söndag 11 juli 2021

Kärnvapenavskräckning till stöd för partnerländer

Reflektion

Doktrinära dokument för nationers Försvarsmakter, Krigsmakter eller om man använda epitetet Väpnade styrkor innehåller, dels en inriktning för vilken väg som anträtts under en längre tidsperiod för samtliga underordnade att anpassa sig efter men även utveckla sig gentemot, dels innehåller det ofta strategiska budskap till andra länder som läser de doktrinära dokumenten. Därav är det intressant att notera vissa skrivningar i den sedan 17APR2020 senast gemensamma gällande doktrinen avseende kärnvapenoperationer (Joint Nuclear Operations) för den amerikanska Försvarsmakten. Vilket eventuellt även kan innehålla en indirekt eller direkt påverkan för Sveriges säkerhetssituation i händelse av en väpnad konflikt, vilket kommer utvecklas längre fram i inlägget.

Inledningsvis bör det påtalas att enligt den amerikanska gemensamma doktrinen för kärnvapenoperationer har tröskeln sänkts för användande av kärnvapen i ett flertal regioner i världen, där kärnvapenstater finns.1 Vilket bör beaktas utifrån vad som även framkommer i den svenska Försvarsmaktens doktrin för gemensamma operationer från 2020 (DGO20). Enligt DGO20 kan en motståndare tänkas inleda en väpnad konflikt mot Sverige genom användandet av så kallade taktiska kärnvapen. Detta i syfte att uppnå en så kallad strategisk chock och/eller för att uppnå ett snabbt avslut på en väpnad konflikt.2 Ur det perspektivet kan det således ses som troligt till sannolikt att Nordeuropa utgör ett av de regionala områdena där risken för användandet av kärnvapen har ökat, om än att det per se inte finns någon kärnvapenstat utöver Ryssland i området. Dock skyddas ett stort antal länder utav USA:s kärnvapenarsenal i och med att de är allierade inom ramen för försvarsalliansen Nato.

I både den nutida men även historiska svenska säkerhetspolitiska debatten förefaller ett argument som förvånansvärt ofta framförs vara det att Sverige kommer vika sig inför användandet utav kärnvapen mot svenskt territorium och/eller den svenska befolkningen. I den debatten förefaller det ofta bortses från att Sverige under en längre tid av det kalla kriget förefaller befunnit sig under USA kärnvapenskydd. En möjlig anledning till detta kan utgjorts utav att Sverige valde att avveckla sitt eget kärnvapenprogram, som var väldigt långt gånget.3 En annan möjlig förklaringsmodell till detta kan utgjorts utav Sveriges geostrategiska position under det kalla kriget för både USA men även Nato. Varvid både en högst reell konventionell säkerhetsgaranti kan ha existerat,4 men även en nukleär sådan.5

Sveriges hållning i nutid förefaller vara att ingen form av säkerhetsgaranti finns utlovad, men även tidigare amerikanska tjänstepersoner förefaller driva den linjen.6 Detta trots att USA Vicepresident under Obama administrationen, Joe Biden, förklarade att svenskt territorium var okränkbart.7 Men även en av USA Försvarsministrar, James Mattis, under Trump administrationen förklarade, om Sverige skulle bli angripet skulle USA komma att stödja Sverige.8 Där det sistnämnda får anses utgöra ett synnerligt tydligt ställningstagande. Men precis som i dåtid, kan det i nutid vara troligt att trots inga offentliga garantier kan de geostrategiska förhållandena vara en tydlig faktor som trots allt ger Sverige säkerhetsgarantier. Att geostrategi fortfarande spelar en tydlig roll kan exemplifieras med den tidigare chefen för USA:s Arméförband i Europa, General Ben Hodges, uttalande sig 2017 avseende Gotland. Där denne officiellt framförde att Gotland kan vara en av de mest strategiskt viktiga öarna i världen.9 Därmed torde även svenskt territorium indirekt påverka USA:s officiella säkerhetsåtagande gentemot dess allierade i svenskt närområde, likt det gjorde under det kalla kriget.

