söndag 6 mars 2022

Anomalier

Reflektion

Inledningsvis, det torde vara en stor mängd ”första läsare” på denna blogg i och med detta inlägg med anledning av den nuvarande händelseutveckling. Ja det är mycket text, och det är mycket slutnoter. Texten är i mångt till för att beskriva mina egna tankar, slutnoterna är tillför att ni själva skall kunna bilda er en egen uppfattning utifrån mitt resonemang. Inget i det jag skriver är på något sätt knutit till Försvarsmaktens officiella ståndpunkt än mindre befinner jag mig i en sådan position att jag just nu besitter information kring Försvarsmaktens officiella bild kring händelseutveckling i Ukraina. Utan detta är helt enkelt mina egna tankar som jag väljer att delge en bred massa, det är upp till er som läsare att självständigt värdera informationen som bereds i texten.

Det finns flera anomalier i den andra ryska invasionen av Ukraina som påbörjades den 24FEB2022. Dock skall man vara försiktig med att dra för långtgående slutsatser i dagsläget avseende dessa. Däremot bör avvikelserna lyftas fram då det har bäring mot många andra diskussioner och ageranden som genomförs just nu främst inom de västliga länderna, som en följdeffekt utav den andra ryska invasionen i Ukraina. Inlägget kommer beröra ett begränsat antal, och andra avvikelser kommer säkerligen lyftas fram i senare inlägg på denna blogg.

Den första avvikelsen är hur den ryska operationsplaneringen har genomförts. Vad som kan konstateras är att Ryssland förefaller antagit en snabb framryckning för att skapa en snabb seger.1 Vilket i sig som grundplanering får anses utgöra ett korrekt antagande, då ett dylikt agerande hade kunnat orsaka en operativ chock hos det ukrainska försvaret. Trots det bör exempelvis olika former av reserver funnits, nu förefaller de ryska operationsplanerarna antagit att segern skulle bli snabb varvid exempelvis några större logistik reserver ej avdelades för att hantera oförutsedda händelseutvecklingar.2 Därtill förefaller det på ett strategiskt plan antagits3 utav den ryska säkerhets- och underrättelsetjänsten FSB att den Ukrainska befolkningen inte hade en hög försvarsvilja än mindre skulle sätta upp det motstånd vi nu bevittnar. Vilket tydligt indikerar antingen en dålig rysk underrättelsetjänst, eller en rysk underrättelsetjänst som skrivit det de antagit att dess chef vill höra.

Den andra avvikelsen förefaller vara avsaknaden av manöver. Utgår man exempelvis från framryckningen väster om floden Dnjepr i sydlig riktning mot Kyjiv, förefaller det ej ske några omfattande rörelse utanför de vägbanor som framryckningen genomförs på, detta kan bero på fordonstyper samt terrängens bärighet.4 Därtill för att kunna säkerställa en manöver krävs ofta olika former av kombinationer utav stridskrafter samt förmågor, något det även har uppvisats en avsaknad av under den pågående ryska invasion.5 På motsvarande sätt går det att konstatera, om än att det kan vara lite vanskligt att använda grafiska narrativ, att huvuddelen av den ryska framryckning inom andra geografiska områden utav Ukraina även förefaller vara vägkoncentrerat utifrån olika lägeskartor som produceras varje dygn bland annat av den brittiska underrättelsetjänsten.

Den tredje avvikelsen utgör en avsaknad av de ryska luftstridskrafterna i den pågående invasionen. Royal United Services Institute har belyst denna fråga och dess initiala slutsats är att Ryssland saknar förmågan att planera och koordinera omfattande luftoperationer. Denna oförmåga påverkar även de ryska markförbandens agerande, då dessa förefaller sakna omfattande flygunderstöd vid de strider som genomföras på markarenan. Därtill förefaller även Ukrainas mer avancerade luftvärnssystem fortsatt utgöra ett hot mot de ryska stridsflygplanen varvid de ofta agerar på lägre höjd vilket minimerar dess förmåga att kunna agera mer effektivt vilket även möjliggör att bärbara ukrainska luftvärnssystem såsom Stinger kan användas mot dem. Det ryska agerandet kan givetvis ändras, men borde i sådant fall gjort det redan nu med anledning utav de omfattande förlusterna de förefaller erhållit både materiellt och personellt på markarenan.6

