söndag 2 januari 2022

Militär retorik

Reflektion

I en artikel av nyhetsbyrån Reuters från 2017 men även i en artikel från 2018 framkommer det att Rysslands Försvarsministerium eventuellt erhållit en tydligare roll i formandet av den ryska säkerhets- och utrikespolitiken.1 Detta har i olika sammanhang berörts i tidigare inlägg på denna blogg. Vad som dock blir intressant med dessa tidigare artiklar är att studera vad som framförts inför de stundande säkerhetssamtalen under inledningen av januari månad 2022,2 kring det av Ryssland framförda så kallade säkerhetsförslaget för att, enligt dem, skapa en mer stabil och säker situation för Ryssland och USA men även den västliga försvarsalliansen Nato.3

I de kommande säkerhetssamtalen under inledningen av januari månad 2022, förefaller representanter från de ryska väpnande styrkorna inta en viktig roll, framförallt i de kommande direkta samtalen med Nato.4 Vad som även är intressant att notera är en mer militariserad retorik som framförts av Rysslands Utrikesminister, Sergej Lavrov, under december månad 2021 men även det ryska Utrikesministeriet.5 Denna retorik omfattar även försvaret av ryska medborgare utanför den ryska federationens gränser,6 vilket sedan 2010 utgjort en del i den ryska säkerhetspolitiken7 samt förtydligades i ett tal av Rysslands President, Vladimir Putin, 2014.8 Därutöver förefaller ett ökat stöd till ryska medborgare i utlandet,9 diskuterats under slutet av 2021. Vilket kan utgöra en intressant vinkel utifrån den ryske Utrikesministerns uttalande att Nato utgör ett geostrategiskt koloniseringsprojekt av tidigare republiker ur Sovjetunionen men även tidigare Warszawapaktsländer.10

Den mer militariserade retoriken från det ryska Utrikesministeriet under december månad 2021 kan möjligtvis utgöra en metod för att skapa en diplomatisk påverkan/tryck inför de stundande säkerhetssamtalen under inledningen av januari 2022. En annan möjlighet kan vara att det ryska Försvarsministeriet har fått ett ökat inflytande i förandet av den ryska säkerhets- och utrikespolitiken, varvid retoriken och agerandet har fått en mer militär prägel utifrån militära säkerhetsintressen. En tredje möjlighet, kan även vara att retoriken är inriktad mot den egna befolkningen i syfte att skapa en yttre hotbild av någon anledning. En fjärde möjlighet, som skulle kunna vara sammanlänkad med den tredje, kan även vara att retoriken utgör en del i att lägga en grund för genomförandet av en militär operation, som kommer kräva ett motiverande skäl för den egna befolkningen men även gentemot världsopinionen. En avslutande femte möjlighet är även att den ryska ledningen de facto upplever en militär hotbild mot sig och agerar därefter med tillhörande retorik men även med en militär uppbyggnad samt det framlagda säkerhetsförslaget.

Den avslutande möjligheten skall inte negligeras, då det i praktiken är det som Rysslands Ambassadör till USA, Anatolij Antonov, framför i en debattartikel publicerad den 30DEC2021 i den amerikanska tidskriften Foreign Policy.11 Här skulle det givetvis kunna argumenteras för att hans debattartikel även skulle kunna passa in på de övriga möjligheterna som beskrivits, eller andra tänkbara möjligheter. Vad som dock blir intressant är inledningen i debattartikeln där den ryske Ambassadören skriver, "To understand Russia, you have to understand our history. Over the centuries, our country has suffered attacks from all directions. We had to become a warrior nation defending our homeland. The gravest wounds of the invasion of the Nazis and their henchmen into the Soviet Union have not yet healed in the memory of the Russian people"12 (anm. egen kursivering samt fetstil). Denna syn är, precis som den ryska ambassadören skriver, inget okänt faktum utan det är något som format Ryssland från sent 1400-tal. Invasionerna av Ryssland har traditionellt kommer över antingen den Nordeuropeiska slätten eller den Eurasiska stäppen. I sin tur kan dessa två områden delas in i ytterligare historiska invasionsvägar. Det har precis som den ryska ambassadören skriver format det ryska tänkandet. I och med att Ryssland har en historia där det skulle kunna framföras schablonmässigt att en till två gånger per århundrade genomförs en invasion från någon riktning mot dem, torde det även forma dess säkerhetspolitiska tänkande i hög grad.13

Därmed har Ryssland historiskt utökat sitt territorium för att skapa en buffert mellan sig och potentiella motståndare, då det historiska Ryssland saknade naturliga avreglingsområden för att försvåra en motståndares invasion. I Sveriges fall har vi till exempel bergskedjan Skanderna i västlig riktning och i östlig riktning har vi i huvudsak en vattenbarriär i form av Östersjön och Bottenhavet som skyddat oss i ett historiskt perspektiv. Den ryska synen kring buffertområden i nutid kanske främst kan exemplifieras av den så kallade Brezjnevdoktrinen.14 Därmed blir det även vanskligt utifrån ett västerländskt synsätt att helt bortförklara ryska utspel som något irrationellt försök till påverkan antingen externt eller internt. Detta kan exemplifieras med försvars- och säkerhetspolitiska diskussioner i Sverige som varken är en valfråga än mindre något som diskuteras av den breda allmänheten. Detta kan sannolikt spåras till att vi har formats av en över tvåhundraårig period utan invasion mot vårt land. Detta skapar en fredlig inställning i vårt synsätt och sannolikt ser vi inte ett väpnat angrepp mot oss som en realitet, vilket blev tydligt vid Folk och Försvars konferens i Sälen 2018.15 Emedan Ryssland har en helt annan inställning i dylika sakfrågor, vilket har formats utifrån dess tidigare historia.

