Reflektion
Sveriges Utrikesminister
Margot Wallström gav i gårdagens (141102) Svt Agenda,
uttryck för den Svenska linjen mot ett allt mer aggressivt
uppträdande Ryssland i vårt närområde. Två (2) av dessa
uttalanden kräver en viss fördjupning, främst kopplat till hur
dessa hänger i hop med vår nuvarande säkerhetspolitik och vilken
faktisk förmåga vi har att ge uttryck för denna säkerhetspolitik.
Vi ska visa att vi
tänker försvara vårt territorium, ett mycket värdeladdat
uttalande för att komma från en Utrikesminister, främst kopplat till
den hotbildsanalys som Försvarsberedningen kom med under våren. Nu
talar vi alltså om att en rejäl risk finns för att en annan part,
i detta sammanhang Ryssland, mycket väl verkar visa sådana
ambitioner att vi måste försvara, inte hävda vilket
är en markant skillnad och vad man talar om när det rör
kränkningar. Således kan man tolka uttalandet indirekt att det nu
de facto finns ett reellt hot mot nationalstaten Sverige från
Ryssland. Något som säkerhetspolisen (SÄPO) även gav uttryck för
i våras då de delgav att Ryssland genomför krigsförberedelser
mot Sverige likväl bekräftades den sk ”Ryska Påsken” då ryskt
strategiskt bombflyg genomförde övningsanfall mot
svenska mål dock
klarlades ej frågan om övningen de facto hade syftat till
insättande av taktiska
kärnvapen.
Detta skulle kunna innebära att SÄPO hotbildsanalys nu har
harmoniserats mot den säkerhetspolitiska agendan, vilket var något
som den förra regeringen inte verkade förstå vad SÄPO de facto
sa. Likväl som Malena Britz säger i SvD, så tror jag att detta
även till del är ett tydligt budskap till det svenska folket från
Utrikesministerns sida.
Ryssland ska inte få
vinna propagandakriget, Först och främst tycker jag det är
mycket bra att Utrikesministern tar upp detta, att ett propagandakrig
eller informationskrig pågår har nog undgått många varvid det bör
belysas, men då uppstår följdfrågan hur skall man klara av denna
uppgift? Sverige har de facto avvecklat det tidigare psykologiska
försvaret som hade just sådant som sin huvuduppgift, att motarbeta
propaganda och därmed ge en saklig bild till befolkningen i Sverige.
Därmed blir uppgiften mycket svår att lösa, har man inte verktygen
i verktygslådan så går saker och ting inte att skruva ihop, hur
mycket man än vill det.
Utöver dessa två (2)
uttalanden så har den nuvarande regeringen i sin regeringsförklaring
varit mycket tydliga med att NATO är ej ett alternativ dvs vi
skall fortsatt vara militärt alliansfria, jag förutsätter därmed
även att vi inte kommer ingå en allians med Finland som omfattar
ömsesidiga säkerhetsgarantier att med militära medel försvara
varandra i händelse av ett angrepp. Vilket gör att vi börjar närma
oss själva essensen med detta inlägg.
För det första så tror
jag det Margot Wallström vill slå fast är att vi värnar
vårt nationella oberoende om så krävs med
vapenmakt, likväl att subversiva inslag såsom propaganda och
andra metoder även skall mötas upp och bekämpas då de indirekt
hotar vårt nationella oberoende, sen kanske ordvalen blivit
lite tvetydiga, då möjligtvis ”försvara” kanske hade
innebörden ”hävda”. Dock så anser jag det helt
rätt av Utrikesministern att hävda vårt nationella
oberoende utifrån de genomförda ryska övningsmönstren mot Sverige
samt kränkningar som skett av vårt territorium.
För det andra, om man
nu från regeringens sida slagit fast att säkerhetssituationen
förändrats så till den grad att man börjar tala om att "försvara
territorium" då bör man ta sig en rejäl funderare på
om man inte bör genomföra en revidering av Försvarsberedningens
slutsatser från våren 2014. Då dess slutsatser ej medger en
Försvarsmakt som kan försvara territorium, en begränsad geografisk yta, ja det klarar IO 14, men inte mer. Åtminstone i min
sinnevärld är det skillnad på yta/plats och territorium, då talar man
betydligt större ytor.
Likväl en Försvarsmakt
som skall försvara territorium kräver infrastruktur för detta,
infrastruktur som avvecklats i ett rasande tempo sedan 2004, denna
infrastruktur saknas nu, exempel på detta är t ex bassystem för
flygvapnet, baseringsområden i skärgårdarna där flottan kan
genomföra underhållstjänst m m. Ser man till den föreslagna
försvarsbudgeten så finner man varken spår av att Försvarsmakten
skall växa eller att några större infrastrukturella förändringar
är på väg att ske, om man nu inte kommer genomföra ett införande
av plikt personal igen, vilket skulle medge en ökning av
Försvarsmaktens gripbara personal och omfördela medel till
infrastrukturella åtgärder. Dock kommer rejäla anslagsökningar
fortfarande krävas och en omorganisation av Försvarsmakten, för
två (2) brigader är inget man försvarar med, om man skall försvara
territorium.
Dock så kan ju de facto
Försvarsministerns (Peter Hultqvist) beordrade utredning av
Försvarsmaktens faktiska förmåga, leda fram till sådana resultat
att en rejäl förmåge höjning genomförs och omstruktureringar
genomförs av Försvarsmakten för att höja numerären, men än så
länge förefaller det ej vara så, om inte Utrikesministerns
uttalande skall ses som en första indikation på detta, då
Utrikespolitik och Försvarspolitik oftast är nära besläktat i och
med att dessa ger just säkerhetspolitik.
För det tredje, vad som
är intressant att notera, är just att det är en förändring i den
Svenska utrikespolitiken hos den sittande regeringen mot Ryssland, med
de uttalande som Utrikesministern ger, dessa uttalanden kommer bedömt
skärskådas av Ryssland och mest troligt kommer de även att
prövas, för om man väljer att ge vissa signaler kommer även
mottagaren av dessa signaler pröva om det stämmer.
Således kan vi troligtvis få se en ökning av både dold och öppen
rysk militär och ickemilitär (samlingsbegrepp för subversiva
metoder, informationskrigföring, ekonomisk krigföring m m)
aktivitet riktad mot Sverige. Förhoppningsvis är man från
Regeringens sida medveten om detta.
Have a good one! // Jägarchefen
Källor
Regeringen 1
(Svenska)
SR 1
(Svenska)
Svt 1
(Svenska)
