Något om grupperingar

Sammanfattning

Främmande makt kan tänkas använda grupperingar i Sverige för sitt eget syfte. Detta syfte sträcker sig troligtvis från mindre demonstrationer, påverkanskampanjer till våldsdåd. Dessa grupperingar kan delas in i tre kategorier. Oförberedda vilket utgör grupperingar som finns och när dess agenda sammanfaller med en främmande makts kan de komma att utnyttjas. Lösa grupperingar som består av individer utan egentlig organisering i främst digitala nätverk som en främmande makt kan exploatera och påverka i en för de gynnsam riktning och förberedda grupperingar vilket utgörs av rekryterade individer som går en främmande makts ärenden. Användande av grupperingar får anses utgöra en sannolik metod främmande makt kan tänkas använda sig av i s.k. säkerhetspolitiskt normalläge och trolig vid säkerhetspolitisk kris samt möjlig metod under en väpnad konflikt.

Analys

I samband med att den svenska Säkerhetspolisen redovisade sin verksamhetsrapport 2019 (för verksamhetsåret 2018), framkom det att Ryssland genomfört kontakttagning med extremist- och intressegrupperingar i Sverige. Enligt Säkerhetspolisen skulle dessa grupperingar antingen kunna användas mot svenska intressen här och nu, eller i en framtida situationen vid ett än mer negativt säkerhetspolitiskt läge än det som råder.¹ Detta är dock ingen större nyhet, ur ett större perspektiv. Då detta, dels historiskt utgjort en av många metoder som kan tillgripas, dels framkommit i olika nyhetsrapporter sedan det synbara försämrade säkerhetsläget inträdde, efter den ryska annekteringen av Krimhalvön 2014.² Dock är det ett intressant ämnesområde att försöka belysa ur ett litet bredare perspektiv, vilket förhoppningsvis detta inlägg kan göra.

Det kanske mest klassiska exemplet ur ett västligt perspektiv, i utnyttjandet av en gruppering är hur Sovjetunionen under det kalla kriget manipulerade delar av den västliga fredsrörelsen. Metoden som användes för att utnyttja fredsrörelsen var, dels att skapa en egen frontorganisation, dels att finansiera och påverka olika rörelser. För att påverka och uppnå den målsättning Sovjetunionen antagit. Efter ett tag förefaller även individer inte insett att de agiterade för en Sovjetisk frontorganisation, än mindre att de fick ekonomiska medel från Sovjetunionen för att föra dess talan.³

Västliga länder förefaller även likt Sovjetunionen, använt sig av olika grupperingar under det kalla kriget. Det kanske tydligaste exemplet kan utgöras av den polska solidaritet rörelsen som erhöll, dels materiellt, dels ekonomiskt stöd för sin verksamhet.⁴ Således under det kalla kriget agerade både USA och Sovjetunionen med grupperingar för att nå sina syften, varvid begreppet främmande makt/-er kommer användas framgent när exemplifieringar kring Sverige skrivas, då det även får ses som troligt att även andra länder, skulle kunna använda sig av dylika metoder i Sverige. Då ett flertal av de länder som klassificerats som underrättelsehot mot Sverige,⁵ har den förmågan.

Det ovanstående utgör två historiska exempel på hur påverkansoperationer har genomförts med grupperingar. Hur kan det då genomföras i dagens Sverige? Metoderna torde inte förändrats markant, bortsett från tillgången till informationsteknologi. Hela grupperingar torde inte vara medvetna om att de går främmande makts ärende. Utan snarare kan det röra sig om att de antingen föds med information på olika sätt från t.ex. underrättelseofficerare vid samtal, föreläsningar m.m. Ett annat tillvägagångssätt kan även vara att ett fåtal tongivande individer i en gruppering är medvetna och därmed för fram den främmande maktens agenda, genom dess underrättelsetjänst, och driver grupperingen i en riktning gynnsam för den främmande makten. Varvid påverkan kan ske inom ett specifikt intresseområde.