Den fjärde och avslutande avvikelsen i detta inlägg utgör avsaknaden av en initial operativ och strategisk chock. Utifrån hur vi i Sverige förefaller gestalta oss det initiala angreppet i händelse av en väpnad konflikt,7 förefaller Ryssland vilket är den sannolikaste motståndaren8 inte lyckats uppnå något dylikt. Exempelvis följdes inte de initiala ballistiska och kryssningsrobotangreppen upp med omfattande flygangrepp.9 Några omfattande IT-angrepp genomfördes heller inte parallellt i inledningen av invasionen för att degradera internet eller kritiska samhällstjänster som kan nås utifrån via internet.10 Någon omfattande initial sabotagevåg förefaller heller inte utförts för att degradera den Ukrainska försvarsviljan än mindre förefaller några försök genomförts att degradera dess högsta och centrala ledning, om än att det kan bero på att planerna förefaller avslöjats i förtid.11

Utifrån de avvikelser som berörts ovan kan det antas att Ryssland har misslyckat i sin operationsplanering. Exempelvis har åtminstone Ryssland tidigare förordat ett högt tempo i stridens förande baserat på rörlighet för att uppnå ett avgörande men även för att minska de egna förlusterna.12 Detta tempo får hitintills anses varit frånvarande i den ryska stridens förande. Vad som dock är intressant att notera är att det finns åtminstone historisk en vetskap om att även de bästa planerna kan misslyckas varvid en redundans av förband krävs för att kunna uppnå de ställda operationsmålen,13 vilket skulle kunna indikera den stora förbandsuppbyggnaden innan den andra ryska invasionen och nu insättande av en stor del av dessa förband för striderna i Ukraina.14 Vilket skulle kunna indikera att en förändring vidtagits i den ryska operationsplaneringen.

Samordning på högre nivå har även historiskt eftersträvats för att kunna genomföra operationer och nå operationsmålen, det vi idag skulle benämna gemensamma operationer. Detta har även historiskt ansetts varit avgörande för framgång under snabba offensiva operationer för att kunna bibehålla ett högt stridstempo. För att uppnå detta krävs även en effektiv och kontinuerlig ledning.15 Som tidigare berörts i inlägget förefaller den ryska operationen varken ha tempo, eller någon form av samordning mellan olika stridskrafter i nämnvärd grad. Vilket kan bero på ett antal orsaker, en gemensam plan kanske inte tagits fram för att samordna striden då operationssäkerheten inom den egna organisationen förefaller varit hög avseende att ett anfall skulle genomföras,16 trots att västerländsk underrättelsetjänst förefaller haft god kännedom om vad som skulle ske.17 En annan möjlighet kan utgöras av att de ej har förmågan att genomföra samordning i någon högre grad, på motsvarande sätt som att det ryska flygvapnet inte förefaller kunna genomföra större operationer.

Vad som även får anses vara bristfälligt är den så kallade samtidiga striden på motståndarens hela djup, vilket tidigare anses vara viktigt för att desorganisera försvaret, paralysera och demoralisera befolkningen, förhindra ledning och samband, förhindra insättandet av reserver och motanfall samt ta och behålla initiativet. Detta syftar ytterst till att med massiva insatser över hela ytan, vilket kan liknas med en hagelsvärm, försöka uppnå en systemkollaps hos en motståndare, inom ramen för detta ingår även specialförbandsoperationer.18 Att robotangrepp men även flygangrepp har genomförts över en stor del av Ukrainas yta är ett faktum,19 dock förefaller dessa angrepp ej nått någon större verkan för att påverka det Ukrainska försvaret. Exempelvis kan den Ukrainska ledningen fortsatt samordna sin verksamhet, därtill fullföljer de sin mobilisering och krigsfrivilliga anmäler sig för försvaret av Ukraina samt de har lyckats med motanfall. Någon form av desorganisation av det Ukrainska försvaret förefaller heller inte lyckats av de ryska väpnande styrkorna.