Det historiska synsättet kan troligen till sannolikt legat till grund för hur det så kallade ryska säkerhetsförslaget har utformats, framförallt då det återigen för fram en agenda som var rådande efter det andra världskriget,16 vilket var senast en invasion av ryskt territorium inträffade. Men det kan även förklara den retorik som framförts från rysk sida avseende det så kallade säkerhetsförslaget, att det inte utgör någon form av chimär från dess sida.17 Häri finns således en rad faktor som i värsta fall kan ligga till grund för en väldigt tumultartad utveckling under 2022 och framgent. Där de historiska faktorerna och i värsta fall ett överlåtande av säkerhets- och utrikespolitiken i en större omfattning till det ryska Försvarsministeriet, som torde se mer till militära säkerhetsintressen än diplomatiska konsensus lösningar kan bidra till oanade händelseutvecklingar. Detta tillsammans med en oförstående syn hos ett flertal västerländska länders statsledningar, Finland exkluderat18, avseende dels vad Ryssland nu de facto vill och i värsta fall kan vara beredd på att genomföra både mot Ukraina men, och här vill jag betona, även annorstädes för att uppnå sina säkerhetspolitiska intressen. Dels att vi själva måste vara beredda på vad som faktiskt kan inträffa om vi står upp för den rådande säkerhetsordningen, vilket jag tydligt vill understryker vi måste göra för alternativet är att vi tillsammans med flera andra länder kommer utgöra randstater till Ryssland.

Avslutningsvis, Sverige har fortfarande inte bemött det ryska utrikesministeriets utspel avseende bland annat att svenskt territorium skall ha använts för att simulera kärnvapenangrepp mot en så kallad jämbördig motståndare till Nato,19 vilket kan anses vara ett av de mest anmärkningsvärda offentliga ryska säkerhetspolitiska utspelen mot Sverige sedan det kalla krigets avslut. Detta måste bemötas, vare sig vi vill det eller inte. Det är sannerligen utmanande tider vi går tillmötes.

Have a good one! // Jägarchefen

Källförteckning

Chatham House 1 (Engelska)

Foreign Policy 1 (Engelska)

Republikens presidents kansli 1 (Svenska)

Reuters 1234 (Engelska)

Rysslands President 1 (Engelska)

Rysslands Utrikesministerium 1234 (Engelska)

Stratfor 1 (Engelska)

TASS 123456 (Engelska)

The Telegraph 1 (Engelska)

Ouimet, Matthew J. The rise and fall of the Brezhnev Doctrine in Soviet foreign policy. Chapel Hill: University of North Carolina Press, 2003.

Slutnoter

1 Reuters. Osborn, Andrew. Stubbs, Jack. Backed by Putin, Russian military pushes into foreign policy. 2017. https://www.reuters.com/article/us-russia-politics-military-insight-idUSKBN1E70WM (Hämtad 2022-01-02)

Reuters. Osborn, Andrew. Espionage scandals show Russian army's growing clout. 2018. https://www.reuters.com/article/us-russia-cyber-politics-idUSKCN1MJ1MP (Hämtad 2022-01-02)

2 Reuters. Hunnicutt, Trevor. Osborn, Andrew. U.S., Russia set for Jan 10 security talks amid Ukraine tensions. 2021. https://www.reuters.com/world/us-russian-officials-set-security-talks-jan-10-us-official-2021-12-28/ (Hämtad 2022-01-02)

3 The Ministry of Foreign Affairs of the Russian Federation. Press release on Russian draft documents on legal security guarantees from the United States and NATO. 2021. https://mid.ru/en/foreign_policy/news/1790809/ (Hämtad 2022-01-02)

4 Reuters. Russian diplomats and military to hold security talks with U.S. next month. 2021. https://www.reuters.com/world/europe/russian-diplomats-military-hold-security-talks-with-us-next-month-2021-12-27/ (Hämtad 2022-01-02)

The Ministry of Foreign Affairs of the Russian Federation. Foreign Minister Sergey Lavrov’s interview with Solovyov Live YouTube channel, Moscow, December 27, 2021. 2021. https://mid.ru/en/foreign_policy/news/1792420/ (Hämtad 2022-01-02)