Härvid får det även ses som troligt att ekonomiska medel tillförs grupperingar för att kunna genomföra, ur deras synvinkel, informationskampanjer. Det får även ses som troligt att främmande makt försöker dölja sina ekonomiska transaktionerna genom att använda enskilda bidragsgivare, företag eller stiftelser. Ett intressant exempel kan utgöras av de ekonomiska bidrag som fanns att tillgå för demonstrationer, informationskampanjer m.m. innan riksdagens omröstning kring den s.k. FRA lagen.⁶ Huruvida någon stat var engagerade i påverkan av den s.k. FRA lagen lämnar undertecknad därhän, då det offentligt ej framkommit några sådana uppgifter. Dock får det ses som möjligt.⁷ Framförallt mtp. hur framgångsrik FRA förefaller varit/är i sin inhämtning och bearbetning av information.⁸

Vilka grupperingar kan det då röra sig om som kan tänkas användas för olika former av påverkansoperationer? Här får det ses som troligt att en främmande makt agerar utifrån axiomet, min fiendens fiende är min vän. Det vill säga, det går inte att peka ut en specifik gruppering. Det handlar snarare om att en främmande makt finner och griper tillfället hos en intressegruppering i en specifik sakfråga. Detta kan exemplifieras med den östtyska säkerhets- och underrättelseorganisationen STASI, som samarbete både med västliga vänster- och högergrupperingar under det kalla kriget.⁹

Säkerhetspolisen förefaller även se det som sannolikt att de grupperingar Ryssland tagit kontakt med i Sverige kan tänkas användas vid ett försämrat säkerhetsläge,¹⁰ vilket troligtvis innebär att de kan tänkas användas till mer subversiv verksamhet där våldsdåd även kan tänkas ingå. Återigen går det att använda sig av det historiska exemplet med den östtyska säkerhets- och underrättelsetjänsten STASI. Denna organisation förefaller bl.a. utbildat den tyska terroristorganisationen röda arméfraktionen men även givit dem annat stöd.¹¹ Enligt det s.k. Mitrokhinarkivet skall Sovjetunionen bl.a. utrustat terroristorganisationer i Mellanöstern med olika vapensystem.¹² Men de skall även försökt använda terroristorganisationen PFLP, Folkfronten för Palestinas befrielse, för att genomföra en likvidering av två sovjetiska avhoppare.¹³ Under den första halvan av 1980-talet, d.v.s. tiden för Operation RJaN, förefaller även Sovjetunionen ansett att terroristgrupper skulle kunna användas mot USA och NATO.¹⁴ Användandet av terroristorganisationer, får troligtvis ansetts utgöra en av många metoder för att destabilisera och försvaga västliga länder samt NATO.¹⁵

Ur ett ryskt perspektiv får det ses som troligt att det amerikanska stödet till den Afghanistanska Mujhahedin rörelsen under 1980-talet, betraktas som stöd och användande av en irreguljär gruppering mot Sovjetunionen och som en metod att destabilisera och försvaga Sovjetunionen.¹⁶ På motsvarande sätt kunde säkerligen även det initialt dolda därefter öppna ekonomiska samt materiella stödet till Contras i Nicaragua av den amerikanska underrättelsetjänsten,¹⁷ kunnat tolkas av Sovjetunionen som ett sätt att begränsa dess inflytande i, dels Nicaragua, dels Sydamerika. Med anledning av att Sovjetunionen gav ekonomiskt och materiellt stöd till Nicaragua.¹⁸ Kosovokonflikten 1998-99 är ett annat exempel där USA förefaller agerat dolt med olika former av stöd genom dess underrättelsetjänst, långt innan något egentligt mandat fanns för ett agerande, men även efteråt.¹⁹ Den konflikten förefaller även haft en djup påverkan på ryskt militärteoretisk tänkande främst vad avser s.k. kontaktlös krigföring.²⁰ Varvid det får ses som möjligt att även det dolda agerandet av amerikansk underrättelsetjänst med stöd till den kosovoalbanska befrielsearmén kan ha påverkat det ryska militärteoretiska tänkandet, i kombination med utnyttjandet av kryssningsrobotar.