Ovanstående är enbart några exempel för att diskutera kring hur Ryssland förefaller förbigått sin egen krigskonst i den nu pågående andra invasionen av Ukraina. Orsakerna till dessa kan vara många, vilket några redan nämnts. Men den som kommer närmast tillhands är att Ryssland själva, men även vi i väst har övervärderat den ryska förmågan till att kunna genomföra gemensamma offensiva operationer. Men det kan även bero på moraliska faktorer att de som strider inte har viljan att strida mot vad de kanske identifierar som ett broderfolk. Men det kan även bestå i att de ryska förbandens krigsduglighet är betydligt lägre än vad som har antagits tidigare i öppna officiella dokument. Mängden av orsaksförklaringar kan göras lång. Men vad som kan konstateras så här långt in i den andra ryska invasionen av Ukraina, är att invasionen har för Ryssland börjat ta formen av ett utnötningskrig om än att de lyckas ta terräng varje dygn.20 Dock har de inget tempo samt manöver i sin strid för att kunna nå ett snabbt avgörande, vilket återigen går att koppla till bristen på gemensamma operationer.

Uppstår dock ett utnötningskrig får det anses att Ryssland har en övervägande fördel med dess väpnade styrkor. Detta med anledning av dess personella och materiella storlek.21 Vilket kan innebära att Ukraina kommer kulminera, därmed inte sagt att det Ukrainska motståndet upphör utan det kommer enbart ta andra former, men risken för en förlust får då ses som överhängande. Men det som även kan inträffa under denna eventuella utnötningskrigföring Ryssland kan komma att genomföra mot Ukraina, är en inrikespolitisk kulmination. Det vill säga delar eller stora delar av den ryska ledningen, tillsammans med dess befolkning kommer anse att uppoffringen inte är värd förlusterna och övriga påverkan av det ryska samhället med anledning av sanktioner varvid en kraftig inrikespolitisk turbulens kan komma att uppstå. I en sådan händelseutveckling får det ses som troligt till sannolikt att en så kallad ”palatskupp” kan komma att inträffa, där Rysslands President på ett eller annat sätt avsätts, vilket sannolikt även kommer skapa en global instabilitet större än den vi ser just nu som en konsekvens utav Rysslands andra invasion i Ukraina. Denna instabilitet kommer råda både under men även efter en sådan händelseutveckling.

Dock behöver inte ett utnötningskrig uppstå. Det får ses som möjligt att Ryssland på olika sätt gör ett så kallat ”stando” i sin nu pågående operation och omvärderar motståndet samt därefter anpassar sin operationsplan för att nå ett högre operativt tempo i sin strid. Vad som dock skulle kunna tala emot det sistnämnda är den stora mängd med videoklipp som florerar på sociala medier från olika stridigheter som eventuellt skulle kunna påvisa en låg grad av krigsduglighet (KDU) hos de ryska förbanden. Varvid en förändring av operationsplanen inte kommer innebära en markant skillnad för den ryska krigföringsförmågan, utan då är det åter till ett utnötningskrig mellan de två parterna som får ses som en trolig till sannolik utkomst. En sista möjlighet är att Ryssland avsiktligt valt en annan form av operationsmodell än vad de exempelvis skulle kunna tillämpa mot västliga länder i händelse av en väpnad konflikt, och att detta utgör någon form av ”snedvriden” rysk version av så kallade stabiliserande operationer med offensiva avsikter. Varvid de kommer agera på samma sätt som de gör just nu, dock är vi åter i sådant fall till utnötningskrigföring.

Avslutningsvis, detta är några reflektioner avseende de avvikelser som visat sig. Det är som tidigare nämnts för tidigt att dra några avgörande slutsatser kring de pågående striderna. Det som får dock ses som troligt att rysk militärförmåga har överskattas framförallt vad avser genomförande av gemensamma operationer. Ur ett svenskt perspektiv får detta anses vara något lyckosamt med tanke på att om Ryssland skulle genomföra ett väpnat angrepp mot Sverige kommer det krävas omfattande gemensamma operationer, vilket de i skrivande stund utifrån sitt eget agerande ej förefaller inneha förmågan att genomföra. Vad som inte berörts i detta inlägg är faktorn kärnvapen, som börjat ta mer och mer utrymme i den officiella diskursen kring den nu pågående konflikten, detta får det återkommas till i ett senare inlägg. Sist men inte minst, stort tack till ett antal personer jag under den gångna veckan diskuterat dessa tankar med, ingen nämnd och ingen glömd.

