Skepp kommer lastat

Reflektion

Som belystes den 12OKT2016, fanns en viss sannolikhet att två Buyan korvetter, var på väg att förflyttas till Östersjöregionen, detta förefaller, just nu, vara så. Huruvida de två korvetterna permanent skall baseras hos Östersjömarinen eller ej, återstår att se, då det, dels inte finns några officiella uttalanden att ta ställning till, dels är för tidigt att avgöra. Nedan följer en sammanfattning av händelseförloppet, samt några korta reflektioner kring vad detta, de facto innebär.

Den ukrainska militära underrättelsetjänsten meddelade 16SEPT2016 att två korvetter av modellen Buyan, Serpukhov och Zelenyy Dol, skulle överföras till Östersjömarinen från dess basering vid Svartahavs marinen. Överföringen skall vara en del i att stärka förmågan, för att kunna verka i Östersjöregionen, i händelse av en väpnad konflikt med NATO. Därtill enligt den Ukrainska militära underrättelsetjänsten, skulle förflyttningen genomföras från Sevastopol till Baltijsk på de inre vattenvägarna i Ryssland.

Den 05OKT2016 rapporterades att de båda korvetterna passerade genom det turkiska sundet. Varpå en möjlig transport genom de inre vattenvägarna till Östersjön kunde avfärdas. Enligt rysk media, som hänvisar till den ryska Svartahavs marinens talesperson, skulle de två korvetterna förstärka den ryska Medelhavseskadern. I bedömningssammanhang fanns fortfarande en viss sannolikhet kvar att korvetterna, kunde tänkas förflyttas till Östersjömarinen, dock m.h.t. deras tidigare genomförda operationer var det troligare att fartygen skulle genomföra operationer gentemot Syrien, vid det tillfället.

Den 09OKT2016 rapporterades att de två korvetterna anlöpt Valetta på Malta. Vid detta tillfälle befann sig de två korvetterna, inte långt, men onaturligt utanför det område som den ryska Medelhavseskadern normalt sett arbetar inom, sett till den senaste perioden. Varpå en viss ökning av sannolikheten avseende omgruppering till Östersjöregionen skedde. Vid detta tillfälle kunde det dock röra sig om en normal patrullering med fartygen, utanför det egentliga operationsområdet, vilket får ses som fullt naturligt.

Bild 1. Rapporterad förflyttning för de två Buyan korvetterna.

Den 16OKT2016 rapporterade spansk media att de två korvetterna anlöpt Ceuta i Spanien. Fartygen skulle där, genomföra bunkring och löpa ut den 19OKT2016, någon vidare destination delgavs ej. Här får man anse att bedömningen kan ändras till trolig, att fartygen som minst skulle gå ut, antingen i Atlanten eller Nordsjön. Parallellt med detta påbörjar den ryska hangarfartygsstridsgruppen sin förflyttning från Barents hav, till Medelhavet.

Den 23OKT2016 meddelar den Holländska marinchefen att de två korvetterna siktats i Nordsjön under förflyttning i nordlig riktning. Här ändras bedömningen från trolig till sannolik att de två korvetterna var på väg mot Östersjön. Slutligen meddelar Aftonbladet, den 25OKT2016 att de båda korvetterna befinner sig i Stora Bält. Varpå korvetterna således är på väg in i Östersjön. Att korvetterna nu befinner sig i Östersjön innebär att, antingen ombaseras de till Östersjömarinen, vilket kommer innebära en rejäl förmågeförstärkning då inget av Östersjömarinens fartyg i dagsläget kan bära kryssningsrobotar eller så är det ett tillfälligt besök och en återgång kommer ske inom en nära framtid, till Svartahavs marinen.

Tre faktorer bör belysas avseende de två Buyan korvetternas förflyttning till Östersjön, det är förmågeökning, signaleffekt och avslutningsvis den samlade bilden. Jag vill särskilt poängtera att i dagsläget finns det inga officiella uttalanden att de två korvetterna ombaserats till Östersjömarinen, utan det kan lika väl röra sig om ett tillfälligt besök med tillhörande övningsverksamhet. Vad som kan tala för en ombasering är den sociala oro bland familjerna till sjömännen hos de båda korvetterna, som den ukrainska militära underrättelsetjänsten rapporterat om.

Inleder vi med förmågeökning, så är det en markant effektökning som Kalibr kryssningsrobotarna innebär, vilket är en del av beväpning på Buyan korvetterna, för genomförandet av fjärrbekämpning. Vad man bör ta med sig, är att en kryssningsrobot ej förflyttar sig i en rät linje, då dess hastighet och höjd jämfört med en ballistisk missil, gör den mer gripbar för luftvärnssystem, varvid en taktikanpassning krävs. Fördelen med en kryssningsrobot är att man kan lägga upp t.ex. en färdrutt som innebär att den, dels kan framrycka i ett mer oregelbundet mönster d.v.s. vart det faktiska målet är, går ej att avgöra förrän i ett sent skede, dels kan man utnyttja svagheter i t.ex. radartäckning o.dyl. med en anpassad flygrutt.

Detta innebär att, även om man går på de högsta siffrorna, 2,500 km räckvidd, så är det inte den praktiska räckvidden hos Kalibr kryssningsroboten mot en motståndare som har tillgång till kvalificerat luftvärn. Varpå en omgruppering av systemet till Östersjön är fullt logiskt, kopplat till att systemet redan finns hos Norra Marinen, Svartahavs marinen och den Kaspiska flottiljen. Härvid uppnås en fullgod täckning, m.h.t. den praktiska räckviddens begränsning.

Vad avser signaleffekt, så har Ryssland i skrivande stund, 25OKT2016, förmåga att med ett antal taktiska bärsystem för kärnvapen, i Östersjöregionen, kunna genomföra bekämpning. Det ena är Iskander, som fortsatt förefaller befinna sig i Kaliningrad Oblast, och det andra är Kalibr. Därtill tillkommer givetvis flygets förmåga. Härvid får man anse att Ryssland i dagsläget har en fullgod förmåga att med taktiska kärnvapen kunna verka i Östersjöregionen och Nordkalotten. Därtill tillkommer fullgod förmåga att kunna genomföra fjärrbekämpning med konventionella laddningar, mot markmål.

Avslutningsvis samlad förmåga, så innebär det att Ryssland i dagsläget förefaller ha två långräckviddiga bekämpningssystem i Östersjöregionen, dels Kalibr, dels Iskander. Båda kommer finnas i Kaliningrad Oblast. Vad man ej skall stirra sig blind på är förmågan att genomföra markmålsbekämpning, antingen med konventionella laddningar eller kärnvapen. Buyan korvetterna tillför med sin ordinarie beväpning utöver Kalibr systemet och givetvis med, en hög grad av effektökning för sjömålsbekämpning i Östersjöregionen, därtill ökas förmågan markant att upprätta A2/AD i Östersjöregionen.

Sammanfattningsvis, de två Buyan korvetterna, trots dess ringa antal, medför en rejäl effekt- och förmågeökning för Ryssland i Östersjöregionen.

Have a good one! // Jägarchefen