De exempel som beskrivits i inlägget, så här långt, utgår från redan befintliga grupperingar som främmande makt/-er använder, eller kan använda för att nå sina syften. Dessa får ses som s.k. oförberedda grupperingar, där en främmande makt kan exploatera en situation där en gruppering grupperings inriktning faller in i samma agenda som den främmande makten har för tillfället och den kan agera i dess syfte. Således utgör inte det något långsiktigt och konkret förberett av en främmande makt på svenskt territorium. Till detta skall tillföras vilket undertecknad vill benämna "lösa grupperingar". Det vill säga individer som i grunden inte är organiserade på något sätt, men har samma agenda eller inställning till en eller flera sakfrågor. Dessa s.k. lösa grupperingar har i takt med hur den s.k. informationsteknologin utvecklats, erhållit större möjligheter att utbyta sina åsikter via olika forum på internet men även via andra kommunikationsmedel. Dock på ett oorganiserat tillvägagångssätt.

Dessa s.k. lösa grupperingar skulle kunna exemplifieras med vad som förefaller vara tyska högerextrema från, dels det tyska polisväsendet, dels den tyska Försvarsmakten som träffats på olika virtuella forum och utbytt idéer. Varvid ett löst digitalt nätverk av individer förefaller upprättats.²¹ Dessa s.k. lösa grupperingar skulle troligtvis kunna fås att agera i en riktning som är gynnsam för en främmande makt, om t.ex. det digitala nätverket infiltreras av en främmande makt och denna börjar organisera och "injicerar" rätt budskap i nätverket. Som konkret exempel finns minst en liknande händelse i USA, i samband med valet 2016. Där Ryssland lyckades samla individer för demonstrationer. Försök förefaller även genomförts inför valet 2020 att organisera mer våldsamma aktioner.²² Sannolikheten att dylika lösa grupperingar även finns i Sverige, får ses som trolig. Vilket bör beaktas, då dessa kan exploateras vid rätt ögonblick av en främmande makt i syfte att destabilisera Sverige.

Således, finns det enbart oförberedda och lösa grupperingar? Det får ses som möjligt att det även finns s.k. förberedda grupperingar . Undertecknads högst egendefinierade beskrivning av förberedda grupperingar är att det är sådana som löpande rekryteras och förbereds för att lösa specifika uppgifter. Då det torde vara fullständigt klart för de som rekryteras att de kommer gå en främmande makts ärende, får det ses som troligt att dessa främst rekryteras för att kunna genomföra mer kvalificerad subversiv verksamhet som främst omfattar våldsdåd, sabotage o.dyl.

Vad kan då en förberedd grupperingar vara? Under de senaste åren har bl.a. de kampsportklubbar som utövar det ryska närstridssystemet Systema av och till belysts i västerländsk media, varvid de får utgöra ett exempel på hur rekrytering till en möjlig förberedd gruppering kan genomföras. Mig veterligen var det första tillfället när dessa kampsportsklubbar belystes offentligt i samband med den tyske författaren Boris Reitschuster publicering av sin bok Putins verdeckter Krieg, 2016. I denna bok framför Reitschuster tesen, utifrån hemliga handlingar han blivit visad av en västlig säkerhetstjänst, att dessa kampsportsklubbar även används för rekrytering av personal till grupper under ledning av den ryska militära underrättelsetjänsten. Enligt Reitschuster skulle det finnas mellan 250-300 utbildade individer i Tyskland 2015. I syfte att kunna genomföra sabotage och andra dåd för Rysslands räkning.²³ Dessa individer skall enl. honom erhållit särskild utbildning i Ryssland. Enligt honom skall vissa av de som rekryterats arbeta inom den tyska polisen samt den tyska försvarsmakten.²⁴

Enligt en analys förefaller gruppernas storlek röra sig om tre till fem individer, utspridda över hela Tyskland. Utöver att kunna användas i händelse av en väpnad konflikt, antas dessa grupper även kunna användas för destabiliserande verksamhet i fred.²⁵ Den Schweiziska dagstidningen Blick skrev 2018 en artikel om dessa klubbar i Schweiz, utifrån en hemligstämplad rapport från den Schweiziska säkerhetspolisen. Deras slutsats förefaller vara densamma som Reitschuster framförde 2016, att dessa grupperingar skulle kunna användas i olika scenarion från fred till krig.²⁶ I Sverige har en klubb berörts av massmedia,²⁷ dock förefaller inget komprometterande framkommit likt det som skrivits om dem i Tyskland och Schweiz. Med tanke på den publicitet som varit kring dessa klubbar och den eventuella kopplingen till rysk underrättelsetjänst, får det ses som troligt att om någon rekrytering skedde tidigare genomförs den på annat sätt nu maa. hur det har exponerats.