Have a good one! // Jägarchefen

Källförteckning

Defense One 1 (Engelska)

Financial Times 1 (Engelska)

Försvarshögskolan 1 (Svenska)

Försvarsmakten 1 (Svenska)

Ośrodek Studiów Wschodnich 123(Engelska/Polska)

Royal United Services Institute 12 (Engelska)

Sveriges Television 1 (Svenska)

The Economist 12 (Engelska)

The Guardian 1 (Engelska)

The New York Times 1 (Engelska)

The Spectator 1 (Engelska)

The Times 1 (Engelska)

The Wall Street Journal 1 (Engelska)

U.S. Department of Defense 1 (Engelska)

International Institute for Strategic Studies. Military Balance. London: International Institute for Strategic Studies, 2021.

Slutnoter

1 Financial Times. Russia’s bid for rapid victory faces forceful Ukrainian response. 2022. https://www.ft.com/content/e814d702-58e2-4df0-b606-e843fce90866 (Hämtad 2022-03-06)

2 Defense One. Copp, Tara. ‘The Convoy Is Stalled’: Logistics Failures Slow Russian Advance, Pentagon Says. 2022. https://www.defenseone.com/threats/2022/03/convoy-stalled-logistics-failures-slow-russian-advance-pentagon-says/362666/ (Hämtad 2022-03-06)

The Economist. Why a huge Russian convoy remains stalled north of Kyiv. 2022. https://www.economist.com/europe/2022/03/04/why-a-huge-russian-convoy-remains-stalled-north-of-kyiv (Hämtad 2022-03-06)

The Guardian. Harding, Luke. Demoralised Russian soldiers tell of anger at being ‘duped’ into war. 2022. https://www.theguardian.com/world/2022/mar/04/russian-soldiers-ukraine-anger-duped-into-war (Hämtad 2022-03-06)

U.S. Department of Defense. Garamone, Jim. Ukrainian Resistance, Logistics Nightmares Plague Russian Invaders. 2022. https://www.defense.gov/News/News-Stories/Article/Article/2950915/ukrainian-resistance-logistics-nightmares-plague-russian-invaders/ (Hämtad 2022-03-06)

3 Royal United Services Institute. Reynolds, Nick. Watling, Jack. Ukraine Through Russia’s Eyes. 2022. https://rusi.org/explore-our-research/publications/commentary/ukraine-through-russias-eyes (Hämtad 2022-03-06)

4 The Spectator. Bronk, Justin. The Russian army is failing – but not enough to lose the war. 2022. https://www.spectator.co.uk/article/the-russian-army-is-failing-but-not-enough-to-lose-the-war (Hämtad 2022-03-06)

The Wall Street Journal. Trofimov, Yaroslav. Ukraine’s Special Forces Hold Off Russian Offensive on Kyiv’s Front Lines. 2022. https://www.wsj.com/articles/ukraines-special-forces-hold-off-russian-offensive-on-kyivs-front-lines-11646417190 (Hämtad 2022-03-06)

5 Defense One. Copp, Tara. ‘The Convoy Is Stalled’: Logistics Failures Slow Russian Advance, Pentagon Says. 2022. https://www.defenseone.com/threats/2022/03/convoy-stalled-logistics-failures-slow-russian-advance-pentagon-says/362666/ (Hämtad 2022-03-06)

6 Royal United Services Institute. Bronk, Justin. Is the Russian Air Force Actually Incapable of Complex Air Operations?. 2022. https://rusi.org/explore-our-research/publications/rusi-defence-systems/russian-air-force-actually-incapable-complex-air-operations (Hämtad 2022-03-06)

7 Försvarsmakten. Doktrin för gemensamma operationer. Stockholm: Försvarsmakten, 2020, s. 17-18.

8 Sveriges Television. Nilsson, Linus. Sverige fördjupar det militära samarbetet med Storbritannien – försvarsministern besökte Arvidsjaur. 2021. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/norrbotten/sverige-fordjupar-det-militara-samarbetet-med-storbritannien (Hämtad 2022-03-06)