Vad har då detta att göra med kärnvapen? I de två senaste policy dokumenten avseende USA kärnvapenstrategi, dels från 2010, dels från 2018 framförs att både allierade och partners omfattas utav USA säkerhetsgaranti med kärnvapen. Dock framförs inga länder explicit med namn vad avser partnerländer.10 Varvid det inledningsvis bör beaktas att Sverige har ett välutvecklat samarbete, dels med USA,11 dels med NATO.12 Vilket i grund och botten inte skiljer sig något från det kalla kriget, om än att de försvarssamarbeten vi nu genomför är officiella, i förhållande till de inofficiella försvarssamarbetena Sverige genomförde under det kalla kriget. Till detta bör även Sveriges geostrategiska position i förhållande till den nuvarande kraftmättningen mellan västliga länder samt Ryssland beaktas.13 Vad avser den geostrategiska positionen bör även de tidigare amerikanska uttalandena rörande Sverige tas med i åtanke.

Huruvida Sverige kan tänkas omfattas av någon form av amerikansk säkerhetsgaranti med kärnvapen berördes utav Sveriges Television 2018, när det senaste policy dokumentet avseende USA kärnvapen publicerades. Filosofie doktor Robert Dalsjö vid Totalförsvarets forskningsinstitut uttalade sig avseende den frågan för Sveriges Television. Dalsjö såg det som en möjlighet att Sverige kunde tänkas omfattas av en säkerhetsgaranti med kärnvapen. Detta med anledning utav det historiska arv som tidigare berörts i inlägget.14 Ett år efter den nya amerikanska kärnvapenpolicyn hade offentliggjorts kom även en ny amerikansk gemensam doktrin för kärnvapenoperationer, vilket kan antas utgöra en konkretisering utav kärnvapenpolicyn från 2018.

I den gemensamma amerikanska doktrinen för kärnvapenoperationer från 2019 berörs USA åtagande avseende avskräckning mot en motståndare för, dels allierade, dels partnerländer under en separat rubrik. Enligt det avsnittet har USA ett sådant åtagande mot allierade i Asien, Europa och Stilla Havet. Det framförs även att detta åtagande utgör ett medel för att avskräcka eller besegra hot mot partnerländer till USA.15 I utgåvan från 2020 kan en intressant diskrepans noteras. Där berörs enbart partner i avsnittet kring avskräckning i rubriken. Någon ytterligare utveckling likt i utgåvan från 2019 där partnerländer nämns explicit, genomförs ej.16

Vad som dock är intressant att notera i utgåvan från 2020 är hur den amerikanska nukleära fjärrflygsförmågan berörs bland annat som ett sätt för USA att kunna genomföra en tydlig och flexibel nukleär avskräckning mot en motpart samtidigt som det utgör ett sätt att påvisa USA åtagande att genomföra nukleär avskräckning för både allierande men även partnerländer.17 Därutöver framkommer det även att USA enbart kan tänka sig använda kärnvapen under extrema omständigheter för att försvara allierades men även partnerländers vitala intressen i händelse utav att den nukleära avskräckningen misslyckas. Vad som även framförs är att grunden utgörs av att avskräcka en motståndare från att använda kärnvapen mot allierade eller partnerländer. Men även att försvara USA allierade och partnerländer med kärnvapen.18

Således förefaller USA trots att det under rubriken avseende försäkran gentemot allierade och partnerländer avseende amerikanska kärnvapen ej nämnts något explicit land eller länder utav dess partnerländer än mindre att något explicit skrivs vad innebörden är för partnerländer. Inarbetat ett antal budskap i sin nuvarande doktrin för användande av kärnvapen, där även partnerländer förefaller omfattas utav den amerikanska kärnvapenavskräckningen. Vilket sannolikt får ses som ett tydligt strategiskt budskap utav USA gentemot ett antal länder. Där länderna främst kan antas utgöras av Iran, Kina, Nordkorea och Ryssland då dessa benämns som möjliga motståndare till USA i den gemensamma amerikanska doktrinen för kärnvapenoperationer.19