Ett annat tillvägagångssätt kan vara att rekrytera enskilda individer, utan koppling till någon klubb, organisation motsv, och därefter föra dem samman för att lösa en specifik uppgift, på motsvarande sätt som den ryska militära underrättelsetjänsten förefaller genomfört vid kuppförsöket i Montenegro 2016.²⁸ Detta tillvägagångssätt skulle troligtvis även kunna genomföras som en långsiktig planering d.v.s. en främmande makt rekryter ett antal individer utan att dessa har någon inbördes kontakt och vetskap och när behov av dem uppstår, aktiveras de och förs samman till en grupp. Dock kräver denna lösning mer arbete av en främmande makt. Varvid en metod som skulle kunna tillämpas, är att de söker efter lämpliga individer främst i olika grupperingar med våldskapital för att kunna genomföra rekryteringar. En annan metod som även skulle kunna tillämpas är rekrytering genom företag som erbjuder paramilitär utbildning. Vilket t.ex. finns i Ryssland,²⁹ men även många andra länder. På detta sätt skulle även en individs förmåga att hantera stress, inlärning, agera i grupp m.m. kunna utvärderas. Kostnaden för själva rekryteringsarbete skulle även bli minimal för den främmande makten då individen själv betalar sin egen utbildning.

I de ovanstående exemplen är det den mest extrema våldsutövningen som belyses d.v.s. med vapen. Att hela extremist grupperingar med ett större medlemsantal i Sverige skulle kunna fås att tillgripa vapen för en främmande makt får ses som mindre troligt. Däremot likt exemplen kring påverkansoperationer tidigare, får det ses som troligt att ledande individer skulle kunna uppvigla en gruppering att t.ex. agera genom våldsamma upplopp o.dyl.³⁰ Dock får det ses som möjligt att en främmande makt skulle kunna påverka ett mindre antal individer i extremistgrupperingar att tillgripa vapen.

Således för att rekapitulera, det är inget nytt att främmande makter använder sig av grupperingar, dels för påverkansoperationer, dels för att genomföra väpnande aktioner. Där det sistnämnda kan liknas med en form av proxykrigföring d.v.s. en gruppering går en annan stats ärende med väpnad strid som verktyg.³¹ Dock behöver det inte vara väpnad strid per se utan terrordåd, sabotage m.m. som genomförs. Vad som även bör belysas är, vilket säkerhetspolisen ej nämner, att kriminella nätverk även kan användas av en främmande makt för olika former av subversiv verksamhet. Vilket historiskt även genomförts av ett antal länder.³² Detta maa. att en del av dessa kriminella nätverk besitter ett omfattande våldskapital som kan utnyttjas för en annans stats syften. Varvid de får ses som en oförberedd gruppering av den främmande makten som kan användas för våldsdåd motsv.

Vad innebär då allt detta ur ett svenskt perspektiv? För det första bör det beaktas att det är inget nytt att en främmande makt kan tänkas bygga upp en organisation i Sverige för att genomföra subversiv verksamhet bl.a. genom sabotage. Vilket kanske tydligast kan exemplifieras i vad som kom att benämnas "Stora Sabotageligan". Vilket var en sovjetisk sabotageorganisation i Sverige under den senare delen av 1930-talet samt inledningen av 1940-talet.³³ Då som nu,³⁴ var Sverige i ett gränsland eller skärningspunkt mellan olika storpolitiska händelser samt krafter. Dock torde verksamheten utvecklats med åren, jämfört med hur dylikt kunde organiseras och genomföras under det kalla kriget.³⁵

För det andra bör det beaktas att främmande makter mycket väl kan tänkas exploatera det våldskapital som kriminella organisationer i Sverige besitter. Ett våldskapital som kan exemplifieras med, dels mängden sprängdåd som inträffat de senaste åren,³⁶ dels mängden våldsdåd som involverat handeldvapen under de senaste åren i Sverige.³⁷ Denna våldsutövning av de kriminella organisationerna har beskrivits av seniorprofessorn i underrättelseanalys Wilhelm Agrell, med att dels, har samhällets våldsmonopol urholkats, dels har det kriminella våldet allt mer börjat likna terrorismens.³⁸ Vilket får ses som en synnerligen allvarlig varning. Detta blir även synnerligen allvarligt mtp. de vapenstölder som genomförts vid Regeringskansliet varvid kriminella element förefaller haft tillgång till vapen,³⁹ och därmed hur det får ses som möjligt att en främmande makt möjligen skulle kunnat exploatera detta. Det får även ses som troligt att främmande makter kan tänkas använda sig av kriminella organisationer för att genomföra destabiliserande åtgärder av Sverige i händelse av ett försämrat säkerhetsläge. Detta med syftet att bl.a. belasta de samhällsbärande myndigheterna och därmed trötta ut dem, men även sänka de svenska medborgarna psykologiska motståndskraft.

