i krig. Tillkom senare 5 lätta attack divisioner när antalet attackdivisioner bantades till 5,5 (Viggen)!
    Sveriges tidigare ÖB, Sverker Göransson fick löpa gatlopp efter att kallat det svenska försvaret, "en veckas försvar", vilket var en sanning med modifikation eftersom detta endast ansågs vara om anfallet var ynka ett mål. Men om "lede fi" behagade anfalla Sverige på flera mål samtidigt så varade det svenska förvaret endast i 2 dygn!
    Min egen beräkning visar på att dagens svenska flygvapen är utslaget inom drygt 2 dygn efter att stridigheter har påbörjats mot främmande makt.
    Då är det inte undra på, att svenska politiker desperat söker stöd från bl.a. USA, men som icke Natomedlem vad har Sverige då att bidraga med ingenting, absolut ingenting. Artikel 5 gäller för Natomedlemmar och ej några andra veliga länder med obeslutsamhet i blicken. Inom Nato skall medlemsländerna minst avsätta 2 % av BNP till försvarsutgifter och vad har Sverige att erbjuda ca. 1%!!!!!
    Nej, låt våra folkvalda ledare stå kvar med brallorna nere och arschlena i brödrosten!

    SvaraRadera