Därutöver när inget explicit partnerland omnämns omfattas utav den amerikanska kärnvapengarantin får det anses öka osäkerheten för de av USA utpekade möjliga motståndarna, vilket åtminstone hypotetiskt skulle kunna verka avskräckande för ett möjligt användande utav kärnvapen av dem. Vad som även bör beaktas ur en svensk kontext är att trots de delade uppfattningar som förekom i Sverige avseende ett undertecknande om Förenta Nationernas avtal för förbud mot kärnvapen, kom Sverige att ställa sig utanför ett sådant avtal. Där bland annat Försvarsmakten som remissinstans menade att ett sådant undertecknande skulle kunna påverka den svenska försvarsförmågan menligt.20 Vilket eventuellt skulle kunna innebära ett tydligt strategiskt ställningstagande utav Sverige som partnerland med, dels Nato, dels USA vad avser användandet utav kärnvapen i händelse av en väpnad konflikt.

Avslutningsvis, finns det något definitivt som pekar på att Sverige omfattas utav det som populärt benämns USA:s "kärnvapenparaply"? Nej det går ej att peka på något explicit. Däremot går det att peka på tidigare historiska exempel samt nutida amerikanska uttalanden och hur vi i Sverige framför det försämrade säkerhetsläget i våra doktriner men även med våra strategiska samarbeten samt vår geostrategiska position. Vägs dessa tillsammans, men även med det uttalade amerikanska stödet till partnerländer avseende nukleär avskräckning. Får det ses som troligt att Sverige även i nutid omfattas utav en amerikansk säkerhetsgaranti innehållande kärnvapen. Vilket bör beaktas i det säkerhetspolitiska samtalet, där det i en svensk kontext förefaller finnas en omfattande beröringsskräck kring kärnvapen. Trots det utgör en högst reell faktor som alltid måste beaktas i både vår försvars- men även säkerhetspolitik samt planering inför en eventuell väpnad konflikt.

Have a good one! // Jägarchefen

Källförteckning

Federation of American Scientists 12 (Engelska)

Försvarsmakten 12 (Svenska)

Dagens Nyheter 123 (Svenska)

Regeringskansliet 1 (Svenska)

Sveriges Television 12345 (Svenska)

Agrell, Wilhelm. Svenska förintelsevapen: utvecklingen av kemiska och nukleära stridsmedel 1928-1970. Lund: Historiska media, 2002.

Holmström, Mikael. Den dolda alliansen: Sveriges hemliga NATO-förbindelser. Stockholm: Atlantis, 2011.

Slutnoter

1 Joint Chiefs of Staff. Joint Publication 3-72: Nuclear Operations. Washington DC: Joint Chiefs of Staff, 2020, s. I-1.

2 Försvarsmakten. Doktrin för gemensamma operationer. Stockholm: Försvarsmakten, 2020, s. 18.

3 Sveriges Television. Olsson, Jonas. Se historien om den svenska atombomben. 2019. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/sverige-ville-ha-karnvapen (Hämtad 2021-07-11)

4 Holmström, Mikael. Den dolda alliansen: Sveriges hemliga NATO-förbindelser. Stockholm: Atlantis, 2011, s. 314-321.

5 Agrell, Wilhelm. Svenska förintelsevapen: utvecklingen av kemiska och nukleära stridsmedel 1928-1970. Lund: Historiska media, 2002, s. 305.