För det tredje, får det ses som troligt att om en främmande makt effektivt skall kunna använda inhemska grupperingar för sabotage motsv. i t.ex. ett skymningsläge eller en intensifierad gråzonssituation krävs ledning från dess sida. Ett flertal länder besitter denna förmåga där Ryssland med sina Spetsnazförband och USA med dess US Army Special Forces är mest framträdande.⁴⁰ För det fjärde får det ses som mindre troligt att främmande makt/-er skall kunna uppvigla större grupperingar att ta till vapen för dess sak, utan att svenska säkerhets- och underrättelsemyndigheter har erhållit vetskap om det långt innan maa. historiska exempel kring brister i operationssäkerhet hos dylika grupperingar. Däremot får det ses som troligt att ett fåtal ledande individer skulle kunna uppvigla till våldsamt upplopp, olika former av påverkansoperationer m.m. hos en större gruppering utan att vetskap om detta erhålls innan. För det femte, det får även ses som möjligt att de länder som utgör de största underrättelsehoten mot Sverige även kan tillgripa dylika metoder. Varvid fokus inte enbart bör vara på Ryssland i denna hotbild, då utnyttjandet av grupperingar även går att ses som en form av fjärrpåverkan där staten som genomför det kan vara väldigt långt från Sverige och styra händelseförloppet genom t.ex. olika tekniska lösningar och ett fåtal underrättelseofficerare på plats.

Slutsats

Det får ses som sannolikt att det finns grupperingar i Sverige som kan tänkas gå en främmande makts ärenden, antingen medvetet eller omedvetet genom manipulation. Dessa ärenden omfattar troligtvis spektrumet från påverkansoperationer till våldsdåd. I det nuvarande säkerhetspolitiska läget, s.k. normalläge, får det ses som sannolikt att det främst rör sig om påverkansoperationer. Det får även ses som möjligt att det finns utbildade grupper av svenska medborgare i landet underställda främmande makt för att kunna utföra våldsdåd under dess ledning i händelse av ett kraftigt försämrat säkerhetspolitiskt läge. Det får även ses som möjligt att dessa grupper eller delar av extremistgrupperingar eller kriminella nätverk kan genomföra subversiv påverkan å en främmande makts vägar genom t.ex. sabotage eller våldsdåd under ett s.k. säkerhetspolitiskt normalläge, d.v.s. det läge som råder nu. Användandet av grupperingar inom ramen för en gråzonsituation i olika syften, får anses utgöra en synnerligen väl lämpad metod för att kunna genomföra påverkan över hela spektrumet mot en annan stat.

Have a good one! // Jägarchefen

Källförteckning

Aftonbladet 1 (Svenska)

Blick 1 (Tyska)

British Broadcasting Corporation 1 (Engelska)

Congressional Research Service 1 (Engelska)

Dagens Nyheter 1, 2, 3, 4, 5, 6 (Svenska)

Der Spiegel 1 (Tyska)

Deutsche Welle 1, 2 (Engelska)

Euobserver 1 (Engelska)

European Council on Foreign Relations 1 (Engelska)

Foreign Policy 1 (Engelska)

Försvarets Radioanstalt 1, 2, 3 (Svenska)

Försvarsmakten 1 (Svenska)

Krigsmakten 1 (Svenska)

Svenska Dagbladet 1 (Svenska)

Sveriges Television 1 (Svenska)

Säkerhetspolisen 1 (Svenska)

The Brookings Institution 1 (Engelska)

The Guardian 1 (Engelska)

The New York Times 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7 (Engelska)

The Wall Street Journal 1 (Engelska)

Agrell, Wilhelm. Stora sabotageligan: Kominterns och Sovjetunionens underjordiska nätverk i Sverige. Stockholm: Atlantis, 2016.