The Telegraph. Vasilyeva, Nataliya. Top diplomat demands Russian military aides be present in showdown with Nato leaders. 2021. https://www.telegraph.co.uk/world-news/2021/12/27/top-diplomat-demands-russian-military-aides-present-showdown/ (Hämtad 2022-01-02)

5 TASS. Lavrov vows Moscow to ensure security offers are 'understood' and 'taken seriously'. 2021. https://tass.com/politics/1379205 (Hämtad 2022-01-02)

TASS. Lavrov says West seeks ‘small’ Ukraine ‘war’ to blame Moscow, stifle Russia economically. 2021. https://tass.com/defense/1381381 (Hämtad 2022-01-02)

TASS. Russian ambassador says no one should doubt Russia is determined to defend its security. 2021. https://tass.com/politics/1383187 (Hämtad 2022-01-02)

TASS. Union State to neutralize losses related to NATO approaching – Lavrov. 2021. https://tass.com/politics/1383205 (Hämtad 2022-01-02)

The Ministry of Foreign Affairs of the Russian Federation. Foreign Minister Sergey Lavrov’s interview with Solovyov Live YouTube channel, Moscow, December 27, 2021. 2021. https://mid.ru/en/foreign_policy/news/1792420/ (Hämtad 2022-01-02)

6 The Ministry of Foreign Affairs of the Russian Federation. Foreign Minister Sergey Lavrov’s interview with Rossiya Segodnya, December 31, 2021. 2021. https://mid.ru/en/foreign_policy/news/1793028/ (Hämtad 2022-01-02)

7 Совет Безопасности Российской Федерации. ВОЕННАЯ ДОКТРИНА РОССИЙСКОЙ ФЕДЕРАЦИИ. 2010. https://web.archive.org/web/20110504070127/http://www.scrf.gov.ru/documents/33.html (Hämtad 2011-05-04)

8 President of Russia. Conference of Russian ambassadors and permanent representatives. 2014. http://en.kremlin.ru/events/president/news/46131 (Hämtad 2021-12-XX)

9 TASS. Russian top diplomat stresses need to unite and protect compatriots abroad. 2021. https://tass.com/politics/1381923 (Hämtad 2022-01-02)

10 TASS. NATO exists as geopolitical body to colonize post-Warsaw Pact/ex-USSR nations, says Lavrov. 2021. https://tass.com/politics/1381481 (Hämtad 2022-01-02)

11 Foreign Policy. Antonov, Anatoly. An Existential Threat to Europe’s Security Architecture?. 2021. https://foreignpolicy.com/2021/12/30/russia-ukraine-nato-threat-security/ (Hämtad 2022-01-02)

12 Ibid.

13 Stratfor. The Geopolitics of Russia: Permanent Struggle. 2012. https://worldview.stratfor.com/article/geopolitics-russia-permanent-struggle (Hämtad 2021-01-XX)

14 Ouimet, Matthew J. The rise and fall of the Brezhnev Doctrine in Soviet foreign policy. Chapel Hill: University of North Carolina Press, 2003, s. 36.

15 Sveriges Radio. Eriksson, Mats. Wallström kritisk till försvarsberedningens nya formulering. 2018. https://sverigesradio.se/artikel/6861735 (Hämtad 2022-01-02)

16 Chatham House. Lewis, Patricia. Russian treaty proposals hark back to post-Cold War era. 2021. https://www.chathamhouse.org/2021/12/russian-treaty-proposals-hark-back-post-cold-war-era (Hämtad 2022-01-02)

17 TASS. Russia not bluffing on security proposals, going to explain this to West — senior diplomat. 2021. https://tass.com/politics/1381231 (Hämtad 2022-01-02)

18 Republikens president. Republikens president Sauli Niinistös nyårstal den 1 januari 2022. 2022. https://www.presidentti.fi/sv/tal/republikens-president-sauli-niinistos-nyarstal-den-1-januari-2022/ (Hämtad 2022-01-02)

19 The Ministry of Foreign Affairs of the Russian Federation. Briefing by Foreign Ministry Spokeswoman Maria Zakharova, Moscow, December 24, 2021. 2021. https://mid.ru/en/press_service/spokesman/briefings/1792014/ (Hämtad 2022-01-02)

1 kommentar:

  1. Ända sedan 2001 har Putin et consortes bedrivit en omfattande everksamhet gentemot de cirka 30 miljoner ryssar som bor utanför Ryssland. De har hela tiden beskrivits som hotade på olika sätt och i en rad länder erbjuds dessa landsmän advokathjälp på olika sätt. I skrivande stund finns det över 100 myndigheter, NGOs, föreningar, webportaler etc som arbetar med landsmännen utomlands. Ett antal av dessa har involverats i det ryska propaganda- och desinformatiponsarbetet men det finns också flera fall av ryssar som värvats av FSB och GRU för spionage bl.a. i Estland och i USA. Flera av de ryska myndigheterna har omfattande nätverk med olika centers och lokalavdelningar i över 100 länder. I arbetet ingår sådana "opolitiska" verksamheter som språkinlärning, kultur, religion mm.

    SvaraRadera