6 Sveriges Television. Olsson, Jonas. Hultqvist: Inga försvarsgarantier från USA. 2019. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/hultqvist-inga-forsvarsgarantier-fran-usa (Hämtad 2021-07-11)

Sveriges Television. Olsson, Jonas. Obamas rådgivare: FN:s kärnvapenförbud försvårar svenskt Nato-samarbete. 2019. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/amerikansk-presidentradgivare-svarare-for-sverige-att-samarbeta-med-nato-om-regeringens-undertecknar-fn-s-karnvapenforbud (Hämtad 2021-07-11)

7 Dagens Nyheter. Holmström, Mikael. Biden vill att den ryska gasledningen stoppas. 2016. https://www.dn.se/nyheter/sverige/biden-vill-att-den-ryska-gasledningen-stoppas/ (Hämtad 2021-07-11)

8 Dagens Nyheter. Holmström, Mikael. Mattis: USA vid Sveriges sida vid ett ryskt angrepp. 2017. https://www.dn.se/nyheter/sverige/mattis-usa-vid-sveriges-sida-vid-ett-ryskt-angrepp/ (Hämtad 2021-07-11)

9 Dagens Nyheter. Holmström, Mikael. Stor amerikansk närvaro i svensk militärövning. 2017. https://www.dn.se/arkiv/nyheter/stor-amerikansk-narvaro-i-svensk-militarovning/ (Hämtad 2021-07-11)

10 Sveriges Television. Olsson, Jonas. FOI:s expert om USA:s nya kärnvapenpolicy: ”Kan omfatta Sverige”. 2018. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/foi-s-expert-om-usa-s-karnvapenpolicy-kan-omfatta-sverige (Hämtad 2021-07-11)

11 Skr. 2020/21:56. Internationella försvarssamarbeten. s. 14, 15.

12 Ibid. s. 18.

13 Försvarsmakten. Militärstrategisk doktrin. Stockholm: Försvarsmakten, 2016, s. 32.

14 Sveriges Television. Olsson, Jonas. FOI:s expert om USA:s nya kärnvapenpolicy: ”Kan omfatta Sverige”. 2018. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/foi-s-expert-om-usa-s-karnvapenpolicy-kan-omfatta-sverige (Hämtad 2021-07-11)

15 Joint Chiefs of Staff. Joint Publication 3-72: Nuclear Operations. Washington DC: Joint Chiefs of Staff, 2019, s. I-2.

16 Joint Chiefs of Staff. Joint Publication 3-72: Nuclear Operations. Washington DC: Joint Chiefs of Staff, 2020, s. I-5 - I-6.

17 Ibid. s. II-2.

18 Ibid. s. VI, X, III-1.

19 Ibid. s. I-1 – I-2.

20 Sveriges Television. Fock, Carin. Lönnroth, Alexandra. Jansson, Ida. Wallström: Sverige kommer inte att skriva under FN-förbud mot kärnvapen. 2019. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/sa-anser-sverige-om-karnvapennedrustningen (Hämtad 2021-07-11)

Sveriges Television. Olsson, Jonas. ÖB:s syn på FN-avtal om kärnvapenförbud: ”Gagnar inte Sveriges intressen”. 2019. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/ob-om-fn-s-karnvapenforbud-konventionen-gagnar-inte-sveriges-intressen (Hämtad 2021-07-11)

17 kommentarer:

  1. Formuleringen "eget kärnvapenprogram, som var väldigt långt gånget.3" är olycklig. Planeringen (på papper) var i princip färdig, däremot var de konkreta fysiska förberedelserna med vissa undantag (egen produktion av råuran) opåbörjade eller ofärdiga, t ex Marvikenreaktorn för produktion av råplutonium (där avtal aldrig träffades med Norge om leverans av det helt nödvändiga tunga vattnet), anläggning för rening av plutonium till vapenkvalitet samt anläggning för tillverkning av de slutliga vapnen. Från tid till annan talar sensationsmedia om hur "Sverige kunde ha haft kärnvapen inom några månader", vilket är rent nonsens.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja och nej avseende min formulering. Att vi hade kunnat få "bomben" på 3-4 år ser jag som ett relativt långt gånget program. Sen hade det kunnat gå ännu snabbare om vi hade valt att använda de amerikanska bränslestavarna vi även hade till vårt förfogande. Men månader, om någon hävdar det, är nonsens vilket jag helt håller med dig i.