Andrew, Christopher M. Mitrochin, Vasilij Nikitič. The sword and the shield: The Mitrokhin archive and the secret history of the KGB. New York: Basic Books, 1999.

Corera, Gordon. Russians among us: sleeper cells, ghost stories, and the hunt for Putin's spies. New York: William Morrow, 2020.

Gieseke, Jens. Stasi: Östtysklands hemliga polis, 1945-1990. Stockholm: Fischer & Co, 2017.

Jonsson, Oscar. The Russian understanding of war: blurring the lines between war and peace. Washington, DC: Georgetown University Press, 2019.

Reitschuster, Boris. Putins verdeckter Krieg: wie Moskau den Westen destabilisiert. Berlin: Econ, 2016.

Rid, Thomas. Active measures: the secret history of disinformation and political warfare. London: Profile Books, 2020.

Slutnoter

¹ Aftonbladet. Granlund, John. Säpo varnar för ryska kontakter med politiska grupper i Sverige. 2019. https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/Mg4pKm/sapo-varnar-for-ryska-kontakter-med-politiska-grupper-i-sverige (Hämtad 2020-12-08)

² Galeotti, Mark. Putin’s hydra: Inside Russia’s intelligence services. London: European Council on Foreign Relations, 2016, s. 7.

³ Andrew, Christopher M. Mitrochin, Vasilij Nikitič. The sword and the shield: The Mitrokhin archive and the secret history of the KGB. New York: Basic Books, 1999, s. 427, 484, 485.

Rid, Thomas. Active measures: the secret history of disinformation and political warfare. London: Profile Books, 2020, s. 274-275, 281-282, 284, 286.

The New York Times. Vinocur, John. K.G.B. Officers Try to Infiltrate Antiwar Groups. 1983. https://www.nytimes.com/1983/07/26/world/kgb-officers-try-to-infiltrate-antiwar-groups.html (Hämtad 2020-12-08)

⁴ The New York Times. Schneider, Keith. Reagan and Pope Reportedly Conferred on Poland. 1992. https://www.nytimes.com/1992/02/18/world/reagan-and-pope-reportedly-conferred-on-poland.html (Hämtad 2020-12-08)

⁵ Säkerhetspolisen. Demokratin hotas från flera håll. 2020. https://www.sakerhetspolisen.se/ovrigt/pressrum/aktuellt/aktuellt/2020-03-26-demokratin-hotas-fran-flera-hall.html (Hämtad 2020-12-08)

⁶ Dagens Nyheter. Stenberg, Ewa. Maskerade lobbyister har fritt fram i riksdagen. 2018. https://www.dn.se/nyheter/politik/ewa-stenberg-maskerade-lobbyister-har-fritt-fram-i-riksdagen/ (Hämtad 2020-12-08)

⁷ Försvarets Radioanstalt. Påståenden och klargöranden. 2007. https://archive.li/20070611040026/http://www.fra.se/omfra_faq_lag.shtml (Hämtad 2020-12-08)

Försvarets Radioanstalt. FRA kommenterar signal­spanings­debatt. 2020. https://www.fra.se/nyheter/nyheter/nyhetsarkiv/news/frakommenterarsignalspaningsdebatt.5.15d6ea201729ce403d2d9.html (Hämtad 2020-12-08)

Försvarets Radioanstalt. FRA kommenterar debatt­artikel. 2020. https://www.fra.se/nyheter/nyheter/nyhetsarkiv/news/frakommenterardebattartikel.5.15d6ea201729ce403d21dd.html (Hämtad 2020-12-08)

⁸ Sveriges Television. Larsson, Thomas. FRA förutsåg kriget i Georgien. 2013. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/fra-forutsag-kriget-i-georgien (Hämtad 2020-12-08)

⁹ Galeotti, Mark. Putin’s hydra: Inside Russia’s intelligence services. London: European Council on Foreign Relations, 2016, s. 7.