9 Royal United Services Institute. Bronk, Justin. Is the Russian Air Force Actually Incapable of Complex Air Operations?. 2022. https://rusi.org/explore-our-research/publications/rusi-defence-systems/russian-air-force-actually-incapable-complex-air-operations (Hämtad 2022-03-06)

10 The Economist. Cyber-attacks on Ukraine are conspicuous by their absence. 2022. https://www.economist.com/europe/2022/03/01/cyber-attacks-on-ukraine-are-conspicuous-by-their-absence (Hämtad 2022-03-06)

11 The Times. Rana, Manveen. Volodymyr Zelensky survives three assassination attempts in days. 2022. https://www.thetimes.co.uk/article/zelensky-survives-three-assassination-attempts-in-days-xnstdfdfc (Hämtad 2022-03-06)

12 Ulfving, Lars. Rysk krigskonst: en introduktion till den ryska militärvetenskapen sedd i ett militärteoretiskt, empiriskt och historiskt perspektiv. Stockholm: Krigsvetenskapliga instutitionen, 2005, s. 156.

13 Ibid. s. 162.

14 Ośrodek Studiów Wschodnich. Wilk, Andrzej. Żochowski, Piotr. Russia’s attack on Ukraine: day 8. 2022. https://www.osw.waw.pl/en/publikacje/analyses/2022-03-04/russias-attack-ukraine-day-8 (Hämtad 2022-03-06)

15 Ulfving, Lars. Rysk krigskonst: en introduktion till den ryska militärvetenskapen sedd i ett militärteoretiskt, empiriskt och historiskt perspektiv. Stockholm: Krigsvetenskapliga instutitionen, 2005, s. 162-164.

16 The Guardian. Harding, Luke. Demoralised Russian soldiers tell of anger at being ‘duped’ into war. 2022. https://www.theguardian.com/world/2022/mar/04/russian-soldiers-ukraine-anger-duped-into-war (Hämtad 2022-03-06)

17 The New York Times. Wong, Edward. Barnes, Julian E. China Asked Russia to Delay Ukraine War Until After Olympics, U.S. Officials Say. 2022. https://www.nytimes.com/2022/03/02/us/politics/russia-ukraine-china.html (Hämtad 2022-03-06)

18 Ulfving, Lars. Rysk krigskonst: en introduktion till den ryska militärvetenskapen sedd i ett militärteoretiskt, empiriskt och historiskt perspektiv. Stockholm: Krigsvetenskapliga instutitionen, 2005, s. 165, 167-168.

19 Ośrodek Studiów Wschodnich. Wilk, Andrzej. Żochowski, Piotr. Ukraine: The first day of the Russian invasion. 2022. https://www.osw.waw.pl/en/publikacje/analyses/2022-02-25/ukraine-first-day-russian-invasion (Hämtad 2022-03-06)

Ośrodek Studiów Wschodnich. Wilk, Andrzej. Żochowski, Piotr. Russia’s war against Ukraine: day 4. 2022. https://www.osw.waw.pl/en/publikacje/analyses/2022-02-28/russias-war-against-ukraine-day-4 (Hämtad 2022-03-06)

20 Ośrodek Studiów Wschodnich. Wilk, Andrzej. Żochowski, Piotr. Rosyjski atak na Ukrainę – stan po dziesięciu dniach. 2022. https://www.osw.waw.pl/pl/publikacje/analizy/2022-03-06/rosyjski-atak-na-ukraine-stan-po-dziesieciu-dniach (Hämtad 2022-03-06)

21 International Institute for Strategic Studies. Military Balance. London: International Institute for Strategic Studies, 2021, s. 191-205, 208-212.

5 kommentarer:

  1. Lysande !
    Have a good one yourself .....
    /Bo

    SvaraRadera
  2. Jag kikade på Task & Purpose, lite mutter o skruvnivå, men en rätt bra analys, har en serie som heter Ukraine War, och C-W Lemoine om luftkriget

    SvaraRadera
  3. Bra analys. En sak för sveriges del som jag kommer att tänka på är att nyttja de personer med vpl i bakfickan, som just nu inte är involverade i försvaret, för att börja sätta upp förband som har som uppgift att störa en eventuell invasion av landet inom tilldelade områden.

    SvaraRadera