      Radera
    2. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

      Radera
    3. Allt kärnbränsle som köps från USA m fl var och är underkastat avtalsenlig kontroll så att det inte skall kunna användas för annat än specificerad forskning och kraftproduktion.

      Radera
    4. Låg ständigt ett antal bränslestavar av höganrikat uran på "avkylning" från reaktorn i Studsvik, som hade kunnat användas för att göra en a-bomb av modell "little boy". Berörs under avsnittet "reservoptionen" i Agrells bok, dock förefaller inga faktiska svenska planer gjorts upp för det hela, trots att man hade kännedom om förmågan som besatts.

      Radera
    5. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

      Radera
    6. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

      Radera
    7. Det hade för det första inneburit ett avtalsbrott med alla dess konsekvenser, främst stopp på fortsatta leveranser. För det andra laddades R2-reaktorn med ca 8 kg höganrikat U-235, som till större delen förbrukades när reaktorn kördes. Att stjäla resturanet ur bränsleelementen är ingenting som man blir en kärnvapenmakt på med tanke på att kritisk massa för U-235 är ungefär 25 kg.

      Radera
    8. Delar helt åsikten att någon kärnvapenmakt av större dignitet hade Sverige inte blivit utav det då det torde blivit en bomb och som jag skrev några planer fanns heller inte på det, trots att "möjligheten" fanns. Men det hade varit intressant att gräva i hur snabbt det hade gått att göra en U-235 bomb för Sverige med den inriktningen.

      Sen ja definitivt avtalsbrott, men länder gör en hel del saker in obscura men även öppna avtalsbrott när de upplever ett konkret hot. Dock blir det hela en högst hypotetisk diskussion.

      Viktiga får ses som att Sverige troligt till sannolikt hamnade under det amerikanska "kärnvapenparaplyet" efter vi valde att lägga ned vårt kärnvapenprogram, om det inte var så redan innan under tiden vi bedrev det.

      Radera
    9. Instämmer helt betr sista stycket!

      En självupplevd episod: Hösten 1967 ställde ÖB med ett antal stabsmedlemmar upp på ett stort informationsmöte på studentkårens hus i Göteborg, arrangerat av studenterna försvarspolitiska förening. Vid "sittningen" efteråt förklarade ÖB, lätt salongsintoxikerad, i en sidokommentar att han ansåg att det var viktigare att Sverige skaffade sig en C-förmåga än kärnvapen. Stämmer väl överens med vad Agrell skriver och med att Sverige vid den tiden torde ha legat under USA:s A-paraply ...

      Radera
  2. Citat; "Att geostrategi fortfarande spelar en tydlig roll kan exemplifieras med den tidigare chefen för USA:s Arméförband i Europa, General Ben Hodges, uttalande sig 2017 avseende Gotland. Där denne officiellt framförde att Gotland kan vara en av de mest strategiskt viktiga öarna i världen."

    Det var 2017 det. Idag är ön Diego garcia med den amerikanska marinbasen i Indiska Oceanen och ön/ö-nationen Taiwan mycket mer viktiga för USA. Kanske är även ön/ö-nationen Madagaskar utanför Afrikas östkust viktigare med tanke på dem relativt nyligen upptäckta oljefyndigheterna runt Viktoriasjön. För kinas del är det säkert så, liksom praktiskt taget hela Afrika är för Kina. Och för Kina är även ön/ö-nationen Sri Lanka intill Indiens sydöstra kust strategiskt viktig. För att inte nämna Taiwan, men den strategin är mer lik en feodal fejd för kineserna, fram tills helt nyligen då Taiwan flyttar tillbaka sin halvledarproduktion från Kina till Taiwan. Jag uppskattar att Taiwan och Sydkorea tillsammans idag innehar en tredjedel av halvledarproduktionen i världen. Men det bör tas med en nypa salt.