The Wall Street Journal. Johnson, Daniel. East Germany's Support for Neo-Nazis. 2000. https://www.wsj.com/articles/SB966798843277127087 (Hämtad 2020-12-08)

¹⁰ Aftonbladet. Granlund, John. Säpo varnar för ryska kontakter med politiska grupper i Sverige. 2019. https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/Mg4pKm/sapo-varnar-for-ryska-kontakter-med-politiska-grupper-i-sverige (Hämtad 2020-12-08)

¹¹ Andrew, Christopher M. Mitrochin, Vasilij Nikitič. The sword and the shield: The Mitrokhin archive and the secret history of the KGB. New York: Basic Books, 1999, s. 392.

Gieseke, Jens. Stasi: Östtysklands hemliga polis, 1945-1990. Stockholm: Fischer & Co, 2017, s. 256-257.

¹² Andrew, Christopher M. Mitrochin, Vasilij Nikitič. The sword and the shield: The Mitrokhin archive and the secret history of the KGB. New York: Basic Books, 1999, s. 381.

¹³ Ibid. s. 382.

¹⁴ Ibid. s. 392.

¹⁵ Ibid. s. 363.

The Wall Street Journal. Johnson, Daniel. East Germany's Support for Neo-Nazis. 2000. https://www.wsj.com/articles/SB966798843277127087 (Hämtad 2020-12-08)

¹⁶ The New York Times. Pear, Robert. Arming Afghan Guerrillas: A Huge Effort Led by U.S. 1988. https://www.nytimes.com/1988/04/18/world/arming-afghan-guerrillas-a-huge-effort-led-by-us.html (Hämtad 2020-12-08)

¹⁷ The New York Times. U.S. Aid to the Contras: The Record Since '81. 1986. https://www.nytimes.com/1986/03/20/world/us-aid-to-the-contras-the-record-since-81.html (Hämtad 2020-12-08)

¹⁸ Andrew, Christopher M. Mitrochin, Vasilij Nikitič. The sword and the shield: The Mitrokhin archive and the secret history of the KGB. New York: Basic Books, 1999, s. 363.

The New York Times. Kinzer, Stephen. Soviet Help to Sandinistas: No Blank Check. 1984. https://www.nytimes.com/1984/03/28/world/soviet-help-to-sandinistas-no-blank-check.html (Hämtad 2020-12-08)

¹⁹ Sunday Times. Walker, Tom. Laverty, Aidan. CIA Aided Kosovo Guerrilla Army All Along. 2000.

The Guardian. Beaumont, Peter. Beaver, Paul. Vulliamy, Ed. 'CIA's bastard army ran riot in Balkans' backed extremists'. 2001. https://www.theguardian.com/world/2001/mar/11/edvulliamy.peterbeaumont (Hämtad 2020-12-08)

²⁰ Jonsson, Oscar. The Russian understanding of war: blurring the lines between war and peace. Washington, DC: Georgetown University Press, 2019, s. 47.

²¹ Der Spiegel. Baumgärtner, Maik. Gebauer, Matthias. Wiedmann-Schmidt, Wolf. Militärgeheimdienst versagt im Kampf gegen Rechtsextremisten. 2020. https://www.spiegel.de/politik/deutschland/rechtsextremismus-bei-bundeswehr-und-polizei-geheimdienstkontrolleure-stellen-mad-miserables-zeugnis-aus-a-d4ddfe89-0c00-4ded-881b-678013f3b443 (Hämtad 2020-12-08)

²² Corera, Gordon. Russians among us: sleeper cells, ghost stories, and the hunt for Putin's spies. New York: William Morrow, 2020, s. 364.

The New York Times. Barnes, Julian E. Goldman, Adam. Russia Trying to Stoke U.S. Racial Tensions Before Election, Officials Say. 2020. https://www.nytimes.com/2020/03/10/us/politics/russian-interference-race.html (Hämtad 2020-12-08)

²³ Reitschuster, Boris. Putins verdeckter Krieg: wie Moskau den Westen destabilisiert. Berlin: Econ, 2016, s. 256-264.

²⁴ Deutsche Welle. Schumann, Efim. Putin's 'secret sleepers' waiting for a signal. 2016. https://www.dw.com/en/putins-secret-sleepers-waiting-for-a-signal/a-19196685 (Hämtad 2020-12-08)

²⁵ EUobserver. Rettman, Andrew. Fight club: Russian spies seek EU recruits. 2017. https://euobserver.com/foreign/137990 (Hämtad 2020-12-08)

²⁶ Blick. Eberhard, Fabian. Russische Separatisten bilden Kämpfer in der Schweiz aus. 2018. https://www.blick.ch/politik/putins-untergrund-truppe-russische-separatisten-bilden-kaempfer-in-der-schweiz-aus-id15048252.html (Hämtad 2020-12-08)

²⁷ Dagens Nyheter. Carlsson, Mattias. Unga lockas till rörelse med kopplingar till rysk underrättelsetjänst. 2018. https://www.dn.se/nyheter/unga-lockas-till-rorelse-med-kopplingar-till-rysk-underrattelsetjanst/ (Hämtad 2020-12-08)

²⁸ British Broadcasting Corporation. Montenegro jails 'Russian coup plot' leaders. 2019. https://www.bbc.com/news/world-europe-48212435 (Hämtad 2020-12-08)

The New York Times. Schwirtz, Michael. Top Secret Russian Unit Seeks to Destabilize Europe, Security Officials Say. 2019. https://www.nytimes.com/2019/10/08/world/europe/unit-29155-russia-gru.html (Hämtad 2020-12-08)

²⁹ Dagens Nyheter. Carlsson, Mattias. Svenska nazister fick utbildning i Ryssland. 2017. https://www.dn.se/arkiv/nyheter/svenska-nazister-fick-utbildning-i-ryssland/ (Hämtad 2020-12-08)

Deutsche Welle. Bushuev, Mikhail. Esipov, Vladimir. Pfeifer, Hans. Why are German neo-Nazis training in Russia?. 2020. https://www.dw.com/en/why-are-german-neo-nazis-training-in-russia/a-53702613 (Hämtad 2020-12-08)

³⁰ The Atlantic. Carpenter, Michael. Russia Is Co-opting Angry Young Men. 2018. https://www.theatlantic.com/ideas/archive/2018/08/russia-is-co-opting-angry-young-men/568741/ (Hämtad 2020-12-08)

³¹ The Brookings Institution. Byman, Daniel L. Why engage in proxy war? A state’s perspective. 2018. https://www.brookings.edu/blog/order-from-chaos/2018/05/21/why-engage-in-proxy-war-a-states-perspective/ (Hämtad 2020-12-08)

³² Foreign Policy. Galeotti, Mark. The Kremlin’s Newest Hybrid Warfare Asset: Gangsters. 2017. https://foreignpolicy.com/2017/06/12/how-the-world-of-spies-became-a-gangsters-paradise-russia-cyberattack-hack/ (Hämtad 2020-12-08)

³³ Agrell, Wilhelm. Stora sabotageligan: Kominterns och Sovjetunionens underjordiska nätverk i Sverige. Stockholm: Atlantis, 2016, s. 6-9.

³⁴ Ibid.

Försvarsmakten. Militärstrategisk doktrin. Stockholm: Försvarsmakten, 2016, s. 31-32.

³⁵ Krigsmakten. Sabotage. 1951. https://amfarkiv.se/post/402880485f2e659f015f2f6e5e680a74/sabotage (Hämtad 2020-12-08)

³⁶ Dagens Nyheter. Cato, Carl. Littorin, Jens. En helt vanlig dag på en läkarmottagning – då briserade sprängladdningen. 2020. https://www.dn.se/sverige/ingrid-var-hos-lakaren-da-exploderade-sprangladdning/ (Hämtad 2020-12-08)

³⁷ Dagens Nyheter. Orre, Sebastian. Skjutningarna i Sverige har ökat med 20 procent. 2020. https://www.dn.se/sverige/skjutningarna-i-sverige-har-okat-med-20-procent/ (Hämtad 2020-12-08)

³⁸ Svenska Dagbladet. Agrell, Wilhelm. Agrell: Vi måste agera för att rädda landet. 2019. https://www.svd.se/agrell-vi-maste-agera-for-att-radda-landet (Hämtad 2020-12-08)

³⁹ Dagens Nyheter. Jakobson, Hanna. Svensson, Adam. Sju pistoler och 210 patroner nu borta från Regeringskansliet. 2019. https://www.dn.se/nyheter/sverige/sju-pistoler-och-210-patroner-nu-borta-fran-regeringskansliet/ (Hämtad 2020-12-08)

⁴⁰ Bowen, Andrew S. Russian Military Intelligence: Background and Issues for Congress. Washington DC: Congressional Research Service, 2020, s. 10.