    Nordea Fondmagasinet skriver;

    "Företaget med det lite komplicerade namnet Taiwan Semiconductor Manufacturing Company, eller TSMC, är en intressant satsning som förvaltarna till Nordea Global Stars har gjort. Företaget tillverkar en viktig produkt inför framtiden: halvledare, en produkt som kommer att dominera i världen inom en inte alltför avlägsen framtid.

    - TSMC är världens största tillverkare av halvledare. Halvledare används i mobiltelefoner och annan teknisk utrustning. I framtiden kommer halvledare att finnas i allt: bilar, brödrostar, ja allt du kan tänka dig. Och någon måste ju tillverka dem, säger fondförvaltaren Johan Swahn. Han poängterar att TSMC har en väldigt stark ställning på marknaden."

    USA besvarar ett kärnvapenangrepp på en annan nation än den egna, med ett kärnvapenangrepp om och när Amerikas framtid står och hänger på det. Inte annars. Det borde man få lära sig i lekskolan. För oss gäller "duck and cover". Betyder det att vi ska vika ned oss vid kärnvapenhot? Absolut inte, kommer inte på fråga! Det betyder; "sprid våra styrkor och be för vårt folk!" Jag kommer inte att vika ned mig för någon rysk stormogul som har fingret på kärnvapenknappen! Ett kärnvapenangrepp mot en svensk stad kommer i det lite längre perspektivet att drabba Ryssland minst lika hårt ekonomiskt som det drabbar oss i förlust av liv och egendom, spår jag.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Håller till del med, men en del i USA "styrka" är även att dess allierade och partners vet om att de står upp för dem. Börjar det förtroendet svaja, kommer även USA styrka och position väldigt snabbt upphävas, utan då kommer en lång rad länder börja orientera sig annorstädes.

      Radera
    2. Ja om du menar Allierade till USA. Men partners, knappast. Vi är jävligt ensamma. George Orwell skrev;

      "People sleep peaceably in their beds at night only because rough men stand ready to do violence on their behalf."

      Du och dina kollegor är dessa "rough men" (och feminina men förhoppningsvis duktiga kvinnor). Jag lämnar glatt över hela ansvaret att axlas av dig! Jag är 55 år. Jag kommer att "ducka och ta skydd" om ifall min stad, Lund, eller Malmö skulle angripas med kärnvapen.

      Radera
    3. Nja, vi är nog inte så ensamma. Ta en titt på den övningsverksamhet som genomförts mellan Sverige och USA trots pandemi nu under KV I-II 2021.

      Radera
  3. Svar
    1. Så du är en Nato-nörd Magnus Redin? Jag hoppas i så fall att du har en bra plan. Ett medlemskap eller inte medlemskap kvittar lika. Vi måste ha en plan. Jag har arbetat ut för och nackdelar med att ansöka (utdraget över tiden) om medlemskap. Men just nu kan vi göra något av följande tre nedanstående linjer:

      1) Att efter inbjudan till Membership Action Plan ansöka om Natomedlemskap i syftet att gå med i Nato.
      2) Att nästan obemärkt glida in bit för bit i Nato utan att vi för den sakens skull ansöker om medlemskap.
      3) Att vara alliansfri eller bara i allians med Finland och bygga upp ett starkt svenskt försvar på egen hand.

      Men först måste vi bli inbjudna till Natos Membership Action Plan. Då krävs först att Sverige tar det där steget, efter en genomgripande och folklig samhällsdebatt förstås.

      P.S. Min plan finns på annan plats. I mitt kassaskåp. ;)

      Radera
    2. Roger, nu är vi så nära Nato att vi har alla nackdelar med ett medlemskap utan att ha alla fördelar. Så nr 2 förefaller redan vara genomförd.

      Det jag önskar är att vi och Finland går med snarast och samtidigt. Om det även kan användas som en anledning att höja försvarsanslaget något för att finansiera förråd och infrastruktur för att ta emot militär hjälp utöver den pågående rustningen vore det bra.

      Alternativ 3 på allvar skulle kräva ett eget kärnvapenprogram med andraslagsförmåga, dvs något som motsvarar det UK eller Frankrike har.

      Radera